Tre fjärdedelar av företagarna får avslag på stödansökningar - närmare 200 miljoner euro verkar bli outnyttjade

Kostnadsstöden skulle stärka företagens likviditet och minska antalet företag som hotas av konkurs. Men hittills har bara drygt 60 miljoner betalats ut av de anslagna 300 miljonerna.

Kraven för att få coronastöd är nämligen så hårda att många företag inte beviljas dem. Närmare 5800 företag har fått avslag på sin stödansökan. Det är nästan tre fjärdedelar av de stödbeslut som Statskontoret har gjort.

Närmare 200 miljoner euro, öronmärkta för företagen, kommer därför att inte användas.

Nya Åland sökte stöd

Tidningen Nya Åland har sökt kostnadsstöd.

- Det fanns en möjlighet att söka stöd om man hade minskad omsättning på minus 30 procent eller mera, förklarar Patrik Ekblom, vd för Nya Åland.

Minus 30 procent-regeln innebär att underskottet ska ha uppstått i april eller så ska det vara ett medeltal av omsättningen i april och maj.

Men Nya Åland hade ett minus på 35 procent i maj. Medeltalet för tidningens omsättningen under april - maj var minus 28 procent.

- Så jag föreslog att vi kunde söka på maj. Men det gick ju inte. Så vi fick inget stöd alls.

Allt enligt lagen

Pekka Syrjänen, chefsjurist på Statskontoret, säger att man följer lagen om kostnadsstöd och kan inte agera på något annat sätt. Lagen är tydlig för hur stor förlust företagen ska uppvisa.

Han medger att det kan kännas tungt för vissa företagare.

- Men det här problemet har inte varit så stort att det har väckt uppmärksamhet.

För mig är det väldigt fyrkantigt gjort

Patrik Ekblom på tidningen Nya Åland anser att alla företag inte blir behandlade på samma grunder:

- För mig är det väldigt fyrkantigt gjort.

Kritiskt för Nya Åland

- Det ser inte så bra ut då alla annonsintäkter försvunnit, förklarar Ekblom.

Tidningen är mycket beroende av annonsintäkterna. När butiker, rederier, banker och försäkringsbolag inte annonserar drabbas tidningen.

För några år sedan slimmades organisationen på Nya Åland så det finns inte särskilt många alternativ för tidningen.

- Vi kan inte permittera eller minska personal och ha samma utgivningstakt som idag.

Hösten är ett frågetecken då alla avvaktar hur det ska gå med coronaläget. Om tidningen inte uppnår fjolårets nivå är goda råd dyra.

- I så fall kommer vi att förlora ännu mer. Så det ser illa ut.

Nu hoppas Patrik Ekblom att regeringen fattar beslut om ett mediestöd till medieföretag som drabbats av pandemin. Saken bereds som bäst vid kommunikationsministeriet.

Tre fjärdedelar av ansökningarna har förkastats

Företagen som inte har beviljats stöd är många, närmare 5 800 stycken. Det är nästan tre fjärdedelar av de stödbeslut som Statskontoret har gjort.

Kenneth Bäckström i Helsingfors är en annan företagare som inte fått kostnadsstöd. Han säljer spelskjortor.

På våren när idrottsevenemangen ställdes in blev det också slut på hans försäljning.

- Det var väldigt tyst i två månader, berättar Bäckström

Inte tillräckligt stort minus

Men det gick inte tillräckligt dåligt för hans firma för att han skulle få kostnadsstöd.

- Det var just under gränsen: minus 28 - minus 29 procent.

Statskontoret räknar ut hur mycket stöd ett företag kan få
och miniminivån på stödet är 2000 euro.

Om stödsumman blir lägre än det så beviljas inte stöd och hit hör de flesta företag som fått avslag.

200 miljoner euro oanvända

Ansökningstiden för att få kostnadsstöd går ut sista augusti. Tiden är för knapp för att alla anslagna 300 miljoner ska kunna delas ut.

- En realistisk analys är att cirka 100 miljoner euro kommer att användas, säger Pekka Syrjänen på Statskontoret.

Vad som händer med de närmare 200 miljonerna som blir över vet han inte.

- Det blir en sak för ministerierna att besluta om.

Läs också om taxiföretagaren som nu måste betala tillbaka stödet som beviljats honom.