Ny rapport krossar myten om Finland som jämlik nordisk välfärdsstat

En ny rapport av den socialdemokratiska Kalevi Sorsa-stiftelsen krossar myten om att Finland skulle vara en jämlik nordisk välfärdsstat.

Det är kanske första gången det här sägs svart på vitt, säger docenten i socialpolitik Johannes Kananen.

Enligt rapporten Eriarvoisuuden tila Suomessa 2020 (fritt översatt Ojämlikheten i Finland 2020) har inkomstskillnaderna i Finland ökat först mellan 1990 och 2007, varefter de efter en liten svacka stabiliserades på en ny högre nivå.

Under de senaste åren har klyftan vuxit igen, och inkomsterna ökat särskilt i de högsta inkomstklasserna.

- Rapporten är på ett sätt banbrytande i att den sätter ord på utvecklingen som vi har sett under de senaste årtiondena. I den offentliga diskussionen har det ofta hetat att skillnaderna mellan de rika och fattiga inte är så stora i Finland och att vi ju är en nordisk välfärdsstat som omfördelar resurserna. Men den här rapporten krossar lite den här självuppfattningen, säger Kananen till Svenska Yle.

- Vi är kanske inte längre en nordisk välfärdsstat utan mera en global tävlingsstat, säger Kananen.

Enligt forskarna Marja Riihelä och Matti Tuomala har utvecklingen i inkomster under 1990-2017 varit raka motsatsen till utvecklingen 1966-1990. Under den tidigare perioden ökade inkomsterna mer ju lägre inkomstklass, medan inkomsterna under den senare perioden har ökat i de högre klasserna.

Progressiv beskattning för alla inkomster

Enligt forskarna vet man mycket om orsakerna till de växande inkomstskillnaderna och den ökade relativa fattigdomen i Finland.

De viktigaste orsakerna, enligt Riihelä och Tuomala, har varit växande kapitalinkomster kombinerat med att vi tog i bruk den differentierade inkomstbeskattningen i början av 1990-talet.

Det gav kapitalinkomster en förmånlig beskattning och bidrog till att den allra högsta inkomstklassen sköt ifrån de övriga.

Också nedskärningar i det grundläggandet utkomststödet har varit en bidragande orsak.

Forskarna kommer med flera rekommendationer om hur man kan bryta den pågående trenden, bland annat med att övergå till en beskattning, där alla former av inkomster beskattas progressivt.

Det skulle också betyda att man inte längre kan skydda sig från beskattning genom investerings- och holdingföretag.

Ett annat förslag är att frångå den allmänt använda Ginikoefficienten när man mäter och analyserar inkomstklyftor, eftersom den snedvrider resultaten.

Omfattande rapport ställer frågor

I rapporten behandlas också ojämlikhet när man ser på yrkesställning, utbildning och hälsa, och frågor om hur finländarnas utbildningsnivå har utvecklats. Hurdana erfarenheter av rasism har dagens barn och unga?

Rapporten har sammanställts av 20 forskare från universiteten i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä. Till skribenterna hör dessutom forskare från Institutet för Hälsa och Välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral.

Enligt Kananen, som inte hör till skribenterna, visar rapporten tydligt att politikerna ligger bakom utvecklingen.

- Jag tycker rapporten beskriver väldigt bra skillnaderna i inkomster och förmögenheter. Som forskarna påpekar har det hetat att inkomstklyftorna inte har vuxit under 2000-talet, men de visar helt bra nu att det gått ungefär på det sättet att när ekonomin har vuxit har också inkomst- och förmögenhetsklyftorna vuxit, säger Johannes Kananen.

- Forskarna visar tydligt att det är politiska beslut som ligger bakom utvecklingen och inte några naturlagar, tillägger Kananen.

Tillägg den 18.8.2020 kl.14:07: Preciserades i ingressen att det handlar om en socialdemokratisk think tank, som låtit göra rapporten.