Tester kan visa om du med stor sannolikhet har haft covid-19 – men inte om du är immun

Tusentals finländare har tagit antikroppstester för att kontrollera om de har varit infekterade av coronaviruset eller inte. Man ska ändå vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av sådana här tester, säger experter.

– Hur bra olika antikroppstester är varierar, men ett stort problem med dem är det finns en risk för fel resultat, påpekar Anu Kantele som är professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet.

När det finns relativt lite smitta i omlopp i Finland, så kan det vara troligare att det blir ett falskt positivt svar, än ett riktigt positivt svar.

– Det går ändå att minimera risken för fel resultat genom att ta två tester, som mäter olika slags antikroppar, och det är också vanlig praxis inom hälsovården, säger Kantele.

Då kan man med stor säkerhet få veta om man har varit infekterad av coronaviruset eller inte. Men helt säkra är resultaten inte, påpekar Institutet för hälsa och välfärd.

Inte för allmänt bruk

Hälsomyndigheten rekommenderar inte att enskilda personer tar antikroppstest, om de inte är en del av en känd smittkedja.

– Antikroppstester lämpar sig för tillfället främst för forskningsbruk när man vill ta reda på hur stor andel positiva det finns inom en viss grupp människor, säger specialforskare Merit Melin på Institutet för hälsa och välfärd.

Trots att myndigheten avråder från antikroppstester så har många ändå tagit sådana – ofta antagligen helt berättigat, för att de har varit exponerade för coronaviruset.

Till exempel vårdbolaget Terveystalo har nu gjort åtminstone 3 800 antikroppstester hittills i år, enligt uppgifter från i måndags.

Det är också möjligt att vissa har fått tester i strid med hälsomyndighetens rekommendationer. Men i princip borde hälsovården följa hälsomyndighetens direktiv gällande i vilka situationer man ska få tillgång till antikroppstester.

Däremot har det också gjorts antikroppstester på åtminstone ett apotek i Helsingfors. Där har man testat alla som har betalat för det, utan behov för att kolla upp saken med hälsovården.

Hurdant skydd handlar det om?

I dagens läge är det också omöjligt att avgöra om man är immun mot covid-19, och det är just det många skulle vilja veta.

– Ett positivt resultat på ett antikroppstest kan inte berätta om personen är skyddad mot att insjukna på nytt, påpekar Kantele.

En orsak till det är att testerna inte mäter hur höga nivåer av antikroppar man har, utan bara kollar om man överskrider ett visst gränsvärde eller inte.

– För många infektionssjukdomar är det så att ju högre nivåer av antikroppar man har mot en viss sjukdom, desto bättre är man skyddad mot att bli infekterad på nytt, förklarar Kantele.

Det är också vanligt att nivåerna av antikroppar varierar kraftigt mellan olika coronapatienter.

– Vi har sett att de coronapatienter som har varit svårt sjuka har bildat höga nivåer av antikroppar, medan de som haft lindrigare symptom ofta har haft lägre nivåer av antikroppar.

När det gäller covid-19 har forskare inte ännu kunnat ta reda på hurdana nivåer av antikroppar man behöver ha för att vara immun, och man vet inte heller hur länge antikropparna hålls kvar.

De vanligaste testerna visar inte heller om man har särskilda neutraliserande antikroppar. Kantele påpekar att det är de som är avgörande för immuniteten.

– Det skulle fint om man kunde säga med säkerhet att vissa personer är skyddade mot covid-19 men tills vidare saknas det forskningsresultat på det, säger hon.

Det kunde ge ett frikort till att leva ett normalt liv, såsom före pandemin, och kunde vara till stor nytta till exempel inom sjukvården och äldrevården. Men så enkelt är det alltså inte nu.

T-cellerna spelar också en roll

Dessutom skapar kroppen något som kallas för cellulär immunitet, när T-cellerna träder in och dödar infekterade celler.

Hur stor den här skyddande inverkan är vid covid-19 håller forskare fortfarande på att ta reda på.

– Man tror att den är stor. Problemet är att det inte finns så mycket information om den cellulära immuniteten i nuläget, och den är också långsam och arbetsdryg att mäta, säger professor Anu Kantele.