Hur mycket ska du äga för att passa in i Svenskfinland?

Saga Nyrén levde åtta år under fattigdomsgränsen och har ett perspektiv på pengar som hon tror många finlandssvenskar saknar.

Texten är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om ekonomiska normer i Svenskfinland.

Har du råd att vara finlandssvensk?

41:45

I förra veckan publicerades en rapport i vilken man konstaterar att inkomstklyftorna i Finland ökar och att landet rör sig från en välfärdsstat mot en global tävlingsstat.

En person som har erfarenhet av att känna sig utanför en ekonomisk norm är 31-åriga Saga Nyrén. Hon blev mamma som tonåring och har uppfostrat två barn på en studerandebudget i Grankulla. År 2015 var medianinkomsten för bostadshushåll i Finland runt 31 000 euro. I Grankulla? Nästan 60 000 euro.

Sammanlagt levde Nyrén och hennes barn under fattigdomsgränsen i åtta år. Efter att hyran var betald fanns ungefär 300 euro kvar för mat och andra utgifter. Nyrén förklarar att hon hade en ekonomiskt trygg uppväxt men att åren som fattig gav perspektiv på ekonomi och klass.

– Jag kunde till exempel inte ta mitt barn på födelsedagskalas för jag hade inte tillräckligt med pengar för en present.

Vill tjäna pengar före barnen blir tonåringar

Nyrén konstaterar ändå att hon fått hjälp då det behövts. Hon har lyckats få barnvakter om hon varit tvungen att studera eller jobba om kvällarna. Dessutom levde hon långt på hoppet om en annan framtid i och med att hennes föräldrar hade visat att studier kan leda till jobb och ekonomisk stabilitet.

Som tonåring är det nog jättejobbigt om man inte har någonting. Man blir så utanför i alla kretsar

– Under småbarnsfasen kan man handla på loppis, barnen äter lite och det är inte så mycket utgifter med hobbyer.

Ett mål som Nyrén jobbar emot är att ha en stabilare inkomst när hennes barn kommer in i tonåren.

– Som tonåring är det nog jättejobbigt om man inte har någonting. Man blir så utanför i alla kretsar.

Är din strävan byggd på ett ekonomiskt tänk eller ett socialt tänk?

– Vi bor i Grankulla och har märkt jättestora skillnader i levnadsstandarder. Dagiskompisens pappa har en Tesla och när barn har kalas får man se alla enfamiljshus. Jag ser nog att det finns en norm, säger Nyrén.

Hon beskriver normen som att man gärna ska äga sitt hem då man får barn. Man får gärna också ha bil, helst en nyare modell. Utan bilen blir det nämligen svårt att ta sig till följande normkrav – en stuga eller fritidsboende.

“Pengar kommer till pengar”

Det som tog Nyrén över fattigdomsgränsen var ett arv. Hennes mamma dog för några år sen och Nyrén ärvde en bil och tillräckligt med pengar för handpenningen till en bostad. Men hon bor inte i den.

Hennes inkomst var fortfarande främst bidrag vilka inte kan användas till att betala av ett lån. Nyrén bor alltså på hyra medan hon hyr ut sin placeringsbostad.

Nyrén började jobba på sidan om sina IT-studier och hon har märkt vissa förändringar.

– Jag har fått lära mig att pengar kommer till pengar. Man får så mycket gratis då man har pengar och en fast anställning så att man inte märker det.

Det är billigare att leva då man har inkomster och en fast anställning

Ett konkret exempel är att det är svårt att få ett bostadslån om man inte har tillräckliga inkomster, fast det ofta är billigare att äga. Arbetshälsovården är gratis medan den allmänna hälsovården kostar.

– Som fast anställd har jag kommit gratis till många restauranger och evenemang. Mina barn fick majballonger från min arbetsplats vilket får mig att minnas hur jag försökt skrapa ihop småpengar för att köpa en ballong åt min dotter.

Vidare minns Nyrén att hon på något företagsevenemang fick en hel kasse med gratisgrejer – en bluetooth-högtalare, en rabattkupong till en tandhygienist.

– Man får mycket gratis bara för att man är mera eftertraktad. Det är billigare att leva då man har inkomster och en fast anställning.