Nylandsplanen 2050 är godkänd - olika centrum förtätas, spårtrafiken ökar och energin blir mer miljövänlig
Nylandsplanen 2050 styr utvecklingen i en riktning mot tätare centrum, miljövänligare trafik med spårtrafik, cykling och till fots. Planen förordar också fler rekreationsområden och förnybar energi.
Landskapsfullmäktige vid Nylands förbund godkände helheten med Nylandsplanen 2050 tisdagen 25.8.
Nylandsplanen 2050 är en ny slags landskapsplanehelhet som består av tre planer med rättsverkningar: Helsingforsregionens, Västra Nylands och Östra Nylands etapplandskapsplaner.
Planen är ett verktyg för hur Nylands regionstruktur ska utvecklas i olika regioner och ger en helhetsbild av regionstrukturen år 2050.
Enligt planens lösningar önskar man styra tillväxt och färdsätt på ett hållbart sätt, bland annat genom att främja spårtrafik, stöda centrumens livskraft och värna om miljön.
Vägledning för kommunernas planläggning
Planen fungerar också som vägledning för kommunernas egna planeringsbehov och planläggningar.
I helheten ingår också en strategisk strukturöversikt som omfattar hela Nyland och som inte har rättsverkningar.
Nylands nuvarande samhällsstruktur ska förtätas samtidigt som man strävar efter att trygga bevarandet av naturens mångfald, rekreationsmöjligheter och landskaps- och kulturmiljövärden.
– Vi har höjt flyghöjden och betraktar Nyland mer överskådligt och strategiskt än i de tidigare landskapsplanerna. Grundtanken har varit att avgöra de nyländska områden där den prognostiserade kraftiga befolkningstillväxten kan placeras på ett hållbart sätt, säger Merja Vikman-Kanerva, direktör för regionplaneringen vid Nylands förbund.
Stor satsning på spårtrafik
Planen är att bygga flera centrum med kortare sträckor till arbetsplatser och närtjänster som smidigt kan nås med kollektivtrafik, cykel eller till fots.
Det här kräver nya ban- och stationsprojekt. På det här sättet vill man samtidigt trygga att naturens mångfald, rekreationsmöjligheter och landskaps- och kulturmiljövärden bevaras.
Trafiksystemlösningarna stöder också Nylands centrala ställning på riksnivå. Projekt som förbättrar tillgänglighet ska inte bara underlätta vardagen för nylänningarna.
De är också viktiga med tanke på den internationella konkurrenskraften och för att arbetsmarknadsområdet ska kunna utvidgas.
Planen möjliggör Flygbanan, ESA-banan och Östbanan som nya bansträckningar och innefattar en utökning av depåer för spårtrafik.
En reservering för Tallinntunneln anges via Helsingfors centrum, Böle och Helsingfors-Vanda flygplats för anslutning till det riksomfattande och regionala trafiksystemet.
I planen ingår också centrala logistiska knutpunkter, såsom hamnar, flygplatsen och stora produktions- och logistikområden med utvecklingskorridorer och förbindelser.
– Med tanke på fungerande godstransporter är det ytterst viktigt att förbindelserna till nätverkets knutpunkter är smidiga och att det går att förutsäga restiden, säger Vikman-Kanerva.
Planen vill styra detaljhandeln
När det gäller lösningar för näringar och handel framhäver landskapsplanen styrning av detaljhandel.
I Nylandsplanen fastställs kvalitet, dimensionering och tidsmässig placering av detaljhandel av regional betydelse.
Sol, vind och skogsenergi
Av de förnybara energiformerna är solenergi och skogsbaserad bioenergi de teman som behandlas i planen.
Vindkraftslösningarna är i kraft enligt etapplandskapsplanen 4. Nyland siktar på att vara ett klimatneutralt landskap före år 2035.
Genom Nylandsplanen önskar man styra den komplicerade helhet som naturens mångfald, rekreation, naturresurser, landskap och kulturmiljöer bildar.
– Miljöns värden kan på en och samma gång öka ett områdes dragningskraft och gångbarhet samt medföra begränsningar för annan verksamhet på området. När vi har eftersträvat en enhetlig grönstruktur har vi funderat på balansen mellan miljövärden och användningsbehov. Det här är särskilt viktigt i stadsregioner med ett högt byggnadstryck, säger Vikman-Kanerva.
I planen reserveras områden för allmän rekreation och friluftsliv samt behov av grönförbindelse som en del av ett större ekologiskt nätverk.
Som skyddsområden anges områden som har skyddats eller som är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen.
Natura 2000-områdena har anvisats i enlighet med de avgränsningar och åtgärder för förverkligande som ingår i statsrådets beslut.
I planen ingår också områden som är viktiga med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, sammanhängande skogsbruksområden och geologiska formationer.
Planen träder i kraft genom landskapsstyrelsens beslut
Det är möjligt att anföra besvär över beslutet om att godkänna Nylandsplanen hos förvaltningsdomstolen och vidare hos Högsta förvaltningsdomstolen.
Landskapsstyrelsen kan ändå besluta att planen träder i kraft trots eventuella besvär.
Planen vinner laga kraft först då den eventuella besvärsprocessen är slutförd. Besvärstiden på 30 dagar börjar löpa när sammanträdets protokoll läggs fram till påseende.
När helheten av Nylandsplanen träder i kraft upphäver planhelheten de tidigare landskapsplanerna i Nyland.
Planlösningarna för Östersundomområdet och lösningen för vindkraft enligt etapplandskapsplanen 4 förblir dock i kraft.