Nykarlebys stadsdirektör är besviken på att SDP vill förbjuda pälsnäringen: "Vi trodde att det sunda förnuftet skulle segra"

Besvikelse, så beskriver stadsdirektör Mats Brandts sin första reaktion på att SDP vill förbjuda pälsnäringen. Brandt säger att branschen alltjämt är ekonomiskt bärkraftig och att pälsodlarna hade förtjänat stöd och framtidstro.

- Pälsnäringen är en bransch med hårt arbetande människor som kämpar med sin vardag efter lågkonjunktur och nu ytterligare följderna av coronan. Det här var inte vad vi väntat oss, säger Brandt.

Brandt följde med partikongressen där beslutet togs genom omröstning som slutade med 228 röster för ett förbud och 188 mot. Brandt säger att man inom Nykarleby stad var väl medvetna om att pälsodlingen skulle bli en snackis på partikongressen.

- Men vi trodde att det sunda förnuftet skulle segra, säger Brandt.

Fortfarande viktig näring för Nykarleby

Mats Brandt säger att pälsnäringen fortfarande är viktig för staden, på många sätt. Allra viktigast är den ändå för samhället i stort.

Ett förbud för pälsodling skulle ge en omfattande ringar på vattnet-effekt säger Brandt.

- Det är fråga om framtidstro, att investera, bygga och handla. Det är de riktigt stora konsekvenserna om näringen försvinner, säger Brandt.

Brandt säger att staden skulle klara sig eftersom det finns inbyggda buffertar i kommunernas finansiering. De år när pälsbranschen går dåligt betyder det mellan en och en och en halv miljon euro mindre i stadens kassa.

När de här pengarna uteblir jämnas bortfallet ut genom statligt stöd.

Men de lokala företag och leverantörer som får sin inkomst genom farmarna får inget stöd för sitt inkomstbortfall.

- Staden är inte lika sårbar som resten av samhället, men det är synd om näringen försvagas. Den sätter snurr på hela ekonomin när den går bra, säger Brandt.

Viktiga exportinkomster

Pälsodlarna har en kämpig tid bakom sig. På Saga Furs auktion för ett och ett halvt år sedan var efterfrågan på rävskinn stor, men priset täckte knappt foderkostnaden.

Coronapandemin har ytterligare förvärrat situationen. Pälsindustrins stora marknader som Kina, Ryssland och Italien har drabbats hårt av pandemin.

På auktionen i Vanda i juli såldes knappt tio procent av de 800 000 rävskinn som fanns till salu.

Mats Brandt säger att trots motvind är pälsnäringen fortfarande en viktig inkomstkälla med nationalekonomisk bäring.

- Den senaste statistiken visar på exportintäkter på över 300 miljoner euro och branschen sysselsätter över 4000 personer.

Brandt säger att ingen skulle vara villig att lägga ner ett företag med så många anställda.

- Då skulle det uppstå ett ramaskri. Man gör sig en otjänst om man inte inser näringens betydelse, säger Brandt.

Beslutet får konsekvenser i framtiden

Brandt är osäker på huruvida beslutet att verka för en nedläggning av pälsfarmer får några politiska konsekvenser på lokalnivå. Brandt säger att Finlands Svenska Socialdemokrater, FSD, i regel stöder pälsnäringen.

- Men visst är det viktigt att man kan kanalisera sitt stöd så att det ger genomslag i politiken. På så sätt tror jag att de får mera motvind i och med det här beslutet, säger Brandt.

Brandt säger att beslutet knappast får så stora konsekvenser på kort sikt, men när det är dags att förhandla om nästa regeringsprogram då får beslutet betydelse.

Kan inte blunda för pälsnäringen

Mats Brandt tror och hoppas ändå att pälsnäringen fortfarande finns kvar om tio år och han hoppas att pälsfarmarna får stöd av regeringen.

- Pälsnäringen har fallit mellan stolarna och jag förväntar mig att regeringen uppmärksammar pälsodlarna i förhandlingarna om tilläggsbudget i höst, säger Brandt.

Har debatten om pälsodlingens vara eller inte vara blivit så polariserad och eldfängd att man undviker näringsgrenen?

- Risken är faktiskt att man osynliggör pälsnäringen för att frågan blir så känslig. Det vore synd, pälsnäringen har långa anor och många positiva aspekter, man kan inte blunda för att den måste få finnas, säger Mats Brandt.