Hårda bud när kommunerna gör upp nästa års budget - i Raseborg kan anställda få gå och daghemmen bli färre

Utred ett gymnasium och se över personalresurserna inom alla sektorer - bland annat det här kan bli aktuellt när Raseborg lägger upp budgeten för nästa år. Ett budgetarbete präglat av coronaepidemin pågår i de västnyländska kommunerna just nu.

Osäkerhet på grund av coronaepidemins följder påverkar budgetarbetet i de västnyländska kommunerna. De ekonomiska utmaningarna är extra många och nu arbetar man febrilt för att få ekonomin att gå ihop.

I Hangö har man kommit en god bit på väg med budgetarbetet för nästa år. Det är ett hårt men nödvändigt jobb, säger stadsdirektör Denis Strandell.

- Det är inget lätt jobb, men det är ett jobb som vi gör varje år och som egentligen bara kräver rätta och modiga beslut.

Tillväxten i världen påverkar Hangö blixtsnabbt

Coronasituationen gör att den ekonomiska osäkerheten är större än normalt. Hangö är med sin hamn väldigt beroende av tillväxten både i Finland och ute i världen, säger Denis Strandell.

- Det är länge sedan vi har sett så här skarpa svängningar i tillväxten. Och Hangö som har en stor import- och exporthamn är mycket beroende av bnp.

I Hangö har man redan en tid varit tvungen att vänja sig vid att vända på slantarna för att de ska räcka till. För tillfället är Hangö den femte mest skuldsatta kommunen i Finland.

Därför har staden helt enkelt inte råd att öka sin skuldbörda, fortsätter Strandell.

- Oberoende av vad situationen är, så måste vi se till att vi landar på ett nollresultat. Egentligen borde vi sträva efter ett överskott, men de här tiderna är nog för utmanande för det.

Det här innebär att alla sektorer måste arbeta för att spara pengar och försöka hitta inkomster. Det betyder bland annat att skolnätet och servicen i staden måste ses över.

Den service som invånarna har rätt att kräva måste helt enkelt produceras med mindre resurser, säger Strandell.

- Det kräver beslut av beslutsfattarna som inte är populära.

Underskottet i Hangö år 2019 landade på 0,3 miljoner euro. Resultatet för år 2020 prognostiseras vara kraftigt negativt, men det är svårt att uppskatta var det kommer att landa.

Det som man i alla fall kan konstatera är att det blir betydligt sämre än det budgeterade resultatet, står det i stadens direktiv för beredning av 2021 års budget.

I budgeten som arbetades fram för år 2020 räknade man med ett överskott på 0,2 miljoner euro.

Risk att Raseborg blir kriskommun

Också i Raseborg tampas man med de ekonomiska effekterna av coronaepidemin. En stor utmaning är att skatteinkomsterna för år 2021 kommer att bli lägre, säger stadens ekonomichef Jeanette Bäckström.

- Coronaviruspandemin har medfört en kraftigt ökad arbetslöshet i Raseborg, vilket innebär lägre skatteinkomster.

En annan utmaning är stadens kumulativa underskott, som efter år 2019 uppgick till 11,2 miljoner euro.

Om det kumulativa underskottet inte är täckt till och med slutet av år 2022, så kommer Raseborg att få status som kriskommun.

Följderna av den här situationen är många. Överlag innebär det en lägre servicenivå för kommuninvånarna och för stadens anställda, säger Bäckström.

- Besparingarna gör att satsningarna på förebyggande arbete speciellt inom social- och hälsovården inte kan göras, vilket i förlängningen medför högre kostnader.

Sämre inneluft då fastigheternas skötsel försämras

Vidare kan behandlingstiden för ärenden, till exempel inom planläggningen, förlängas och det hämmar i sin tur stadsutvecklingen.

Då det sparas på drifts- och underhållskostnaderna innebär det att reparationsskulden ökar ytterligare, fortsätter Bäckström.

- Det kan i förlängningen leda till bland annat inomhusluftproblem.

Budgetramen för år 2021 behandlades första gången i Raseborgs stadsstyrelse den 17 augusti. Då var förslaget att resultatet för år 2021 skulle landa på minus 4,1 miljoner euro.

Förslaget remitterades och beredningen fick i uppdrag att komma med ett nytt förslag så att man når ett nollresultat för år 2021.

I den gällande ekonomiplanen hade man förutsatt ett överskott på 2,1 miljoner euro.

Sparförslag: se över personalresurserna

Ekonomichef Jeanette Bäckström har berett en hel del förslag till åtgärder för att spara pengar nästa år.

Förslagen finns i det ärende om budget och ekonomiplan som stadsstyrelsen tar ställning till på sitt möte på måndag 31.8.

Här är ett plock bland förslagen:

• Raseborg erbjuder hälften färre sommarjobbsplatser.
• De förtroendevaldas arvoden minskar och staden slutar med traktering på förtroendeorganens möten.
• Understöd till lokala evenemang och sponsorering minskar.
• Möjligheten att skapa ett svenskt gymnasium i Raseborg utreds
• Nätverket för daghemsverksamheten ses över och morgon- och eftermiddagsverksamheten minskar.
• Personalresurserna ses över inom alla sektorer (bildningen, social- och hälsovården och tekniska).
• Drifts- och underhållskostnaderna för fastigheter minskar ytterligare.

Dyster situation i Raseborg - staden behöver mera pengar av staten

På måndagens möte ska stadsstyrelsen också ta ställning till om Raseborg ska ansöka om en höjning på 2,5 miljoner euro av statsandelen.

Motiveringen är att coronaviruspandemin har medfört ökade kostnader och minskade intäkter inom stadens alla sektorer.

Staden räknar med en förlust på totalt 600 000 euro på grund av pandemin. Det är speciellt kostnaderna inom social- och hälsovården som har ökat.

Den största enskilda utgiftsposten är barnskyddet där antalet omhändertagningar har ökat.

Arbetslösheten har ökat i Raseborg samtidigt som befolkningen blir allt äldre. Kommunen har gjort ett kraftigt negativt resultat år 2019 och regionen drabbas av betydande förluster då SSAB:s fabrik i Hangö läggs ner.

Då Raseborgs sjukhus omorganiserar sin verksamhet hösten 2020 kommer också ett tjugotal personer att förlora sina jobb.

Sparåtgärder ska hindra skattehöjning i Ingå

I Ingå jobbar sektorerna och centralförvaltningen med budgeten och de första budgetdiskussionerna har förts inom nämnderna.

Också i Ingå påverkar osäkerheten kring coronaepidemin och dess effekter arbetet, säger ekonomichef Charlotta Lindvall. Men det finns också andra utmaningar.

- De varierande prognoserna gällande statsandelar och skatter. En sjunkande inkomstbas gör det utmanande att få verksamhetskostnaderna anpassade till inkomstbasen, säger hon.

Precis som i de övriga västnyländska kommunerna tampas Ingå med ett sjunkande invånarantal. Dessutom har kommunen stora investeringar på kommande, som gör att avskrivningarna ökar.

Ingå kommun har ett effektiveringsbehov på 1,5 miljoner euro inför år 2021. Genom effektiveringsåtgärderna försöker kommunen undvika alltför stora skattehöjningar.

Målet är nu att göra upp en budget som är i balans, men som samtidigt ger rum för att kunna utveckla kommunen.

- Vi utgår från att göra en budget där verksamhetsnivån år 2021 motsvarar nuvarande nivå, sammanfattar Charlotta Lindvall.

Hårt tryck att hitta inbesparingar i Sjundeå

I Sjundeås budgetprognos i augusti kommer kommunen att göra ett minus på 1,6 miljoner år 2020. Det betyder att kommunen har ett kumulativt underskott efter år 2020 på sammanlagt 0,3 miljoner euro.

Den största orsaken till det försvagade resultatet är coronakrisen, som har ökat kostnaderna och utgifterna i synnerhet inom hälsovården.

Kommunen har nu grundat en balanseringsgrupp, som jobbar med att förbereda sparåtgärder.

- På grund av coronaepidemin har den ekonomiska situationen varit superosäker och har förändrats under året, säger Sjundeås förvaltningsdirektör Niko Kannisto.

Hur budgeten för nästa år kommer att se ut beror mycket på resultatet för det här året. Om det blir en kumulativ förlust i balansräkningen efter år 2020, så måste kommunen inleda ett sparprogram.

Senast det skedde var år 2016, säger Kannisto.

- Vi vet bättre när vi får skatteprognosen i september och när nämndens propositioner för budgeten år 2021 godkänns.

För tillfället har Sjundeå lite överskott i sin balansräkning, säger Kannisto.

Samtidigt har kommunen beslutat att göra väldigt stora investeringar: det nya skolcentret börjar snart byggas och projektplanen för det nya social- och hälsovårdscentret har nyss blivit färdig.

- Generellt sett har vi ett ganska hårt tryck på att hitta besparingar och det påverkar direkt budgetramen, säger Niko Kannisto.

Vad det här innebär på ett konkret plan för kommunens anställda och för kommuninvånarna kan han inte säga i det här skedet.

- Tyvärr är situationen oklar!

Lojo ska spara 6,2 miljoner på tre år

Stadsstyrelsen i Lojo remitterade programmet för att balansera stadens ekonomi under åren 2021-2024.

Det här programmet siktar på inbesparingar på 6,2 miljoner euro under de tre kommande åren.

I sparprogrammet finns bland annat förslag om skolnedläggningar, färre lediga dagar för närståendevårdare och färre anställda inom dagvården.