Tredje sektorn riskerar mista en tredjedel av pengarna - "Det är som att sparka på de som redan ligger"

I Finansministeriets budgetförslag vill man skära ner bidragen till organisationerna inom social- och hälsovården med en tredjedel. Bodil Viitanen på Psykosociala förbundet är djupt oroad över vad en så radikal åtgärd skulle innebära för de svagaste i samhället.

Den 15 september ska regeringen ta ställning till Finansministeriets budgetförslag som bland annat omfattar en drastisk inbesparing i den tredje sektorn.

Förslaget skulle innebär 127 miljoner mindre för social- och hälsovårdsorganisationerna.

Verksamhetsledare Bodil Viitanen vid Psykosociala förbundet är oroad över vad det här skulle innebära för de som behöver stöd och hjälp.

– Det här är mycket oroväckande att förslaget är så radikalt. De här organisationerna gör ett omfattande arbete för de mest utsatta i vårt samhälle. Det drabbar de allra svagaste som inte har någon egen röst, säger Viitanen.

Kompletterar offentlig vård och verksamhet

Social- och hälsovårdsorganisationerna jobbar för och med personer som har olika typer av funktionsnedsättningar eller är drabbade av exempelvis psykisk ohälsa eller missbruksproblem.

Det handlar om verksamhet så som kurser, grupper, läger, rådgivning, kamratstöd och telefonjourer. Lågtröskelverksamhet som till stor del utförs av frivilliga.

Viitanen säger att social- och hälsovårdsorganisationerna möter upp där den offentliga vården tar slut, eller helt enkelt inte räcker till. Verksamheten är dessutom förmånlig, eftersom mycket sker med frivilligkraft.

– För vår del handlar det främst om lågtröskelverksamhet och kamratstöd på svenska i våra föreningar runt om i Svenskfinland. Det är ett oerhört viktigt arbete som görs, säger Viitanen.

Samtidigt behövs det paraplyorganisationer som skapar förutsättningar och ramar för föreningarna och utrymmen att verka i.

Viitanen säger att de som jobbar frivilligt redan har ett stort ansvar och ger av sin kraft och sin tid. Man kan inte lasta fler uppgifter på dem.

– En förening är till för att sammanföra människor. Man kan inte lämna de frivilliga helt vind för våg. Vi är inte dyra som det är i dag. En del större föreningar har över 8 000 besök i året och små föreningar ordnar 200 event om året. Det är fantastiskt, säger Viitanen.

Livsviktig verksamhet

När Bodil Viitanen varit i kontakt med föreningarna, inalles 14 stycken i Svenskfinland, har hon bland annat fått kommentarer som att "den här föreningen är livsviktig för mig".

I Jakobstad har till exempel medlemsföreningen Contakt ett allaktivitetshus, Algården.

Där kan man varje vardag delta i olika aktiviteter, hitta någon att prata med, luncha, dricka kaffe tillsammans och skapa en struktur i vardagen.

– Det betyder väldigt mycket för en människa att ha någonstans att gå om dagarna och att få stöd, hjälp och sällskap. Besöken är dessutom gratis och du behöver ingen remiss och inte bevisa att du är tillräckligt sjuk för att delta i vår verksamhet.

Så här säger en person som är aktiv i en av Psykosociala förbundets lokalföreningar:

”Jag fick en klump i magen när jag såg att man eventuellt ska skära ner 33 procent av understödet. Det skulle betyda, i värsta fall, att vår verksamhet får stänga. Förutom att avskeda några av de anställda kan man inte kan hålla öppet lika mycket som idag, vi skulle vara tvungna att stänga några dagar i veckan eller ha kortare dagar. Och allt detta går ju ut över våra besökare: funktionsnedsatta, personer med psykisk ohälsa, långtidsarbetslösa. Alltså de personer i samhället som redan har det jättesvårt. Det är som att sparka på de som redan ligger. Det är konsekvenser jag inte vill uppleva.”

Motarbetar mentalhälsostrategin

Viitanen säger att vårdköerna i dag är långa. I en akut kris kan det vara svårt att få rätt offentlig vård i rätt tid.

– Vi har fortfarande en hög självmordsfrekvens i Finland och besparingarna går i strid med den mentalhälsostrategin som lanserades i år. Där är målet att den psykiska hälsan ska stärkas på alla nivåer i samhället, säger Viitanen.

Att spara in 127 miljoner euro nu är att tänka kortsiktigt.

Det skulle vara som att dra mattan undan den här målsättningen säger Viitanen. Besparingen räddar budgeten år 2021 men för med sig ännu större problem i framtiden.

– Då har vi ingen möjlighet att skapa ett samhälle som skulle vara en trygg plats för alla. Vi förstår att hela samhället behöver stöd av staten för att komma vidare efter coronakrisen, ingen ifrågasätter det. Men så här stor nedskärning är inte okej, säger Viitanen.

Skador samhället inte har råd med

SOSTE, Finlands social och hälsa rf, är en riksomfattande paraplyorganisation som samlar 230 social- och hälsovårdsorganisationer och tiotals andra samarbetsorganisationer.

Soste:s fullmäktigeordförande Kari Mäkinen säger att en inbesparing på 33 procent skulle orsaka stor skada som samhället inte har råd att med. Och det finns inte heller några sätt att täcka upp bortfallet.

– Om nedskärningarna genomförs kommer de på ett märkbart sätt att påverka många människors liv. I synnerhet utsatta eller sådana som annars behöver stöd och hjälp: barn, unga, åldringar, personer med rusmedels- och mentala problem, minoriteter, handikappade, långtidssjuka och långtidsarbetslösa.

Coronakrisen ökade betydelsen av tredje sektorn

Enligt Socialbarometern i maj accentuerade coronakrisen tredje sektorns betydelse.

Den visar att 64 procent av kommunernas social- och hälsochefer uppgav att nya verksamhetsformer inleddes tillsammans med aktörer inom den tredje sektorn under coronatiden.

Coronaepidemin framhöll sårbarheten i förmåner i den sociala tryggheten så som tjänster och ekonomiska förmåner som tryggar utkomsten under undantagsförhållanden.

I sista hand var det organisationer och församlingens diakoniarbete som blev tvungna att bära ansvaret för att skyddsnätet inte höll.

– Den tredje sektorn har fortfarande en klart betydande roll i tryggandet av utkomst för de mest utsatta personerna och i tryggande av ett värdigt liv, säger THL:s undersökningschef Minna Kivipelto.

På Psykosociala förbundet flyttade man raskt ut sin verksamhet på nätet, ordnade skogsvandringar istället för möten inomhus och ringde runt till de brukare som inte är vana vid att mötas virtuellt.

Riksdagen tar ställning till budgeten

Den 14 och 15 september tar regeringen ställning till budgetförslaget för nästa år. Riksdagsledamöterna Kim Berg (SDP) och Anders Norrback (SFP) är båda medlemmar i den Mentalhälsopolitiska delegationen, Norrback som suppleant.

Delegationen jobbar för att befrämja finländarnas mentala hälsa och förbättra vårdtjänsterna för personer med psykisk ohälsa.

Norrback säger att han inte alls tycker om det här budgetförslaget. Men att det samtidigt handlar om ett förslag. Inget är ännu spikat.

– Förslaget är dramatiskt, och det är viktigt att det står i fokus i budgetdiskussionerna. Vi måste hitta en lösning för att inte hota viktiga verksamheter som finansieras på det här sättet, säger Norrback.

Kim Berg är inne på samma linje, ännu är inget avgjort. Berg säger att han inte tror att regeringen kommer att godkänna förslaget.

– Men visst är förslaget oroväckande och vi har diskuterat frågan på riksdagsgruppens sommarmöte. Signalen var att ingen är villig att skära så här hårt i anslaget, säger Berg.

Blir dyrare att skära ner på anslagen

Norrback poängterar att den tredje social-och hälsovårdsorganisationerna är samhällsekonomiskt effektiva.
De bygger ofta på talkokrafter och samtidigt som de föder ett samhällsengagemang.

– Tredje sektorn lappar där samhällets resurser inte räcker till för att nå ett önskvärt resultat. Det här arbetet är otroligt viktigt. Det här är en verksamhet som i mina ögon inte borde krympa, utan istället växa, säger Norrback.

Norrback säger att det inte enbart handlar om resurser utan också om hur vi vill utveckla vårt samhälle och skapa förståelse för varandra.

Kan du som politiker godkänna det här budgetförslaget?

– Jag hör inte till de politiker som ställer ultimatum. Men så mycket kan jag säga att med den kraft och de kanaler som jag har är det här en fråga jag vill ha förändring i, i den slutliga budgeten, säger Norrback.

Kostar mera än man sparar

Kim Berg säger att den tredje sektorn har en viktig roll inom både social- och hälsovården. Att spara över trettio procent kommer att stå samhället dyrt.

– Min åsikt är att det kommer att kosta ännu mera åt samhället. Vi vet att tredje sektorn många gånger kostar mindre än om man skulle köpa in tjänsterna från privata aktörer eller producera dem själv. Om man skär bort för mycket så blir det ännu dyrare, säger Berg.

Berg hoppas att regeringen hittar en lösning innan budgetförslaget når riksdagen.

Mindre pengar från Veikkaus

En helt avgörande orsak till besparingarna inom tredje sektorn är spelmonopolbolaget Veikkaus minskade inkomster. Veikkaus minskade inkomster hänger ihop med att spelautomaterna tvingades hålla stängt under coronaepidemin.

Dessutom tvingas Veikkaus införa obligatorisk ID-kontroll vid varje spelautomat från och med nästa år, och antalet spelautomater har minskat betydligt. På så vis är problematiken inte överraskande säger Kim Berg.

– Veikkaus har gjort ett bra arbete för att förebygga spelmissbruk. Tyvärr går det ibland så att när man hjälper en så går det ut över någon annan, säger Berg.

Bodil Viitanen säger att det är bra att spelberoende förebyggs och förhindras genom restriktioner och regler. Men samtidigt är det fritt att spela på den internationella spelmarknaden.

– Den borde regleras tycker vi på samma sätt som Veikkaus spel regleras. Spelberoendet stannar ju inte vid gränsen så att säga, säger Viitanen.

Berg säger att man söker lösningar för att begränsa spelandet på nätet. Det är med spel som med alkoholpolitiken.

Om man höjer skatterna i Finland så söker sig folk till utlandet. Därför är det viktigt att noggrant diskutera och balansera åtgärderna.

Kim Berg säger att man blir nödd och tvungen att hitta nya vägar att finansiera den tredje sektorn när intäkterna från Veikkaus inte längre räcker till.

– Men frågan är inte enkel, speciellt inte i skuggan av coronakrisen, säger Kim Berg.

Korrigering gjord klockan 19:03 med uppgifter om tidpunkt för regeringens behandling av budgetförslaget.