Utredning: Hundars platta nosar och korta skallar strider mot djurskyddslagen
Hundavel som medför hälsoproblem och lidande för hundarna bör begränsas med hjälp av striktare övervakning. Det slår en färsk utredning fast.
Speciellt problematisk är extrem kortskallighet hos hundar som ofta kan leda till smärtor, sjukdomar och lidande hos hunden.
Det slår Naturresursinstitutet Luke, Jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket fast i en gemensam utredning.
- De här extrema egenskaperna skapar underlag för allvarliga problem, man bör undvika dem och aktivt söka sig de bort från dem, säger Riitta Kempe, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. Kempe har skrivit utredningen.
Kortskalligheten gäller speciellt engelsk bulldogg, fransk bulldogg, bostonterrier och mops.
Trubbnosiga hundar
Det finns ändå stor variation inom de olika raserna när det gäller hur allvarliga hälsoproblem de lider av - en del kämpar med allvarligt nedsatt hälsa och välbefinnande, andra har knappt symptom alls.
Enligt de kriterier som föreslås i utredningen (på finska) får en avelshund inte ha allvarliga deformiteter kopplade till kortskallighet, och inte heller missbildningar, sjukdomar och symptom kopplade till den.
En hund som lider av ett lindrigt fel eller sjukdom kan användas för avel, om den tik eller hanhund som används som andra part i aveln inte har samma fel eller sjukdom.
I strid med djurskyddslagen
- I något skede måste myndigheterna ingripa, säger Kempe. Vi har inte riktigt en rättspraxis som skulle hjälpa till att tolka och tillämpa djurskyddslagen.
Myndigheterna behöver alltså klara regler och kriterier för övervakning och gränsvärden.
- Nosens längd i förhållande till skallens längd är det viktigaste när man går in för att undvika andningssvårigheter, säger Kempe.
I Sverige har man till exempel genomfört en trubbnosinventering för att få en bättre bild av respektive ras situation, genetiska bredd och variation i exteriören.
Vissa raser illa ute
Skärps kriterierna för hur raserna får vara beskaffade kan en stor andel individer av vissa raser falla utanför aveln.
Inom visa raser är det också omöjligt att omforma skallen med hjälp av avel, helt enkelt för att det inte längre finns hundar med en sådan genform som skulle göra att djuren utvecklar en normal skalle.
I sådana fall kan man fortsätta aveln med hjälp av raskorsningar.
Utredningen föreslår vidare en utökad anmälningsplikt för veterinärer samt att en etisk delegation för avel grundas.
Finska Kennelklubben anser för sin del att utredningen är en bra grund för fortsatta åtgärder för att främja hundarnas hälsa. Speciellt bra är att veterinärerna uppmanas rapportera om en tik haft svårigheter då valparna fötts, liksom uppmaningen att rapportera om operationer som har korrigerat medfödda fel hos hunden.
Om en hund till exempel opereras i luftvägarna för att de skall vidgas kan uppgifter om operationen föras in i ett register och sedan kan man undvika att använda hunden eller individer besläktade med den i avel, påpekar Kennelklubben.
Problem vanliga hos veterinären
Eva Einola-Koponen har jobbat som veterinär i över 35 år och vid sin klinik i Åbo stöter hon ständigt på hundar med olika typer av svåra problem som är rasspecifika.
- Vi ser problem i luftvägarna men också problem med skelettet. Jag hörde av en kund att man tvingats avliva hälften av valparna i en kull på grund av att valparna hade problem med skelettet, lösa benbitar och svåra skador på lederna. Vi älskar ju hundutställningar i Finland och har mycket renrasiga hundar, men alla hundar kommer från en litet ursprung och då stöter vi på många problem. Hos vissa raser ser man att resultatet vid hundutställningar är viktigare än hundens hälsa.
Men Einola-Koponen har stor förståelse för att många gillar dessa så kallade brakycefala raser som också har blivit väldigt populära.
- De är världens roligaste hundar som familjehundar. Men många ägare säger att de hade velat ha en individ med längre nos. Då kan man till exempel fara till Tyskland och köpa en "retromops". De hundarna har öppna luftvägar och kan leka, springa och hoppa. Det gäller att hitta dem och avla på dem.
En möjlighet för att förbättra läget kunde vara kombinera plattnosade hundraser med hundraser som har en lång nos. Det kan ge en avkomma med lång nos och som då andas bättre.
Men den här typen av avel är inte heller problemfri.
- De hundarna är inte renrasiga och uppfödarna kan inte registrera dem, men valparna kan säljas som trevliga familjehundar. Men för att gå på utställning måste man ha en renrasig hund och för vissa är det livet. Här är dilemmat, säger Einola-Koponen.
Förslaget att veterinärer borde få utökad anmälningsplikt försätter veterinären i en svår sits, menar Einola-Koponen.
- Då vill jag att en jurist berättar för mig hur det ska gå till, så att det inte senare blir konflikt med ägarna. Det här är ju inte hundägarens fel. Det är en mycket svår fråga som borde lösas med samarbete och förståelse.
Veterinär: Det finns både mer och mindre ansvarstagande hunduppfödare
Källa: Pressmeddelande, Yle Uutiset, Svenska Kennelklubben, Finlex
Artikeln har uppdaterats den 3 september med tillägg av veterinären.