Hangötidningen har överlevt rysk censur, krig och evakuering, men minskade annonsintäkter och få prenumeranter ledde till slutet för den gamla lokaltidningen
En tidning med lång historia, flera namn- och ägarbyten, men framför allt en tidning med ultralokal nyhetsbevakning läggs ner efter 130 år. Hangötidningens sista nummer har utkommit.
Det var i början av april 1890 som tidningen Hangö kom ut med sitt första nummer. Tidningens grundare var Anders Kaustell, som några år tidigare hade grundat ett tryckeri i Hangö.
- Han kom från Helsingfors där han hade erfarenheter av tryckeribranschen. Tillsammans med sin bror drev han en bokhandel i ändan av Boulevarden, nära det som vi i dag kallar Lejonparken, berättar Tomy Karlsson.
Hangöbon Tomy Karlsson är journalist och skribent och garanterat den som läst flest exemplar av Hangötidningen.
Han har skrivit och gett ut böcker som innehåller notiser, artiklar, bilder och annonser från gamla nummer av Hangötidningen.
Lokaltidningen har haft många olika namn. Den ryska censuren gick hårt fram med tidningen som kunde leva vidare tack vare namnbyten.
Hangötidningen har också varit med om flera ägarbyten, redan under tidningens första decennier.
Hangötidningen var viktig under evakueringen
Hangötidningen har klarat av krig, bombningar och evakuering.
- Tryckeriet blev bombat under vinterkriget, i december 1939, och förstördes helt. Därefter kunde man ge ut några nummer på det lilla tryckeriet vid Hangö Kex. I samband med evakueringen flyttades tryckningen till Ekenäs och kunde ges ut i samråd med Västra Nyland, berättar Tomy Karlsson.
Hangöbon berättade bland annat om lokala Hangöföreningar som grundades på olika håll i Svenskfinland
Tomy Karlsson om hur viktig lokaltidningen var under evakueringen.
Hangötidningen trycktes också i Helsingfors under evakueringstiden.
- Den hette då Hangöbon och berättade hur Hangöborna hade det runtom i Finland. Det fanns evakuerade Hangöbor i cirka 80 kommuner och Hangöbon berättade bland annat om lokala Hangöföreningar som grundades på olika håll i Svenskfinland.
Det var tidningen som höll ihop Hangöborna under evakueringen. När Hangöborna väl kunde återvända till sin stad, fortsatte Hangötidningen ge sina invånare lokala nyheter.
Hangötidningens första turbulenta årtionden
Hangö har haft flera lokaltidningar som konkurrerat om nyheter och läsare
Hangöbon Per Sarén har jobbat som journalist och chefredaktör på Hangötidningen.
Jobbet som chefredaktör har han skött i två omgångar, åren 1992-1995 och 2006-2011.
- Jag var den sista chefredaktören innan tidningen köptes upp av KSF Media, berättar Per Sarén.
KSF Media är företaget som äger och ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland.
Före KSF ägdes Hangötidningen av Förlags Ab Lindan på Kimitoön. Lindan köpte 2006 både Hangötidningen och en konkurrerande lokaltidning som hette Kustens Morgon.
- I och med den affären lades Kustens Morgon ner i ett försök att återskapa den ursprungliga Hangötidningen, säger Per Sarén.
Det här var andra gången under Hangötidningens historia som det har funnits två ultralokala, konkurrerande dagstidningar i Hangö.
Redan i början av 1900-talet grundades nämligen en konkurrent till tidningen Hangö.
- Det fanns en klick beslutsfattare som samlades i det som då kallades Sällskapsklubben vid Parkgatan. Där fattades mer eller mindre alla beslut som gällde Hangö. Men så flyttade Gösta Theslöf till Hangö och han ville ha mera demokrati i Hangö, berättar Tomy Karlsson.
Theslöf började driva en kampanj mot den lilla klick som träffades i Sällskapsklubben.
Det gjorde han bland annat genom att skriva raljerande och försåtliga kåserier i lokaltidningen.
- För att slippa ärekränkningsåtal kallade han sina motståndare vid kinesiska namn, berättar Tomy Karlsson.
Det kan låta lite lustigt, men striderna och ordkriget var på fullaste allvar.
Följden blev att det började utkomma två tidningar i Hangö.
Sällskapsklubben beslöt att man grundar en ny tidning, Hangö Bladet.
Mannen bakom den nya tidningen hette Vilhelm Westman.
Hangö Bladet, som började ges ut 1908, var inte heller alltför finkänsligt i sina skriverier, kan man läsa i bokverket Hangö i tiden.
Med tiden blev förhållandet lugnare mellan de två tidningarna och deras chefredaktörer, som dessutom jobbade vägg i vägg.
- Gösta Theslöfs bror, Einar Theslöf och Vilhelm Westman närmade sig varandra. Westman och Hangö Bladet köpte och övertog den ursprungliga Hangötidningen, den som hade grundats 1890, berättar Tomy Karlsson.
Hangötidningens tre första decennier påminner delvis om tidningens tre sista årtionden.
Också på senare tid, från 1990-talets början fram till denna dag, har det skett flera ägarbyten och en period där Hangöborna har haft två konkurrerande lokaltidningar.
Från 1980-talets glansdagar till lågkonjunktur och konkurs
Per Saréns första jobbperiod på Hangötidningen började i slutet av 1980-talet. Han minns den tiden som tidningens glansdagar.
- Hangö var då som allra störst med över 12 000 invånare. Tidningen var också störst då med chefredaktör Rainer ”Jimmen” Erlund, en redaktionssekreterare, två svenskspråkiga journalister och två på finska sidan. På sporten hade vi Nisse ”NÅN” Nyberg, berättar Per Sarén.
Hangötidningen kom också ut tre dagar i veckan.
- Ganska snabbt efter att jag hade börjat jobba, kom den första egentliga krisen, eller ”laman”, i början av 1990-talet.
Hangö Tryckeri, som ägde Hangötidningen, gick i konkurs och konkursboet köptes 1991 av företaget Karprint i Huhmari, Vichtis.
- Förläggaren tog över Hangötidningen och oss journalister. Sättet att göra tidning förändrades i och med det här, säger Per Sarén.
Olika åsikter om journalistiska riktlinjer ledde till en konflikt mellan Karprints förläggare och chefredaktören Rainer Erlund, som ganska snabbt lämnade sitt jobb.
- Där stod vi plötsligt utan chefredaktör, förklarar Per Sarén bakgrunden till att han sedan utnämndes till tidningens chefredaktör.
Per Sarén trivdes inte heller på Hangötidningen, som enligt honom började göras på ett annorlunda sätt.
- Det skedde helt tydligt en kulturförändring i hur man gjorde en tidning. Det var också fråga om strukturella förändringar med digitalisering. Man började göra tidningen på ett helt annat sätt, säger Per Sarén, som valde att hoppa av jobbet som chefredaktör efter några år.
- Det var en tung och besvärlig miljö. 1995 hittade jag ett annat jobb som jag tyckte var intressantare, konstaterar Per Sarén.
Det blev ändå en comeback för Per Sarén drygt tio år senare, men också då slutade han när KSF Media köpte Hangötidningen av Förlags Ab Lindan.
Hangötidningens sista turbulenta årtionden
För lite annonsintäkter och för få prenumeranter
De senaste åtta åren har KSF Media ägt Hangötidningen, som nu har utkommit med sitt sista nummer.
Orsaken är tidningens minskade annonsförsäljning och en allt mindre upplaga, uppgav KSF Medias vd Anna Hellerstedt, när nyheten om att Hangötidningen läggs ner kom i mitten av maj i år.
Hangölejonen flyttar till Västis
Tidningen Västra Nylands chefredaktör Marina Holmberg säger att Västra Nyland kommer att fortsätta bevakningen av Hangö.
- Utgående från redaktionen i Ekenäs. Våra redaktörer kommer att skriva Hangönyheter. Vi har också slutit ett frilansavtal med en skribent som vi har samarbetat med tidigare. Hon är bosatt och verksam i Hangö.
Marina Holmberg berättar att Hangötidningens svenskspråkiga kolumnister kommer att fortsätta skriva kolumner i Västra Nyland.
- Dessutom fortsätter ”Hangölejonen”. Anita Lehtinen fortsätter teckna dem och de publiceras i Västis en gång i veckan.
Hyreskontraktet för lokalen på Boulevarden 20 i Hangö, det vill säga där Hangötidningen hade sin sista besöksadress, är uppsagt.
- Den som har en aktiv prenumerationsperiod på Hangötidningen får en motsvarande prenumeration på Västra Nyland, med två papperstidningar i veckan och digitalt alla dagar. Vill man inte fortsätta prenumerationen med Västra Nyland, får man pengarna tillbaka för den återstående perioden, säger Marina Holmberg.
Hon berättar att det har kommit några annulleringar.
- Jag skulle inte vilja säga att det är i protest, men några finskspråkiga har valt att inte fortsätta med Västis, säger Marina Holmberg.
För KSF Medias del betyder det ett slut på nyheter skrivna på finska för Hangöbor.
Hangötidningens sista nummer har utkommit, tidningarna Västra Nyland och Etelä-Uusimaa om deras bevakning av Hangö
En finsk tidning för Hangöbor?
Skulle det då finnas en nisch för en finskspråkig dagstidning i Hangö?
Frågan går till Hannu Kari, som är chefredaktör för gratistidningen Etelä-Uusimaa med redaktion i Karis.
- Etelä-Uusimaa fortsätter skriva om nyheter och aktuella saker i Hangö, till alla Hangöbor, oberoende av modersmål, svarar Hannu Kari.
Man kan inte bygga en lokaltidning på nostalgi och vemod
Forna chefredaktören Per Sarén om möjligheterna att starta en ny lokaltidning i Hangö.
Varken Per Sarén eller Tomy Karlsson, två Hangöbor med journalistisk bakgrund, tror på en fortsättning för en ny lokaltidning i Hangö.
- Nej, jag tror inte det. Det fördes diskussioner på Facebook när det blev klart att Hangötidningen skulle upphöra, speciellt på finskt håll. Få se, men jag är skeptisk, säger Tomy Karlsson.
- Jag är också skeptisk när man ser till de stora trenderna i samhället med digitalisering och globalisering. Hangö stads långa period av kräftgång stöder inte heller en lokaltidning. Befolkningen har krympt med en tredjedel och butiker har stängt. Det handlar om resurser. Man kan inte bygga en lokaltidning på nostalgi och vemod, säger Per Sarén.
På tal om nostalgi och vemod, både Per Sarén och Tomy Karlsson är ense om att Hangötidningen har varit väldigt viktig för Hangöborna.
- Hangötidningen har varit otroligt viktig. Den är så nära, eftersom den gjorts här. Oftast har medarbetarna både bott här och jobbat här i många år. Den har kanske blivit sämre på senare år, men den har haft en central roll att informera Hangöborna om vad som händer här, säger Tomy Karlsson.
' /%3E%3C/svg%3E)
