Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Villkorligt fängelse för man som olovligt grävde upp fornminnen vid Raseborgs slottsruin i Snappertuna - en man frikändes

Från 2020
Raseborgs slottsruiner.
Bildtext Det har utförts både lovliga och olovliga utgrävningar vid Raseborgs slott. Arkeologer understryker vikten av att fynd dokumenteras och kan kopplas till fyndplatsen för att vi bättre ska förstå vår historia.
Bild: Yle/Nicole Hjelt

Västra Nylands tingsrätt har dömt en 30-årig man till nio månader villkorligt fängelse för byggnadsskyddsbrott och förskingring för att ha grävt upp fornminnen vid Raseborgs slottsruin hösten 2017. Åklagaren yrkade på straff för grov skadegörelse och grov stöld.

Det var två män som stod åtalade för att ha grävt sammanlagt 284 gropar på ett 2,5 hektar stort område vid Raseborgs slottsruin och för att ha tagit med sig fornlämningar från platsen.

De två männen, i dag 30 och 31 år gamla, stoppades av polisen sent en kväll i slutet av november år 2017 när de leriga kom till sin bil i närheten av slottsruinen.

Polisen hade kallats till platsen av en granne som hade sett pannlampor och rörelse vid slottsruinen. Eftersom det tidigare hade skett olovliga utgrävningar vid platsen var grannen på sin vakt.

De två männen hade ändå inga spadar med sig och inga fornlämningar så polisen lät dem åka vidare.

Men senare hittade polisen vid en husrannsakan fornlämningar hemma hos 30-åringen. Det handlade om framförallt 62 projektiler i olika storlekar.

Estniska eller finländska?

Arkeologiska experter vittnade i rätten om att liknande projektiler har hittats vid Slottsmalmen i Snappertuna och att det är den enda platsen i Finland man kan hitta så här stora mängder av liknande blyammunition.

Den 30-årige mannen kommer ursprungligen från Estland fast han numera bor i Finland sedan tio år tillbaka.

Han säger att han har fått en del av projektilerna i sin barndom, att han har hittat en del eller bytt till sig sådana. De kommer från Udria i nordöstra Estland.

De två männen säger att de var på besök vid Lappvik frontmuseum i Hangö och att de på vägen hem tillbaka mot Esbo svängde av för att se på slottsruinen.

En grön gräsmatta med små bruna mullhögar.
Bildtext Groparna grävdes under ett flertal gånger hösten 2017.
Bild: Tarja Knuutinen

Estniska arkeologiska experter säger att den här typen av fynd är ovanliga i Estland och att man inte hittar dem utan att man gräver efter dem. Men att man naturligtvis inte till 100 procent kan utesluta att projektilerna skulle komma från Estland. Att föra dem ut ur landet är olagligt.

Tingsrätten anser ändå att det inte är sannolikt att projektilerna härstammar från Estland. Rätten anser inte heller att historien om att männen var på turistresa sent på kvällen i mörka november verkar särskilt sannolik.

Däremot hittade polisen inte några projektiler eller verktyg på männen i november då de stannade männen vid sin bil.

Letandet efter fornlämningar skedde under flera gånger under hösten 2017 och det är omöjligt att säga exakt vilken gång man har fört med sig projektiler från platsen.

Det går därför inte att bevisa att den andra mannen - 31-åringen - skulle ha gjort sig skyldig till brott. Det var hos 30-åringen fornlämningarna hittades.

Därför döms bara 30-åringen.

Tingsrätten ändrade på brottsrubriceringen

Åklagaren hade yrkat på straff för grov skadegörelse och grov stöld.

Tingsrätten anser att man inte kan tala om stöld eftersom markägarna, finska staten och en privatperson, inte visste om att föremålen fanns i marken.

Föremålen tillhör staten, men de har inte varit i statens ägo på det sätt som lagen definierar det. Därför blir brottsrubriceringen förskingring och inte stöld, anser tingsrätten.

Men kan heller inte tala om grov förskingring då projektilerna inte i pengar mätt är särskilt värdefulla.

Eftersom man inte på laglig väg kan komma åt dem är deras marknadsvärde lite högre, men ändå inte så högt att man kan tala om grov förskingring utan det handlar "bara" om förskingring.

En grön gräsmatta med små bruna mullhögar.
Bildtext Just den här gropen grävdes i slutet av oktober.
Bild: Tarja Knuutinen

När det kommer till det andra åtalet, grov skadegörelse, säger tingsrätten att varken marken eller slottsruinen har tagit skada.

Den skada som har uppstått handlar om arkeologiska forskningsrön som har gått förlorade då man inte har kunnat dokumentera och katalogisera fynden på rätt sätt på den plats de här upphittats.

Det handlar alltså om en mera abstrakt fördel som har tagit skada. Därför ska domen falla för byggnadsskyddsbrott i stället för skadegörelse, slår tingsrätten fast.

Mannen döms till nio månader villkorligt fängelse. Projektilerna tar staten hand om.