Polisen angrep demonstranter i Hongkong - 100 aktivister greps, bland dem ledande oppositionella

Kravallpoliser i Hongkong har gripit omkring 100 demonstranter som protesterade mot att lokalvalet sköts fram till nästa år. Aktivisterna protesterar också mot nya, stränga säkerhetslagar som ger polisen fria händer att gripa och åtala demonstranter.

Ett massivt polisuppbåd fyllde gatorna på Kowloon-halvön i centrum av Hongkong i morse inför väntade protester. Flera kända aktivister och oppositionspolitiker greps också i morse inför demonstrationerna, som myndigheterna betraktar som olagliga.

När demonstrationerna väl hade börjat drev poliserna bort demokratiaktivisterna bland annat med hjälp av pepparsprej.

Närmare 100 ungdomar greps i tumultet medan demonstranterna skanderade slagord där de krävde "Sitt val tillbaka." Polisen säger att de gripna arresterades för att de bröt mot demonstrationsförbudet.

Demonstranternas ilska orsakas av att valet till Hongkongs lagstiftande församling skulle ha hållits i dag. Den prokinesiska regeringschefen Carrie Lam beslöt i alla fall att skjuta fram valet till nästa sommar, officiellt på grund av coronapandemin.

Hon gjorde därmed om intet oppositionens försök att utnyttja Hongkongbornas frustration och ilska mot Kina i valet. Valet skulle ha gett Hongkongborna en sällsynt kanal att på laglig väg protestera mot Kinas hårdnande grepp om Hongkong.

Allt mer brutalt

Polisen har tagit i bruk allt hårdare metoder mot demokratiaktivister sedan Kinas parlament i juni antog nya, stränga säkerhetslagar för Hongkong. Lagarna förbjuder allt som myndigheterna betraktar som uppvigling, uppror eller terrorism riktad mot Kina eller Hongkong.

Åtminstone 22 personer har gripits för upproriskhet eller uppvigling enligt de nya lagarna, som kan leda till långa fängelsestraff.

Kina har också hamnat på kollisionskurs med FN, Hongkongs forna kolonialherre Storbritannien samt USA och Australien, som alla har riktat hård kritik mot Kina på grund av Hongkong.

I fredags fördömde sju framstående FN-experter de nya säkerhetslagarna, eftersom de anses bryta mot grundläggande rättigheter så som yttrande- och demonstrationsfriheten.

Kineserna svarade genast med ett ilsket uttalande där man avvisade människorättsexperternas åsikt som inblandning i Kinas interna angelägenheter. Kina ansåg också att experterna med sitt uttalande bröt mot interna regler och procedurer inom FN:s människorättsråd.

Källor: AFP, Reuters