Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Utbildningsstyrelsen: Omkring 4 000 tonåringar i grundskolan skolkar kontinuerligt

Från 2020
Uppdaterad 10.09.2020 05:56.
Person står vid ett fönster, tittar ut och håller händerna på huvudet.
Bildtext Tusentals elever i högstadiet har stor skolfrånvaro.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

De utgör mellan två och tre procent av alla elever i högstadiets högre klasser: skolkarna, skolvägrarna och hemmasittarna. I antal är de minst 4 000 slår Utbildningstyrelsens kartläggning fast. Ett verkligt problem för skolan, samhället och inte minst eleven själv.

Den nationella kartläggningen som Utbildningsstyrelsen har låtit göra under skolåret 2019–2020 visar att problemet med skolelever som inte dyker upp i skolans årskurs 7–9 finns i alla landskap.

Vilken effekt coronasituationen i våras hade på frånvaro och närvaro i distansundervisningen finns det än så länge inte heltäckande uppgifter om.

Problem i skolgången verkar finnas i lika hög grad hos pojkar som flickor. Svaren som skolpersonalen gav i enkäten tyder på att frånvaro är ett tilltagande problem.

Mångfasetterade orsaker ligger bakom skolk

I Grundskolan Norsen i Helsingfors säger kurator Nina Mikander att hon ser jättelite av den olovliga frånvaron, den som märks med rött i skolans kommunikationsnätverk med hemmen, Wilma.

Däremot måste vi vara snabba med att uppmärksamma föräldrar på diffus frånvaro säger Mikander och nämner huvudvärk, magont där eleven uteblir från skolan med vårdnadshavarens godkännande.

Skolpersonalen uppgav i kartläggningen psykisk ohälsa, intressen utanför skolan, mobbning och hemmaförhållanden som orsaker till kontinuerlig frånvaro.

Ett samband mellan läs-, skriv- och inlärningssvårigheter och stor frånvaro dök också upp i kartläggningen.

Frånvarotrappan ger översikt

Grundskolan Norsen prövar sedan ett år tillbaka liksom övriga Helsingforsskolor en modell som kallas frånvarotrappan.

Den är ett verktyg som hjälper lärare, elevvården, kurator och psykolog att få översikt över hur mängden frånvaro bland eleverna ser ut och för att kunna följa upp orsakerna.

Biträdande rektor och kurator i Grundskolan Norsen sitter och diskuterar utanför skolbyggnaden.
Bildtext Grundskolan Norsens biträdande rektor Clara Lindqvist och kurator Nina Mikander jobbar sedan ett år tillbaka enligt modellen "Frånvarotrappan"
Bild: Agneta Gestrin / Yle

Biträdande rektor Clara Lindqvist beskriver frånvarotrappan som förebyggande verksamhet där skolpersonalen med låg tröskel anonymt kan diskutera hur man eventuellt bör gå vidare och när det är skäl att involvera vårdnadshavare i diskussionen.

Överskrider eleven frånvaron med 30, 50 och 70 timmar är det väsentliga trappsteg i frånvarotrappan som pockar på att skolan ska reagera.

I kartläggningen framgår det att både kommuner och skolor har modeller för hur man ska tampas med frånvaroproblemet, men de skiljer sig från varandra och kan inte tillämpas på alla elever som är hemmasittare.

Hur ser unga själv på skolk?

Svenska Yle träffade fyra unga i Grundskolan Norsen i Helsingfors. De är i samma målgrupp som kartläggningen berör.

- Jättesynd att höra att det (frånvaroproblemet) ökar hela tiden. Skolan borde vara en jättetrevlig miljö. Roligt att komma och lära sig och vara med kompisar, säger Hugo Dahlberg.

- De som skolkar ofta, där finns det ofta något underliggande, att de inte mår så bra, har slutat bry sig, säger Eira Nordman.

- Man vill kanske inte skriva ett prov eller förhör som man inte har läst till. Då kanske man skolkar eller så vill man bara inte helt enkelt komma till skolan, funderar Kim Lihrsandal om orsaker till varför elever är borta från lektioner.

Lotta Manner brukar konfrontera den som inte har dykt upp i skolan.

- Oftast fråga var hen är? Och är hen sjuk eller inte?, säger Manner.

Fyra unga, två pojkar och två flickor sitter uppflugna på ett pingisbord utomhus på Grundskolan Norsens skolgård.
Bildtext Eira Nordman, Kim Lihrsandal, Lotta Manner och Hugo Dahlberg i Grundskolan Norsen.
Bild: Agneta Gestrin / Yle

Frånvaron kan leda till problem i vuxen ålder

Det är oroväckande att tusentals högstadieelever har allvarliga problem i skolgången anser Utbildningsstyrelsen.

Frånvaron försämrar inlärningen. Den kan leda till att eleven hoppar av skolan vilket sedan har konstaterats ha samband med bland annat svårigheter att få jobb. Det kan leda till ekonomiska och hälsorelaterade problem i vuxen ålder räknar Utbildningstyrelsen upp som potentiella följder.

Diskussion om artikeln