Mera kansliarbete och mindre tid med eleverna - oro i Västnyland över att landskapen får ansvaret för skolkuratorerna och psykologerna

De västnyländska bildningsdirektörerna är oroliga för vad som händer om skolkuratorerna och skolpsykologerna överförs till de nya vårdlandskapen.

Bildningscheferna i Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Lojo och Högfors har skrivit ett gemensamt utlåtande om förslaget till social- och hälsovårdsreform.

I Raseborg hör både skolpsykologer och skolkuratorer sedan augusti i år till bildningssektorn. Tidigare var skolpsykologerna anställda av stadens social- och hälsovård.

Tina Nordman, bildningsdirektör i Raseborg, ser det som mycket viktigt att elevvården också i framtiden hör till stadens bildningssektor. Det som föreslås i regeringens proposition skulle vara ett steg i motsatt riktning, anser hon.

- Orsaken till att vi gjorde ändringen är att de ska vara under samma sektor. Vi har ett jättebra samarbete med social- och hälsovården. Trots det har det varit svårt att utveckla elevhälsoarbetet eftersom det har varit under två olika sektorer. Därför fattade vi det här beslutet.

Förebyggande arbetet viktigt

De västnyländska bildningsdirektörerna är oroade att möjligheterna att utveckla elev- och studerandevårdsarbetet minskar om alla tjänster övergår till landskapet.

Nordman förklarar att det i regeringens proposition föreslås att uppgiftsbeskrivningen för skolpsykologer och kuratorer skulle ändras till att de skulle jobba mera individinriktat i stället för att som nu enligt lagen jobba med den gemensamma elevhälsan.

- Det är ju helt emot det arbete vi gör nu och vad lagen och läroplansgrunderna säger.

Skolkuratorerna är i dag en viktig del av skolornas vardag och de finns till för eleverna.

- De träffar förstås eleverna individuellt, men de finns också med i de enhetsvisa elevvårdsgrupperna, funderar på det förebyggande arbetet, allt från mobbning till hur man ska förebygga sexuella trakasserier, hur välmåendet i skolan fungerar och mycket mera.

Jobbar också med personalen

Det handlar inte endast om att diskutera och jobba med elever. Den konsulterande rollen de har med personalen är minst lika viktig, betonar Tina Nordman.

Det finns en farhåga om att skolkuratorerna kommer att ha mera kansliarbete om deras jobb flyttar över till de nya vårdlandskapen.

- Enligt propositionen finns det förslag att skolkuratorns arbete skulle bli mera individinriktat plus att hen skulle ha ansvar för styrning av servicebehovet. Då skulle det betyda att det är helt konkret tid bort från skolan och skolvärlden.

Nordman säger att det i regel brukar vara ganska lätt att rekrytera skolkuratorer och att flera personer brukar söka de ledigförklarade tjänsterna. Ett problem för kommunerna är att hitta personer som har kompetens som socialarbetare.

Brist på psykologer

Däremot är det svårare att hitta skolpsykologer. Nordman betonar att det här inte är ett specifikt västnyländskt problem utan att problemet finns i hela landet.

- Det är ett nationellt problem. Där borde man helt enkelt utbilda mera psykologer.

Ett argument som förts fram för reformen är att det skulle vara lättare att få personal, men Nordman tror inte på det. Ett annat argument är att personalen skulle känna samhörighet i och med att de har ett större kollegium.

- Det kan säkert stämma i mindre kommuner, men och andra sidan har våra kuratorer och psykologer också nätverk. Vi är nog av den åsikten att det är bättre som vi har det nu, betonar Nordman.

Samarbetet viktigt i skolorna

Maija Veskoniemi, förman för skolkuratorerna i Raseborg, vill också att kuratorerna och skolpsykologerna fortsätter jobba för stadens bildningssektor också i framtiden.

- Elevvården är en del av vardagen i våra läroinrättningar och det är en förebyggande verksamhet.

Skolornas rektorer leder elevvården, som genomförs både i grupp och individuell. Kuratorerna, psykologerna och också skolhälsovårdarna arbetar med de här frågorna.

- Det kan handla om åtgärder för att öka säkerheten och välmåendet i skolan. Det handlar också om att erbjuda individuell elevvård i form av psykolog- och kuratorstjänster eller hälsovård.

Kunskapen finns i skolorna

Veskoniemi betonar att elevvården i första hand ska vara förebyggande.

- Om jobbet leds någon annanstans ifrån kan det lätt bli individinriktat. Kunskapen om behoven finns i de enskilda läroinrättningarna och jobbet kan inte ledas utifrån.

Dessutom jobbar kuratorerna med enskilda klasser och grupper i tätt samarbete med lärare eller elevvårdsgruppen, förklarar Maija Veskoniemi.

- På individnivå handlar det om att stöda de enskilda eleverna i deras skolgång. Det kan till exempel handla om frånvaro eller motivation. En viktig del är också socialt välmående som deras kompis- eller familjerelationer. Vi samarbetar också med vårdnadshavarna.

Kuratorerna ska också finnas till hands för undervisningspersonalen i frågor som handlar om välmående, förklarar Veskoniemi.

Inget utlåtande av bildningsnämnden i Raseborg

I åtminstone Hangö, Ingå och Sjundeå har bildningsnämnderna fått ta del av bildningsdirektörernas skrivelse och gett ett eget utlåtande. I Raseborg är så inte fallet och bildningsdirektör Tina Nordman sticker inte under stol med att hon är besviken.

- Bildningsnämnden har inte beretts möjlighet att ge utlåtande om förslaget. Det tycker jag att är verkligen tråkigt. Vi ledande tjänsteinnehavare har inte tagits med i beredningen.

I Raseborg har stadens allmänna utlåtande om social- och hälsovårdsreformen behandlats i social- och hälsovårdsnämnden och frågan går vidare till stadsstyrelsen.

Tina Nordman säger att hon kommer att meddela bildningsnämnden för kännedom att hon har undertecknat skrivelsen.

- Det skulle ha varit jätteviktigt att bildningsnämnden hade fått ta ställning till hela det här paketet. Det är vi som ansvarar för det här enligt lagen, det är vår verksamhet och vi är utbildningsanordnare.