Lågorna slukar Amazonas regnskog - favorit i repris men klagar någon?
I Amazonas regnskog ser förra årets tragedi ut att upprepa sig. Skogsskövlingen har på ett år ökat med en tredje del, och nu rasar bränderna som en följd. Men till skillnad från ifjol, har omvärldens fördömanden varit lågmälda.
En orsak till det här kan vara coronapandemin, som stulit en stor del av världens uppmärksamhet.
En annan kan vara att bränderna är så kallade "gamla nyheter", då de väckte så stor uppmärksamhet redan förra året.
- Kanske det känns som en gammal nyhet när det händer igen, funderar Juha Aromaa, som är informationschef på miljöorganisationen Greenpeace i Finland.
Amazonas regnskog
EU har inte råd att hålla tyst
Torrsäsongen i Amazonas regnskog inleddes i augusti, och innebär att bränderna börjar ge sig allt mer tillkänna.
Aromaa säger att han märkt att de uppmärksammats i medier en hel del igen, och tror att det kommer att leda till en ny politiskt viktig miljöfråga.
- Om till exempel EU nu ska ha ett bättre klimatmål och Europa förhoppningsvis kommer att leda den globala klimatpolitiken, så kan inte de europeiska stormakterna vara tysta.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nyligen uttalat sig och sagt att man tvekar om man ska stöda EU:s handelsavtal med den sydamerikanska tullunionen Mercosur, på grund av avskogningen i Amazonas.
Skogsskövlingen i Amazonas regnskog har ökat med en tredje del under de 12 månader som sträcker sig från augusti i fjol fram till juli det här året, i jämförelse med året innan.
Årets bränder befaras bli värre än ifjol
I augusti befaras bränderna ha varit till och med större än förra året i Amazonas regnskog. Det här betyder att bränderna var de värsta på över tio år.
Under första veckan i september, hade de ökat ytterligare.
Det värsta med spridningen av bränderna den här månaden är att 27 procent av skogarna som brinner är urskog, och inte endast skogsområden som nyligen skövlats, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Reuters har tagit del av en analys av satellitbilder, som den amerikanska organisationen Amazon Conservation har gjort.
Enligt samma analys utgjorde urskogen endast 13 procent av skogarna som brann i augusti.
Det är främst de redan avskogade områdena som brinner, men bränderna sprider sig till andra områden och urskogar.
Jordens största lungor brinner upp
I Amazonas regnskog har majoriteten av bränderna anlagts av människor, främst i syftet att göra rum för odlingsområden och betesmarker för nötkreatur.
Regnskog brinner väldigt sällan av naturliga orsaker.
Förra årets omfattande bränder i Amazonas väckte ett ramaskri över hela världen.
Brasiliens högerextrema president Jair Bolsonaro fick press på sig att stoppa bränderna från flera länder och globala, såväl som nationella, investerare.
I år har Bolsonaro satt in armén i maj för att bekämpa bränderna och skydda regnskogen. I mitten av juli införde han också ett förbud mot att bränna skog.
Men experter ifrågasätter om de här åtgärderna alls gjort någon nytta, eller bara vidtagits för syns skull.
Bolsonaro har förstört Brasiliens miljörykte
Mellan 2004 och 2014 förbättrades Brasiliens miljörykte avsevärt. Sedan dess har regnskogsskövlingen i Amazonas börjat öka igen.
Den hårdaste törnen fick Brasiliens rykte efter att Bolsonaro kom till makten i januari förra året.
- Han har faktiskt lyckats nedmontera landets miljöpolitik under en så här kort tid. Man har förlorat allt som de förra regeringarna hade åstadkommit, konstaterar Aromaa.
Miljöförespråkare har länge anklagat Bolsonaro för att uppmuntra till illegal skogsavverkning och gruvdrift i Amazonas regnskog.
Han har också fått kritik för att förespråka att skyddade områden som tillägnats ursprungsbefolkningen öppnas för gruvdrift och jordbruk, vilket enligt presidenten ska lyfta regionen ur fattigdom.
Trots åtgärderna Bolsonaro vidtagit för att stoppa bränderna i Amazonas det här året, fortsätter han att arbeta för en allt större exploatering av skogen.
Omvärldens kritiska blickar räckte inte till
Både privata investerare och olika länder satt press på Bolsonaro under förra årets bränder.
Bland annat slopade Tyskland och Norge mångmiljonstöd till bevarandet av Amazonas regnskog, och flera EU-länder vägrade underteckna Mercosur-avtalet.
Finland insisterade på att EU skulle införa sanktioner mot importerat kött från Brasilien.
Men trycket på Bolsonaro var inte tillräckligt hårt, i varje fall inte om man ser på årets omfattande regnskogsskövling och bränder.
Flera experter tror att det krävs större globala åtgärder för att det ska bita på Bolsonaro.
Aromaa säger att allt handlar om pengar, vilket gör att det krävs till exempel omfattande bojkotter eller sanktioner för att Bolsonaro ska göra några förbättringar.
- Det är pengarna som talar, säger Aromaa.
Kan vi finländare hjälpa med att rädda regnskogen?
I Finland bidrar vi väldigt lite till den direkta skogsskövlingen i Amazonas, säger Aromaa. Det här innebär att vårt främsta sätt att påverka situationen är genom EU.
Men det finns ett sätt den enskilda individen också kan påverka, och det är genom att låta bli att köpa produkter som indirekt bidrar till skogsskövlingen.
- Det lönar sig att undvika utländskt kött från till exempel Danmark, säger Aromaa, eftersom landet importerar mycket soja från Brasilien till boskapsfoder.
Sojaodlingsmarker och betesmarker för nötkreatur är de största orsakerna till markröjningen i Amazonas regnskog.
I USA kan det finnas hopp
Hoppet att rädda Amazonas regnskog känns för närvarande ganska tunt.
Men Aromaa säger att det kan finnas en liten ljusglimt efter USA:s presidentval i november, beroende på vem som vinner valet.
Brasiliens främsta exportländer när det kommer till soja och nötkreatur är USA och Kina.
Kinas kötthandel med Brasilien kommer troligen inte att förändras på grund av skövlingen av regnskogen, tror Aromaa, men med USA:s handel kan det vara annorlunda.
- Det beror på hur nästa regering ser ut. Med president Donald Trump i spetsen tror jag inte att det kommer att ske en förändring där, men med en ny regering kan det finnas hopp.
Källor: Greenpeace, Naturskyddsföreningen.se, The Guardian, Reuters, DW, Lunds universitet