Kommentar: Relationen mellan Storbritannien och EU befinner sig i en djup svacka – kan förtroendet mellan parterna längre återupprättas?
Storbritanniens anseende fick sig en törn efter ett kontroversiellt lagförslag som undergräver innehållet i brexitavtalet. Om ett framtida handelsavtal ska vara möjligt måste Storbritannien övertyga EU om att man agerar i god tro, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.
Brexitprocessen är som att följa med en skilsmässa i slow motion.
Försonliga fraser bland politiker och diplomater undanröjer inte det faktum att man valt att gå olika vägar och att ingenting någonsin kommer att bli som förr mellan parterna.
Villkoren för brexit och de pågående förhandlingarna om ett framtida handelsavtal syftar till att minimera de negativa konsekvenserna av separationen.
Utgångspunkten i förhandlingarna har varit att parterna ska försöka nå en lösning som är godtagbar för bägge parter, trots avvikande målsättningar.
Brexitavtalet förutsätter lojalitet
Brexitavtalets femte artikel slår fast att parterna "med fullständig respekt och lojalitet (ska) bistå varandra när de fullgör uppgifter" som följer av avtalet.
Det handlar bland annat om att trygga rättigheterna för medborgare, studerande och arbetsgivare under den övergångsperiod som sträcker sig till årets slut.
Storbritannien har också förbundit sig vid att följa EU:s handelsregler under övergångsperioden och värna om en öppen gräns mellan Nordirland och republiken Irland i enlighet med fredsavtalet från 1998.
Som ett tecken på den ömsesidiga lojaliteten ska parterna "avhålla sig från alla åtgärder som skulle kunna äventyra uppnåendet av avtalets mål", fortsätter texten i brexitavtalet.
Förtroendet för Storbritannien vacklar
Under den gångna veckan har EU:s förtroende för Storbritannien fått sig en törn.
EU hänvisar till att brexitöverenskommelsen är ett internationellt avtal som Storbritannien förbundit sig vid att följa.
Vid ett krismöte I London på torsdag uppmanade kommissionens viceordförande Maroš Šefčovič Storbritannien att dra tillbaka det omstridda lagförslaget. Om beredningen av lagförslaget går vidare tvekar EU inte att ta till juridiska åtgärder mot Storbritannien, konstaterade Šefčovič.
Tysklands utsända i London skrädde inte orden gällande den situation som uppstått.
– Under mina 30 år som diplomat har jag inte upplevt ett så snabbt, avsiktligt och grundläggande urartande av en förhandling. Om man tror på ett partnerskap mellan Storbritannien och EU som jag gör ska man inte acceptera detta, skrev ambassadören Andreas Michaelis på Twitter.
Premiärminister Johnson försäkrar att de föreslagna lagarna inte kommer att inkräkta på fredsavtalet från 1998 som tryggar en öppen gräns på Irland.
Men det är många som har svårt att lita på Johnsons försäkringar.
– Om vi förlorar vårt rykte som ett land som högaktar sina löften kan vi förlora något ovärderligt som vi aldrig kan återvinna, konstaterade tidigare konservativa premiärministern John Major.
Major var en av arkitekterna bakom Långfredagsavtalet som satte punkt för årtionden av våld och oroligheter på Irland.
I USA höjs också varnande röster. Representanthusets talman Nancy Pelosi säger att det inte finns en chans att kongressen skulle godkänna ett handelsavtal med Storbritannien om landet underminerar innehållet i Långfredagsavtalet.
Ett spel för gallerierna?
Vissa bedömare ser det omstridda lagförslaget som ett sätt för regeringen Johnson att sätta press på EU:s förhandlare i syfte att vinna ytterligare fördelar i förhandlingar.
Andra menar att Johnsons kanske inte alls har en strategi, utan att allt handlar om att pröva sig fram och se vad som fungerar.
Kanske vill den brittiska regeringen inte alls ha ett handelsavtal med EU? I så fall har förhandlingarna under det gångna året varit ett spel för gallerierna.
Chefsförhandlaren Michel Barnier försäkrar att man kommer att fortsätta hålla kontakt med de brittiska förhandlarna. Men för att ett avtal ska vara möjligt måste det råda förtroende mellan parterna, tillägger Barnier.