Vad täcks du säga framför farmor? Språket i omklädningsrummen ska putsas upp – Jaros Emil Öhberg: "Ungdomar är beredda att göra nästan vad som helst för att bli accepterade"

När en tioåring får frågan varför han kallar sin lagkompis "jävla bög" är reaktionen talande. FF Jaro-målvakten Emil Öhberg vill snygga upp vokabulären i omklädningsrummen – som ett led i att minska sexuella trakasserier inom idrotten.

Lyssna på Slaget efter tolv där Tarja Krum, Petra Stenman och Emil Öhberg diskuterar sexuella trakasserier inom idrott:

Hur tackla problemen med sexuella trakasserier inom finländsk idrott?

37:45

En svår form av mobbning.

Så sammanfattar SFI:s sportchef Petra Stenman faktum att det oftast är andra idrottare som står för de sexuella trakasserierna inom idrotten.

I en färsk undersökning från Finlands centrum för etik inom idrott (FCEI) hade ungefär en fjärdedel av de finländska tävlingsidrottarna som svarade på enkäten upplevt sexuella trakasserier. Andra idrottare låg bakom 35 procent av fallen.

– Jag tycker det är tragiskt att ens lagkamrater eller tävlingskamrater står för det här, konstaterar Stenman som själv är tidigare landslagslöpare.

Idrottarnas sexuella trakasserier handlar oftast om verbala och ickeverbala trakasseriformer, exempelvis kränkande sexuellt laddade skämt och osakliga kommentarer om idrottarnas kroppar.

– Citaten som framkommer i FCEI:s rapport är ju helt fruktansvärda. Det är skrämmande att många verkar tycka att man bara ska tåla det, att det hör till, säger Tarja Krum som är projektkoordinator i På samma linje-projektet.

Barnen måste lära sig tidigt

FF Jaros målvakt Emil Öhberg ser en logik i att idrottarna själva ligger bakom en betydande del av trakasserierna. Fotbollen hörde till grenarna med den högsta andelen (37 procent) idrottare utsatta för sexuella trakasserier av alla grenar i FCEI-enkäten.

– Det är ganska stängda omgivningar i många lagidrotter, där sånt här kan förekomma och hållas i skymundan, säger Öhberg.

Han jobbar själv vid sidan om fotbollen inom projektet Locker Room Talk och åker runt bland österbottniska juniorlag och diskuterar omklädningsrumssnack med 10–14-åringar.

Detta för att skapa en förebyggande medvetenhet om vad man får och inte får säga till sina lagkompisar. Ledorden är jämställdhet, förmodar och respekt, och tanken är att i ett tidigt skede skapa en vardaglig ton kring svåra ämnen.

Det är faktiskt en tankeställare för dem, man riktigt ser hur de stannar upp och börjar fundera.

Emil Öhberg

Ungdomar måste vid en tidig ålder omfamna rätta synsätt för att senare kunna omsätta dem i praktiken. Grovjobbet görs i unga tonåren.

Öhberg tar en 17-åring på tröskeln till ett seniorlag som exempel.

– Tänk er att du håller på att slå igenom och kommer in i en omgivning med rutinerade spelare som varit med hur länge som helst. Du är ju beredd att göra nästan vad som helst bara för att bli accepterad av gruppen.

Har du då inte begrundat vad du själv ser som acceptabelt språkbruk trillar du lätt in på samma spår som alla andra, resonerar Öhberg. Även om du i själva verket känner dig obekväm med ordval eller skämt, som andra inte uppfattar som problematiska.

– Unga har lätt att kasta ur sig "jävla bög" och sånt. Men då går vi i ett tidigt skede in och frågar tioåringen att varför säger du så här? Det är faktiskt en tankeställare för dem, man riktigt ser hur de stannar upp och börjar fundera. Det är nånting de lätt säger bara för att de äldre alltid sagt lika.

Vad kan du säga framför farmor?

Friidrottstränaren och SFI-chefen Stenman har sett framsteg sedan sina aktiva år. Den grövsta vokabulären har naggats vid kanterna och språket städats upp.

Hon betonar tränarnas inställning i frågan. Kör inte de aktivt fram en förändring händer sällan något.

– Tränaren måste tidigt ta en nollinje när det gäller till exempel könsrelaterade svordomar och annat som vi på 90-talet såg som normala. Man måste verkligen säga till.

Det förutsätter att tränaren är utbildad och insatt i vad som är acceptabelt språkbruk, fortsätter Stenman. Hon ser utbildning av tränare som den centrala punkten i arbetet mot sexuella trakasserier.

Det mesta handlar ändå i slutändan om sunt förnuft. Tarja Krum hänvisar till jämställdhetsorganisationen Ekvalitas vd Malin Gustavssons tips att tänka på innan man öppnar munnen.

– Hon har en jättebra tumregel: Tänk efter om du kunde säga det du säger också till dina mor- och farföräldrar.