Minister Kiuru avfärdar kritik om olagliga besöksförbud: “Handlar trots allt om en kort tid”

Lagen om smittsamma sjukdomar ger inte utrymme för obligatoriska besöksförbud vid vårdhem. Det konstaterade biträdande justitieombudsman Maija Sakslin redan strax före midsommar. Ändå höll många boenden fast vid en strikt linje, som de baserade på Social- och hälsovårdsministeriets ursprungliga direktiv.

Familje- omsorgsminister Krista Kiuru tar inte åt sig av kritiken från landets högsta laglighetsövervakare.

– Att tjänstemannakåren i beredningen inte märkte att beslutet saknade laglig grund beklagar jag, men det handlar trots allt om en kort tid som förbudet var i kraft, säger Kiuru.

Direktiven, som kunde tolkas som bindande, var i kraft mellan 20 mars och 16 april. Efter det förtydligade ministeriet att besöksförbud rekommenderas, men att de inte är obligatoriska.

Krista Kiuru betonar att biträdande justitieombudsmannen lyfte fram att begränsningarna sannolikt räddade liv på boenden.

– Jag försvarar vårt beslut att gå in för att skydda riskgrupperna. I länderna där man inte gjorde det har resultaten varit dåliga.

“Överdrivna restriktioner hotar försämra deras hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet, och öka behovet av vård.”

― FDUV, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Tukiliitto och Autism Finland

Skadade äldre och personer med funktionshinder

Under våren, långt före JO:s utlåtande, höjdes kritiska röster bland annat från personer med funktionshinder och deras anhöriga.

Spotlight har träffat och talat med ett flertal personer som anser att besöksförbuden har skadat dem eller deras anhöriga, och försämrat deras funktionsförmåga.

Jukka Kumpuvuori är jurist och har specialiserat sig på funktionshinderrätt. När övriga begränsningar i samhället slopades och boenden förblev stängda började Kumpuvuori få fler samtal av personer som ifrågasatte skäligheten i dem.

– Med besöksförbudet inskränker man rörelsefriheten, rätten till privatliv och rätten familjeliv, säger Kumpuvuori.

Rättsstatsprincipen i vågskålen

Besöksförbudet gällde ungefär 60 000 personer, av dem är 50 000 äldre och 10 000 har en funktionsnedsättning. Finlands geriatriker, FDUV och ett flertal andra organisationer kritiserade förbudet under våren. De menar att det lett till olagliga begränsningar, ökad oro och försämrad funktionsförmåga.

Att besöksförbuden införts utan stöd i lagen går mot rättsstatsprincipen, det vill säga att all utövning av offentlig makt ska bygga på lag. När besöksförbudet infördes hördes ändå få kritiska röster. Situationen var allvarlig och de flesta accepterade förbudet.

– Regeringen sa: Besök på vårdhem är förbjudna. Direktivet var tydligt, men det var inte korrekt, säger Kumpuvuori. I Finland ska det offentliga maktutövandet bygga på lag, nu gjorde det inte det.

För tillfället utreder Riksdagens justitieombudsman ett klagomål som handlar om rätten att träffa en anhörig med funktionshinder. Samma lagstiftning och principer gäller för såväl äldre som personer med funktionshinder, skriver en tjänsteman på Riksdagens justitieombudsmans kansli till Svenska Yle.

Oro inför framtiden

I dagens läge verkar epidemin ta ny fart, men när vi talar med Krista Kiuru den 26 augusti är hon inte beredd att skärpa reglerna för besök på boenden.

– Nu är frågan inte aktuell. Det är viktigt att folk kan träffa sina anhöriga på ett sätt som är tryggt. Det ska serviceproducenterna prioritera, säger Kiuru

Men Jukka Kumpuvuori är orolig.

– När det gick så här lätt att begränsa såväl rätten till familjeliv som rörelsefrihet så är jag ju nog rädd för vad som händer i framtiden.