Analys: År 2030 står för dörren snabbare än vi tror - EU:s nya klimatmål inverkar på hur du äter, rör dig, konsumerar och bor

Detaljerna kring EU:s klimatmålsättningar kommer att spikas fast under de närmaste månader. Men klart är att det handlar om en betydande omställning som inte lämnar någon oberörd, skriver Europakorrespondent Rikhard Husu.

Hur skulle det kännas att byta ut din gamla bil mot en splitterny elcykel? Att bo i en nyrenoverad och energieffektiv lägenhet? Eller att övergå till att äta ekologiskt odlad närproducerad mat?

Ungefär så här tänker sig EU-kommissionen att tillvaron ska se ut för en stor del av medborgarna inom en snar framtid.

Det är ingen överdrift att säga att kommissionen nu lägger in en helt ny växel i kampen mot klimatförändringen.

Det här innebär att delmålet för utsläppsminskningar för åren 1990-2030 skrivs upp från nuvarande 40 till 55 procent.

Som att stänga ned hela Tyskland

Skillnaden på 15 procentenheter ändrar på allting, skriver nyhetssajten Politico. För att uppnå en motsvarande minskning över en natt borde man stänga ned hela Tyskland.

Under de närmaste tio åren ska de sammanlagda klimatutsläppen i EU minska lika mycket som under de föregående 30 åren sammanlagt.

Det säger sig självt att målet är ambitiöst. Något annat alternativ finns ändå inte då EU-länderna förbundit sig vid nollutsläpp till 2050.

Genom att fortsätta på det nuvarande spåret kan man på sin höjd minska klimatutsläppen med 60 procent, uppskattar kommissionen.

Ny lagstiftning och jättelika investeringar

Under de närmaste månaderna kommer kommissionen att lägga fram ny lagstiftning för att uppfylla de skärpta klimatmålen.

Bland annat föreslår man att handeln med utsläppsrätter ska utvidgas till sektorer som trafik och boende, där utsläppen inte minskat i motsvarande grad som inom andra sektorer.

Förutom lagstiftning behövs också reda pengar för att möjliggöra en grön övergång.

Kommissionen räknar med att det föreslagna utsläppsmålet för år 2030 kommer att kräva årliga investeringar på 350 miljarder euro.

Det här innebär en ökning på 90 miljarder euro jämfört med den nuvarande investeringsnivån.

För att täcka en del av investeringsbehovet kommer åtminstone av de sammanlagda medlen i EU:s långtidsbudget och återhämtningsfonden Next Generation EU att vikas för kampen mot klimatförändringen.

Energislösande byggnader ska renoveras

En konsekvensanalys som kommissionen låtit göra visar att stora
utsläppsminskningar har följt av att man stängt kolkraftverk och övergått till miljövänligare teknik inom den tunga industrin.

Men det har visat sig svårare att minska på utsläppen inom trafik, lantbruk och boende.

Man uppskattar att tre fjärdedelar av byggnadsbeståndet i EU är energislösande. Många hem värms fortfarande upp med fossila energikällor som kol och olja.

För personbilars del vill man att utsläppen per körd kilometer ska halveras till 2030

Under de kommande åren vill EU se en renoveringsvåg där energieffektiviteten i byggnaderna ses över.

Energieffektiva byggnader ska inte enbart råda bot på klimatutsläppen utan även på boendekostnaderna.

Det här gäller i synnerhet mindre bemedlade hushåll för vilka kostnaderna för uppvärmning utgör en relativt sett större börda.

- Den billigaste energin är den som aldrig används, säger energikommissionären Kadri Simson.

Stor omställning inom transportsektorn

Inom transporterna har utsläppen i motsats till de flesta andra sektorer fortsatt att växa inom EU.

Kommissionen vill att de sammanlagda utsläppen för de olika transportsektorerna ska sträva efter att minska sina utsläpp med 55 procent.

För personbilars del vill man att utsläppen per körd kilometer ska halveras till 2030. Tanken är att man gradvis ska övergå till elbilar och hållbara former av kollektivtrafik.

Sjöfarten och flygindustrin uppmanas i sin tur att förbättra sin energieffektivitet och övergå till hållbara bränslen.

Vad händer med kolsänkorna?

Om EU ska bli koldioxidneutralt till 2050 så räcker det inte med att man skär ned på utsläppen. Det är också viktigt att se till att de så kallade kolsänkornas storlek ökar.

Kommissionen vill se att mer skogsområden skyddas och att skogsbruket sker på ett mer hållbart sätt.

Inom en snar framtid väntas kommissionen presentera en skogsstrategi där skogarnas roll som kolsänkor och källor för biodiversitet kommer att framhävas.

Det är svårt att be Malta att göra samma som Finland då det gäller att ta hand om sina skogar

― EU-källa

Hur EU ser på skogarna är av speciellt intresse för länder som Finland och Sverige där skogsbruket är en betydande näring.

Ett faktum är att medlemsländerna har olika utgångspunkter vad kolsänkor beträffar.

- Det är svårt att be Malta göra samma som Finland då det gäller att ta hand om sina skogar, säger en EU-källa.

Den gröna övergången ska vara rättvis

En av de springande punkterna är att den gröna omställningen inom EU upplevs som rättvis bland invånarna.

Ett varnande exempel kommer från Frankrike där proteströrelsen Gula västarna växte fram som en protest mot höjningar av bränsleskatten.

EU har reserverat medel i budgeten för de kommande sju åren för att hjälpa länder och regioner i den gröna omställningen.

- Övergången kommer att bli rättvis eller så blir det ingen övergång, intygar kommissionens viceordförande Frans Timmermans.

Företagen spelar en nyckelroll

Reaktionerna på kommissionens utsläppsförslag har som väntat varit tudelade.

Samtidigt som en del anser att klimatambitionerna borde höjas ytterligare så ställer många länder och industrier sig skeptiska till om 55 procent är ett realistiskt mål.

Företagen har insett att de kan vara världsledande då det gäller att ta tillvara koldioxid i produktionsprocessen

― Ursula von der Leyen, kommissionsordförande

I en intervju för Svenska Yle säger von der Leyen att företagen har en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen.

- Företagen har insett att de kan vara mycket innovativa och världsledande till exempel då det gäller att ta tillvara koldioxid i produktionsprocessen.

- Då kommer vi att vara exportörer av kunskap om ren teknologi och modernisering. Därför är det viktigt att vi håller oss på rätt spår och fortsätter investera.

En kamp mot klockan

Färska rön från internationella klimatpanelen IPCC visar på nedåtrisker vad klimatet beträffar.

Med andra ord finns en risk för betydande negativa konsekvenser för miljön vid lägre temperaturhöjningar än vad man trott tidigare.

Kommissionen anser att man borde agera nu, då man fortfarande har olika tillvägagångssätt att välja mellan.

Genom att agera snabbt har EU också genom eget exempel möjlighet att påverka agendan inför FN:s klimatmöte i Glasgow som flyttades fram till hösten 2021 på grund av coronakrisen.

I slutändan är det ändå medlemsländerna och EU-parlamentet som måste godkänna eventuell ny klimatlagstiftning. Klart är att förhandlingarna om att skärpa klimatmålen inte kommer att bli lätta.

Ett är ändå säkert: 2030 står för dörren snabbare än man kunde tro. Om EU menar allvar med att halvera utsläppen jämfört med 1990 så kan de politiska besluten inte vänta.