"Det inhemska äpplet ska helst vara rött, vackert och lite sött" - äppelodlare skördar nu för fullt
Nu är äppelskörden på gång för fullt på Söderlångvik gård
I äppelträdgården på Söderlångvik gård på Kimitoön finns det ungefär 33 000 äppelträd.
Årets äppelskörd ser ut att bli rätt så god, berättar Karin Arfman som är trädgårdsmästare på gården.
- Någon sort ger inte full skörd i år, medan andra sorter ger full frukt. Överlag är vi nöjda.
Att skörden ser ut att bli god tror Arfman beror på de insatser man har gjort för att ta hand om träden och frukten.
- Vi verkar ha lyckats med beskärning, gödsling och växtskyddsåtgärder. Vissa sorter har ändå drabbats negativt av den kalla våren. Eftersom vintern kom först i slutet av mars så frös knopparna och därför får vi inte så mycket av sorten Rubinola till exempel.
- Vi beskär våra äppelträd rätt så hårt, vilket man gör för att ge alla äpplen möjlighet att få solljus. Det är solljuset som ger frukten sötman som man vill åt.
På Söderlångvik gård odlas i år fjorton olika sorters äpplen, varav sju är huvudsorter som man säljer i större utsträckning.
Den nyaste sorten heter Asfari, en äppelsort med sötsyrlig smak som passar bra till exempelvis efterrätter. Till höstfrukterna hör sorterna Jaspi, Discovery, Samo, Röd kanel och Vinterkanel, och till vinterfrukterna hör bland annat Lobo och Lajka.
I år kommer ungefär 200 000 kilo äpplen att skördas vid Söderlångviks äppelträdgårdar. En hel del nya träd har även planterats, så i framtiden hoppas man på att skörden kommer att vara mångdubbelt större.
- Vi hoppas på att kunna få 20 000 kilo frukt per hektar i framtiden, säger Arfman.
Hård konkurrens med utländska äppelodlare
De stora, finländska äppelodlingarna har under de senaste åren blivit mer professionella, och även vid Söderlångvik har man satsat på att utveckla äppelodlingarna med utomstående hjälp och nya metoder.
- Vi har till exempel varit i Skåne och bekantat oss med odlingar för att utveckla stödkonstruktionerna som vi använder oss av. Vi har också haft rådgivare från Nederländerna och andra delar av Finland som gett oss råd om olika äppelsorter.
Äppelträdgården vattnas varje dag via slangar i marken och via dem kan man även gödsla trädens rotsystem.
- Förutom att gödsla rotsystemet kan man även gödsla bladen, säger Arfman. När man bladgödslar kan trädet lättare och snabbare ta näringen till godo. Men det kräver en hel del kunskap att göra det här vid rätt tidpunkt, vi diskuterar med rådgivare och har gått kurser för att lyckas. Jag lär mig nästan varje dag något nytt fortfarande efter 20 år.
Arfman säger att det är viktigt att utveckla odlingarna för att kunna konkurrera även med utländska äppelodlingar.
- När konsumenten en gång har smakat vill de ofta ha frukten igen. Men konsumenterna vill ha granna och röda äpplen, och det första valet gör man med ögonen. Vi har också sett att trenden går mot att konsumenten vill ha ett sötare äpple.
"Gården förknippas med odlingarna"
Mikael Jensen, förvaltare på Söderlångvik gård, säger att äppelodlingarna har en stor betydelse för gården.
- Gården förknippas ju med äpplen sedan länge och dessutom har odlingarna en sysselsättande effekt här på gården. Vi är 10 som jobbar året om med att ta hand om odlingarna, fastigheterna och marken. Under beskärningen och plockningen har vi även extra arbetskraft som hjälper till.
Lördagen den 26 september ordnas Äppeldagen för femtonde gången på Söderlångvik gård. På programmet står bland annat äppelförsäljning och marknad.