Risk för dragkamp om vård på svenska – både Österbotten och Egentliga Finland vill bli Landskap X

Minst två landskap, möjligen fler, vill bli det landskap som efter vårdreformen har ansvar för att utveckla vård på svenska. Det riskerar därmed bli dragkamp kring det som i regeringens lagförslag kallas Landskap X.

Regeringen Marins förslag till social- och hälsovårdsreform ska i höst ta viktiga kliv framåt. På fredag avslutas den remissrunda där kommuner, landskap och organisationer tar ställning till förslaget. År 2023 ska vårdreformen träda i kraft och landskapen ta över produktionen av alla vårdtjänster.

Ett landskap, av regeringen än så länge endast benämnt Landskap X, ska ha särskilt ansvar för att utveckla och samordna vårdtjänster på svenska.

Sandra Bergqvist är riksdagsledamot för SFP och Folktingets ordförande. Hon leder även arbetsgruppen Vård på svenska, som ingående har diskuterat vilka kriterier Landskap X bör uppfylla.

– Det måste finnas tillräckligt med resurser för att utföra det jobb som Landskap X ska göra. Det måste också finnas tillräcklig kunskap om vård på svenska och vad det innebär. Och för det tredje krävs det att man känner till den brokiga palett av service som finns i Svenskfinland idag och som man får i uppdrag att samarbeta om, säger Bergqvist.

Det primära är att kriterierna uppfylls medan det är sekundärt vilket landskap som ges rollen, anser arbetsgruppen och har därför inte hittills tagit ställning för något enskilt landskap.

Dragkamp på väg?

Regeringens lagförslag utgår från att uppgiften kommer att tilldelas endast ett landskap. I arbetsgruppen har man ändå diskuterat möjligheten att fördela ansvaret mellan två landskap, men utan att nå enighet i frågan.

– Här råder det nog lite olika åsikter. Det finns sådant som talar för ett landskap och det finns vissa saker som talar för att det kunde vara två olika. Vi har försökt föra fram positiva och negativa saker med bägge, men utgången i förslaget är nog att det ska finnas bara ett Landskap X, säger Sandra Bergqvist.

Då Yle Österbotten når Bergqvist känner hon med säkerhet till endast ett landskap som vill axla ansvaret och bli Landskap X. Det är Österbotten som redan uttalat sitt intresse.

– Jag har hört ryktas om att det finns flera landskap som är intresserade av den här uppgiften och vi får väl se hur många som anmäler sitt intresse för den här uppgiften, nu när utlåtanderundan går mot sitt slut.

Finns det en risk att det blir en dragkamp i frågan?

– Klart det finns en risk att det blir en liten dragkamp. Men jag tror att det som vore det viktigaste att fokusera på nu är att alla tvåspråkiga landskap tillsammans sätter sig ner och funderar på vad det ska stå i texten. Och att alla helhjärtat stöder det arbete som Landskap X har.

Enligt Bergqvist är det avgörande att man tillsammans åstadkommer så bra skrivningar som möjligt om svensk vård i framtiden i Finland.

– Man måste noggrant fundera på alla dom små specialiteter som finns runtom i Svenskfinland, som är känsliga men viktiga. Till exempel barnpsykiatri eller rusmedelsvård på svenska, sådant som inte berör den stora folkmassan men som är otroligt viktigt för dem som det berör.

Egentliga Finland flaggar också med intresse

Matti Bergendahl är direktör vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och berättar för Yle Österbotten att Vasa sjukvårdsdistrikt inte längre är ensamt om att vilja ta på sig uppdraget som Landskap X.

– Vi är intresserade. Vi har både kunnande och en struktur som talar för det, även om det nog också är så att vi behöver bli bättre för att i alla situationer helt säkert kunna betjäna på två språk, säger Bergendahl.

Med struktur avser Bergendahl det att distriktet driver Åbo universitetscentralsjukhus. Samtidigt fungerar man som specialupptagningsområde (eller såkallat erva-område) för Egentliga Finland, Birkaland och Österbotten. Dessutom finns ett tätt samarbete mellan Åland och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Bergendahl talar för att lösa frågan genom dialog. Han säger att det finns beredskap i Egentliga Finland att ensamt axla ansvaret som Landskap X, men tror samtidigt att det vore en bra sak att två olika landskap samarbetar.

– Det viktigaste är att befolkningen får betjäning på sitt modersmål, och helst också så nära hemmet som möjligt. Väldigt krävande specialistvård kan man behöva åka längre bort från sin hemort för att få, men också här löser man situationen bäst genom samarbete och då tror jag att det vore till fördel med en modell som bygger på två landskap.

Kommer det att bli en dragkamp kring detta?

– Det är klart att det kan bli det. Några eller något landskap kanske börjar driva frågan, men i vårt sjukvårdsdistrikt ser vi ingen orsak att börja bryta arm. Det viktigaste är den service som kunden får och att den fungerar varje gång, inte bara ibland.

Österbotten stolt över väl fungerande tvåspråkighet

I Vasa sjukvårdsdistrikt fungerar vården redan smidigt på två språk och därför finns den kunskap och erfarenhet som kommer att krävas av Landskap X, säger sjukvårdsdistriktets direktör Marina Kinnunen.

– Jag tycker att man ser svaret genast när man tittar på hur stor del av befolkningen som är svenskspråkig. Där ser man att vi är unika eftersom över hälften av befolkningen har svenska som modersmål, säger Kinnunen.

Detta har väldigt långt format arbetet inom distriktet anser hon.

– Vår erfarenhet som helt tvåspråkig organisation är att den fungerar bra därför att hälften har finska som modersmål och hälften har svenska som modersmål. Och därför tycker vi att vi har mycket att ge till andra delar av Finland där man har en mycket mindre andel av befolkningen som talar svenska.

Även om Kinnunen tror starkt på Österbottens kunnande i frågan så vill inte heller hon ha någon strid om vem som får bli Landskap X.

– Det hoppas jag att det inte blir. Det viktigaste är att vi kan garantera att var och en får vård på sitt modersmål oberoende av var man bor i Finland.

Kinnunen lyfter fram att man i olika delar av landet har olika styrkor. Medan Österbottens styrka är den redan nu fungerande tvåspråkigheten så ligger exempelvis Nyland före vad gäller forskning och utveckling. För att framgångsrikt driva de frågor som Landskap X kommer att ansvara för räcker det enligt Kinnunen ändå inte med endast god vilja.

– Det som jag har lyft upp i den här frågan är att man inte bara kan säga att man absolut vill vara Landskap X, utan man måste också veta vad det innebär. Med följer ett stort ansvar, det ser man då man läser lagtexten. Man måste vara verkligt kunnig för att sköta detta, säger Kinnunen.

HUS vd: God vård riskeras av brist på pengar

En aktör som inte kommer att konkurrera om uppdraget som Landskap X är Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS. Enligt distriktets vd Juha Tuominen står den särlösning som kommer att gälla för HUS efter vårdreformen i vägen, rent juridiskt.

– Nyland kommer i vård- och landskapsreformen att delas upp i fem landskap som tillsammans äger HUS. Landskap X måste enligt lagen faktiskt vara ett landskap, så vi kan inte komma på fråga. Dessutom tror jag att det är bättre att ge uppgiften till något av de landskap som har större andel svenskspråkiga invånare, säger Tuominen.

Det betyder inte att tvåspråkigheten inte skulle vara viktig inom HUS, påpekar Tuominen. Tvärtom.

– Vård på svenska borde tryggas i alla tvåspråkiga landskap.

Samtidigt befarar Tuominen att god vård kommer att äventyras i vårdreformen, både på svenska och finska.

– Finansieringen har planerats helt fel i reformen. Den modell som nu finns på bordet är omöjlig för Nyland och för flera andra landskap. De behov som man utgår ifrån är felräknade och genomförs reformen så här så hotar den alla patienter, oavsett vilket modersmål man har, säger Tuominen.