Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Rekordstor budget presenterades i Sverige: 105 miljarder i extrasatsning ger mer till vård och skola, men också skattesänkningar

Från 2020
Uppdaterad 21.09.2020 15:48.
Sveriges finansminister Magdalena Andersson framför en Sverigeflagga.
Bildtext Sveriges finansminister Magdalena Andersson presenterade budgeten på måndag. Arkivbild.
Bild: Daniel Ivarsson

– Vi har lärt oss från finanskrisen att inte strama åt för tidigt, säger finansminister Magdalena Andersson (S). Sveriges statsskuld stiger nu från 35 till 42 procent av BNP men är ändå bland de lägsta i Europa.

Coronakrisen innebär ett allvarligt läge för också Sveriges ekonomi. Men landet räknar med att mycket av det värsta, rent ekonomiskt sett, är förbi:

– Det verkar som om konjunkturbotten nåddes i april-maj, säger konstaterar finansminister Magdalena Andersson (S) när hon går igenom nyckeltalen och förutsättningarna för höstbudgeten hon presenterade i dag.

Finansministeriet har redan tidigare presenterat nyckeltalen budgeten baseras på: Sveriges BNP förväntas sjunka med totalt 4,6 procent i år, arbetslösheten stiga till 9 procent, och den offentliga sektorn försvagas med -5,5 procent.

Historiskt stora extrasatsningar på grund av coronakrisen

Nu går Sverige in för stimulans och reformer i extrasatsningar på 105 miljarder kronor för år 2021, och ytterligare 85 miljarder år 2022.

Svenska Dagbladet påpekar att extrasatsningen på 105 miljarder är klart större än tidigare: snittet för satsningar i höstbudgetarna har under de senaste åren varit drygt 30 miljarder.

När extrasatsningarna tidigare år har stått för omkring tre procent av totala budgeten står de i år för tio procent av statens utgifter.

Svenska statens budgetsaldo: underskott 296 miljarder i år, 67 miljarder nästa år

Den totala summan för utgifterna i Sveriges budgetförslag för 2021 är 1 173 miljarder kronor, medan inkomsterna ligger på 1 106 miljarder. Budgetunderskottet för 2021 förutspås bli 67 miljarder kronor.

Sveriges budgetsaldo beräknas visa underskott för åren 2020–2022, på grund av "lågkonjunkturen och de åtgärder som regeringen har vidtagit och föreslår ska vidtas med anledning av pandemin". Budgetsaldot beräknas bli positivt 2023 igen.

Slut på överskottsbudgetarna

Sverige har de senaste 20 åren ofta haft positivt budgetsaldo, vilket gett landet möjlighet att amortera på statsskulden. Nu ökar Sveriges statsskuld i stället från 35 procent av BNP till 42 procent.

Magdalena Andersson påpekar att det blir stora underskott i budgeten i två år nu, men att det är så man ska göra: spara när man har råd, och spendera när det behöver satsas. Sverige gick in i coronakrisen med den sjunde lägsta statsskulden i hela EU.

– Det här är något vi lärt oss från finanskrisen, man ska inte strama åt för tidigt, säger hon men konstaterar också att det är lättare för henne att säga som finansminister för Sverige än för många av hennes europeiska kolleger med en statsskuld på omkring 100 procent av BNP eller mer.

Förstärkt a-kassa i två år, och 27 miljarder i skattesänkningar

Att det är ett "grönt återstartspaket" och att "Sverige ska stå starkare efter krisen" har både finansministern i dag och statsminister Stefan Löfven tidigare upprepat många gånger: det ska skapas jobb, och då sådana som stärker både välfärden och klimatomställningen i Sverige.

Finansministern räknar med att budgeten skapar eller räddar totalt 75 000 jobb.

Flera deluppgörelser om budgeten har presenterats de senaste veckorna men regeringen hade sparat en stor nyhet om a-kassan till i dag: coronasatsningen med höjd ersättningsnivå och mildare regler för att kvalificera för ersättning ska nu gälla i två år till, till en kostnad på sex miljarder kronor.

Av de 105 miljarderna går 25 miljarder till välfärden, alltså vården, skolorna och omsorgen. En stor förstärkning där är också stärkta statsbidrag till kommunerna för 10 miljarder kronor.

Budgeten innehåller också skattesänkningar för 27 miljarder kronor, för både löntagare och pensionärer.

Diskussion om artikeln