Resultaten klara efter folkomröstning och regionalval i Italien – center-högern styr i totalt 15 av 20 regioner

Invånarna i sju italienska regioner har röstat i dagarna två. Enligt de tidiga resultaten sitter center-högern kvar i regionen Veneto och Ligurien. I Aostadalen är högerpopulistiska Lega största parti. I Marche tar ytterhögern över. Övriga tre regioner blir röda.

För att undvika folksamlingar och respektera social distansering som en konsekvens coronapandemin hölls valet i regionerna Aostadalen, Apulien, Kampanien, Ligurien, Marche, Toscana och Veneto under två dagar.

De skolor som öppnat fick åter igen stänga dörrarna för att lämna plats åt de invånare som skulle rösta.

I Marche vann högerkandidaten Francesco Acquaroli från ytterhögerpartiet, det nationalistiska och nyfascistiska, Italiens bröder.

Acquaroli, som backas upp av partiledaren Giorgia Meloni, är en kandidat, skriver journalisten Annalisa Camilli från tidskriften Internazionale, som inte nekar till att ha deltagit på en av partiet
anordnad middag för att fira minnet av den fascistiske diktatorn Benito Mussolini (1883-1945), samt i en parad i Acquasanta Terme i Marche, inte långt ifrån den plats där nazister och fascister i
mars 1944 slaktade 42 personer.

Brist på arbete och nedläggning av sjukhus

Att ytterhögern går så starkt framåt i Marche förklaras av bristen på arbete, som bara blivit större och större sedan finanskrisen år 2008, nedläggningen av sjukhus och bristen på handlingskraft och stöd till de som drabbades av jordbävningen i oktober 2016.

Problem som center-vänsterkandidaterna inte har mäktat med att klara av och som därför spelat högern i händerna.

Center-högern stärkte även fortsatt sitt grepp om regionen Veneto i nordöstra Italien, där regionpresidenten Luca Zaia, som innehaft posten sedan 2010, fick närmare 75 procent av rösterna. De vinner även i Ligurien och i Aostadalen där högerpopulistiska och främlingsfientliga Lega blir största parti.

I Kampanien fick center-vänsterkandidaten Vincenzo de Luca från det Demokratiska partiet övertygande förnyat förtroende.

I Apulien sitter Demokratiska partiets regionpresident Michele Emiliano kvar på posten efter att ha fått flest röster.

Och i Toscana tog kandidaten Eugenio Giani hem segern med stöd av en bred center-vänster och grön koalition i ryggen.

Resultatet innebär att center-högern styr i totalt 15 av 20 av Italiens regioner.

Stort stöd för nedskärning i antalet parlamentsledamöter

Men det var inte bara regionalval utan även nationell folkomröstning.
Denna handlade om ja eller nej till en ändring av konstitutionen, som skulle innebära att antalet parlamentsledamöter dras ned från 630 till 400 i deputeradekammaren samt från 315 till 200 i senaten.

Det är en konstitutionsändring, som har brett politiskt stöd och godkändes av en majoritet i parlamentet vid en omröstning den 12 oktober 2019.

Det var också en av de frågor som partiet Femstjärnerörelsen gick till val med ett år tidigare. Partiet, som sitter i koalitionsregering tillsammans med Demokratiska partiet, ser det här som en stor
seger. Men sanningen är att Femstjärnerörelsen har fått se sitt parti decimeras rejält från partikartan i alla regionalval sedan de kom till makten.

Så även i detta. Som mest fick en av partiets kandidater, Valeria Ciarambino i Kampanien, drygt 12 procent av rösterna. Två andra kandidater slutar runt tio procent.

I folkomröstningen har ja-sidan stöd av närmare 70 procent.
Det har även hållits kommunalval i runt 1 100 kommuner runtom i landet.

Totalt var drygt 51 miljoner italienare kallade till valurnorna under de två dagarna.

Valdeltagandet i folkomröstningen och regionalvalen var klockan 18.30 på måndagskvällen den 21 september 53,8 procent.

"Politikerna håller inte sina löften"

En av dem som inte röstat är Antonio Grillini i byn San Michele i regionen Marche.

– Jag har röstat i 50 år, men nu får det vara nog. Alla löften jag har hört genom åren, inga har någonsin hållits. Det är bara tomma ord, sade Antonio Grillini under en morgonpromenad på
valdagen.

Han ger uttryck för vad många känner: en total brist på förtroende för politikerklassen.

Han och många med honom menar att politiken har tömts på sitt innehåll. Det är slagord och kampanj. Ingen organisering, inga möten och inga svåra samtal där frågor stöts och blöts. Bara
snabba lösningar på mycket komplexa samhällsproblem.