Kommande Kvarkenfärjan skulle använda all biogas som produceras i Österbotten – nytt biogasverk möjlig lösning

Vasa universitet utreder förutsättningarna för ett nytt biogasverk i Österbotten. Idag produceras endast små mängder biogas i landskapet och för att omvandla gasen till flytande form krävs stora investeringar.

För en dryg vecka sedan sjösattes Wasalines nya fartyg Aurora Botnia. Samtidigt som den stora torrdockan vid varvet i Raumo fylldes med vatten hölls festtal där den nya färjan, som ska börja trafikera mellan Vasa och Umeå nästa år, hyllades för sin miljövänlighet.

Inte minst lyfter man fram fartygets drivsystem av hybridtyp - fartyget kan köras korta sträckor på enbart el, och huvudmaskinerna går på flytande naturgas eller LNG.

Men även om fartyget, när det börjar trafikera, kommer att gå på LNG så är siktet i framtiden ännu högre ställt.

Lika väl kunde huvudmaskinerna nämligen drivas med flytande biogas, som vore ett ännu mer miljövänligt alternativ. Särskilt om gasen producerades i Vasa.

Frågetecken kring lönsamhet

Men det finns fortfarande frågetecken kring lönsamheten med flytande biogas.

I Nurmo i Södra Österbotten, där man för tillfället bygger landets största biogasverk, lyser kunderna än så länge med sin frånvaro.

I Österbotten produceras idag i sammanhanget endast små mängder biogas och det skulle kräva omfattande investeringar för att omvandla gasen till flytande form. Ändå finns nu en vision om en egen och större produktion i landskapet.

På Stormossen i Korsholm produceras biogas för kollektivtrafikens bussar. Men vid Stormossen omvandlar man inte biogasen till flytande form och har heller inga planer på att starta upp en sådan verksamhet under de närmaste åren.

Den nya Kvarkenfärjan skulle dessutom behöva omkring tio gånger så mycket biogas som man producerar idag.

- För att göra det lönsamt borde vi bygga en enorm anläggning, säger Aimo Latvala som är vd på Stormossen.

Vasa universitet söker nya möjligheter

Vid Vasa universitet inleddes i våras ett forskningsprojekt där man utreder vilka möjligheter som finns att börja utnyttja mer biogas i Österbotten.

Som en del av projektet tittar man specifikt på om det i landskapet finns förutsättningar för egen produktion av biogas i flytande form.

- Vi strävar till att föra samman olika aktörer och hitta nya användningsområden för biogasen. Då kunde såväl utbud som efterfrågan öka. Vi försöker också ta fram den typ av information som företagen behöver för att kunna fatta investeringsbeslut, säger Kirsi Spoof-Tuomi som leder forskningsprojektet.

Spoof-Tuomi beräknar att den nya Kvarkenfärjans behov av flytande biogas skulle ligga på omkring 4 000 ton per år. Det motsvarar all biogas som produceras i Österbotten för närvarande, om såväl Stormossen som Jeppo Biogas i Nykarleby skulle omvandla den gas de producerar till flytande form.

Fartygets behov motsvarar även drygt hälften av den biogas som kommer att produceras på det nya biogasverket i Nurmo.

- Det vi ska ta reda på är hurdana mängder man skulle behöva producera för att göra det lönsamt, säger Kirsi Spoof-Tuomi.

Universitetets forskningsprojekt har pågått i fem månader. Men redan nu har olika lösningsalternativ börjat dyka upp. Det är bland annat erfarenheter från Sverige och Norge som intresserar forskarna.

- Vi har hittat fem olika tekniker för omvandlingen av gasen som skulle gå att applicera på produktion i relativt liten skala. Nu tittar vi noggrannare på kostnadsbilden.

Höga kostnader

Spoof-Tuomi hoppas att fler aktörer än den nya färjan skulle kunna börja använda flytande biogas, exempelvis aktörer inom industrin. Flytande biogas kunde användas som stödbränsle bland annat då avfall omvandlas till energi.

Den flytande biogasen (LBG) är alltså ett miljövänligt alternativ till den fossila flytande naturgasen (LNG). Den biogas som används som bränsle i fordon är i sin tur oftast tryckgas.

- Ett användningsområde som vi kan se för den flytande biogasen är inom den tunga trafiken. Tryckgas lämpar sig rätt dåligt för bruk inom de riktigt långa transporterna, eftersom den kräver så mycket utrymme, säger Spoof-Tuomi.

Att det är så dyrt att omvandla biogas beror bland annat på att gasen först måste kylas till en temperatur under 160 minusgrader. Och endast så behåller den sin flytande form.

- Samtidigt är då nyttan med flytande biogas att den endast kräver en tredjedel så mycket utrymme som tryckgas.

Forskning för flera hundratusen

I februari 2022 ska forskningsprojektet vid Vasa universitet stå klart.

Tills dess hoppas forskarna kunna servera svar på frågor till såväl företag som kommuner som andra beslutsfattare. I bästa fall svar som gör det möjligt att fatta beslut om att bygga ett nytt gasverk i regionen.

- Dessutom hoppas vi att olika aktörer vid det laget har börjat samarbeta mer kring biogas, säger Spoof-Tuomi.

Helhetsbudgeten för projektet ligger på 314 000 euro. 80 procent av medlen kommer från EU:s regionala utvecklingsfond, Vasa universitet står för 14 procent och de resterande sex procenten bekostas av företag i regionen.

Wärtsilä, Westenergy, Stormossen, Wasaline, Remeo, Österbottens Svenska Producentförbund och Jeppo Biogas är de företag som medverkar.

Den här texten bygger på artikeln Merenkurkun uusi laiva käyttäisi kaiken biokaasun Pohjanmaalla – yliopisto tutkii mahdollisuuksia uudelle biokaasulaitokselle som är skriven av Niklas Joki /Yle Pohjanmaa. Översättning och bearbetning av Moa Mattfolk /Yle Österbotten.