Hoppa till huvudinnehåll

Sport

"Utan handbollen skulle jag vara ett fyllo på busshållplatsen": Efter pappas död gick 13-åriga Teemu Tamminen vilse i livet – nu vill handbollens bad boy göra sina barn stolta

Från 2020
Från gaturåtta till handbollsstjärna: Teemu Tamminen stal och hotades med vapen efter pappans död - trofast tränare räddade ur fördärvet - Spela upp på Arenan

"Utan handbollen skulle jag vara ett fyllo på busshållplatsen"

Efter pappas död gick 13-åriga Teemu Tamminen vilse i livet – nu vill handbollens bad boy göra sina barn stolta

Mamman, ex-tränaren och Jukka Jalonen. Tre personer har format Teemu Tamminen genom åren. Sportliv berättar historien om handbollens bad boy, som alla känner – men ändå inte. "Bortafansen tycker om att kalla mig svin och kåkfarare, men de känner inte till min historia. Jag kunde verkligen ha hamnat i fängelset."

Teemu Tamminen står på kullen bakom glasblåsarstatyn i mitten av Riihimäki. Den här septembertisdagen badar staden i solljus – men centrum är knäpptyst.

– Här brukade vi flockas efter skolan, skvallrade och drack en öl eller två.

– Men ungdomarna hänger inte här längre. Nu ser man bara Pokemonjägare.

Under Tamminens jacka och tröja finns samma glasblåsarstaty avbildad på ryggen, tillsammans med fyra andra ställen som är nära hans hjärta.

Kyrkans backe, vattentornet, järnvägsstationen och förstås: idrottshallen.

Teemu Tamminens rygg är tatuerad med viktiga ställen i Riihimäki: vattentornet, glasblåsarstatyn, den gamla idrottshallen och kyrkans backe.
Bildtext Teemu Tamminens kropp är till 70 procent täckt av tatueringar
Bild: Yle/Sebastian Backman

Vem är Teemu Tamminen?

Vid de här platserna har han sörjt sin pappas död.

Vid de här platserna har han skapat alkoholimpregnerade minnen, som är suddiga i kanterna.

Men också: Vid en av de här platserna har han fört sitt Cocks till elva FM-guld och blivit en handbollsspelare i elitklass. En nyckelspelare i landslaget. En ytter som erbjudits kontrakt i Bundesliga.

Livet kunde ha sett annorlunda ut. I tonåren gick det utför: det fanns vapen och droger i bekantskapskretsen.

Men till slut hittade han rätt. Tamminen vill tacka sin mamma, sin tidigare tränare Markku Tuomi och också – osannolikt nog – Lejonlotsen Jukka Jalonen.

Från gaturåtta till handbollsstjärna: Teemu Tamminen stal och hotades med vapen efter pappans död - trofast tränare räddade ur fördärvet - Spela upp på Arenan

Då pappan Reino var med i bilden höll Teemu Tamminen på med en drös olika sporter, som handboll, fotboll, friidrott och bågskytte.

De flesta dagar som slutar i tragedi börjar helt normalt.

Efter en vanlig skoldag stod Teemu Tamminen på högstadiets gård och väntade på sin pappa Reino. Efter en knapp timme gav han upp och sprang hem. Rosenrasande.

Men när han steg in genom dörren slocknade ilskan snabbt. Han såg genast på sin mamma att någonting hade hänt.

Han fick höra att pappa hade dött, av en plötslig hjärtattack.

Reino hade varit en fast punkt i tillvaron. Pappan som kört sin son till varje fotbollsträning och handbollsmatch. Som hejat på och dragit extra träningspass på fritiden.

Jag såg allting från droger till vapen

Livet förändrades direkt och drastiskt. Tamminens ensamstående mamma hade inte råd att finansiera radhuslägenheten de bodde i och familjen tvingades flytta till ett höghus i centrum.

För Tamminens del blev det startskottet på en ny period i livet.

– När man mister en rollmodell försöker man söka efter ett sammanhang. För mig ledde det utför. Jag började röra mig i nya kretsar och behövde visa upp mig. Hej jag är Teemu och är en tuff kille, fast jag på riktigt inte var någonting.

Snattade – och hotades med vapen

Vanorna och umgängeskretsen förändrades.

Tamminen slutade med fotbollen och handbollen och började dricka. Han var bara hemma för att sova, duscha – eller kolla om det fanns någonting att äta i kylskåpet.

Han säger sig ha gjort "dumma saker", som att snatta öl och mat i butikerna.

– Mamma skulle helt säkert ha hjälpt, men jag var envis och ville inte be hjälp av henne. Hon hade ju precis blivit ensamstående, säger Tamminen med bruten stämma.

– Jag undrar hur mamma klarade sig, hon måste ha varit väldigt orolig. Jag såg allting från droger till vapen. Jag har hotats med vapen. Varje dag handlade om att överleva och jag ville inte ha det livet.

Teemu Tamminens pappa Reino är mannen i den röda jackan på bilden bakom sonen, som sitter vid ett bord.
Bildtext På favoritkebabhaket hänger ett inramat fotografi. Mannen i den röda jackan är Taminens pappa Reino.
Bild: Yle/Sebastian Backman

Efter ett par år återupptog Tamminen handbollen på allvar – men drogs fortfarande med de gamla, blöta vanorna. I tonåren började han knacka på dörren till representationslaget, som tränades av Cocks-profilen Markku "Pilkku" Tuomi.

Sedan utspelade sig en avgörande episod.

Tamminen, då 16 år gammal, vaknade upp i trappuppgången samma dag som han lovat att spela en träningsmatch mot Sjundeå IF.

– Jag hade tappat bort mina nycklar och var otroligt bakfull.

Han klarade visserligen av att spela ett par minuter, men Tuomi fick snabbt nys om eskapaderna dagen innan.

Markku Tuomi på bild. Han är Teemu Tamminens gamla tränare och numera tränare för Cocks damlag.
Bildtext Markku Tuomi hör till de största handbollsprofilerna i Riihimäki. Han tränar numera Cocks damer.
Bild: Yle/Sebastian Backman

Frågan var hur tränaren skulle reagera.

Ärligt: Hur många hade satsat på en strulig tonåring, som rör sig i suspekta kretsar och som dessutom är fjärdevalet på sin position i ett lag som siktar på FM-guld?

Men för Tuomi väger det mänskliga tyngre än det idrottsliga. Därför fördjupade han sig i orsakerna bakom Tamminens beteendemönster.

– Jag har sett för många tränare vägra kontakta spelare som plötsligt slutar eller missar träningar. Om en ung person är i behov av en hjälpande hand är det bra att kunna sträcka ut en, säger Tuomi.

Han förde flera diskussioner med Tamminen. Argumenterade för att idrotten kunde ge innehåll i livet.

– Jag såg att Teemu hade det tungt och jag ville hjälpa. Jag snackade med honom många gånger och som tur var hade det en effekt.

En skrattande Teemu Tamminen försöker stoppa Markku Tuomis skott.
Bildtext Tamminen: "Jag kan alltid ringa "Pilkku" om jag har nåt på hjärtat."
Bild: Yle/Sebastian Backman

Tuomi säger att gesten kändes som liten – men Tamminen betonar hur mycket det betydde för honom just då.

– Ingen annan trodde på mig. Det gav mig rätt sorts motivation.

– Utan handbollen skulle jag vara ett fyllo på busshållplatsen.

Snart skulle Tamminen visa varför alla andra hade fel.

Trapporna till vattentornet är välbekanta för Tamminen. Han brukade ofta traska upp för dem efter träningspass.

– Vad filmar ni?

På gatorna i Riihimäki är det många som känner igen Tamminen och vill byta ett ord eller två. Då en äldre herreman undrar varför kamerorna är på plats tvekar Tamminen inte.

– Poliisi-TV.

Han traskar vidare mot Riihimäkis vattentorn, som inte ser ut som man kunde förvänta sig. Byggnaden påminner snarare om ett höghus. Han blickar upp mot takterrassen.

Jag sprang naken på ett hotell. Om det hade hänt i dag hade man fått höra

– Där brukade träningscidern smaka jäkligt gott. Tidigare hörde det till att ta en öl efter träningen, men världen förändras. Nu är idrottare idrottare.

Han fortsätter med ett resonemang om att det är synd att ritualerna för nybörjarna i laget har försvunnit.

– Jag sprang naken på ett hotell. Om det hade hänt i dag hade man fått höra ...

Tamminen har också gjort en hel del annat.

Tadas Stankevicius och Teemu Tamminen i den första handbollsfinalen 2019.
Bildtext Tamminen hör till spelarna som domarna brukar hålla ett extra öga på.
Bild: Tomi Hänninen

Den framgångsrika karriären har varit färggrann. Närmare bestämt rödskimrande. Tamminen har blivit avstängd i flera repriser. Bland annat för verbala angrepp och armbågar i ansiktet.

Den kompromisslösa, fräna spelstilen – i kombination med faktumet att största delen av kroppen är täckt med tatueringar – har skapat ett rykte. Teemu Tamminen är den finländska handbollens obestridda bad boy.

– I Grankulla kallar de mig för kåkfarare. Jag hatar att förlora och gör allt för mitt lag. Men jag tror att de flesta i hemlighet hoppas på att jag skulle spela för deras lag.

Utanför planen, då?

– Jag har tre barn och tycker om att leka med dem. Om jag är en bad boy på planen så är jag en soft boy utanför, säger Tamminen med ett skratt.

Den tidigare tränaren Tuomi håller med.

– Han är en man med stort hjärta, som beaktar alla och gillar barn och hundar. Han är fortfarande ett barn i själen.

Frid och fröjd? De elva FM-gulden kan ge skenet av att karriären varit en ständig dans på rosor. Men det stämmer inte.

För tre år sedan hade Tamminen bestämt sig för att sluta. Men då fick han en motivationsinjektion från otippat håll: herrlandslagets hockeytränare Jukka Jalonen.

Riihimäkis nya idrottshall håller hög klass – men Tamminen trivdes bättre i den gamla, bekanta hallen, närmare centrum.

Det var under Gintaras Savukynas tränarskap som handbollen började ge träsmak.

Tamminen hade svårt att hantera den litauiske tränarens hårda nypor och stränga regler. Han var trött på att han aldrig fick beröm efter goda insatser. Om han presterat sämre fick han däremot feedback.

Tamminen kände att han vandrat in i en återvändsgränd. Han kunde inte se karriären som handbollsspelare fortsätta.

– Jag var väldigt nära att sluta och funderade ständigt på hur jag skulle berätta nyheten åt alla.

Teemu Tamminen tar ett skott på Cocks träningar.
Bildtext Tamminen har spelat för Cocks hela karriären – men ibland motvilligt.
Bild: Yle/Sebastian Backman

Samtidigt som tankarna snurrade blev Tamminen inbjuden till ett kompisgäng som skulle spela handboll i Vierumäki. Efter matchen fick en av Tamminens vänner ett samtal.

Det var Jukka Jalonen som ringde, han befann sig i hockeylandslagets stuga.

– Jukka frågade om också jag var intresserad av att åka till stugan för att hänga.

Den Riihimäkibördige duon kom direkt överens: De satt och snackade i tre timmar. Hockeylotsen fick höra om bekymren med Savukynas och peppade Tamminen.

– Han hade ett latinskt ordspråk som han sa åt mig: "sine metu", utan rädsla. Att jag ska bära huvudet högt och inte bry mig om vad andra tänker. Att jag inte ska gå med i leken om Savukynas förlöjligar mig, att jag måste fokusera på det positiva.

Jukka Jalonen viftar med handen.
Bildtext Jukka Jalonen har fört Finland till tre VM-guld – två på herrsidan och ett i JVM.
Bild: Emil Hansson / All Over Press

När Sportliv når Jalonen per telefon har han exakt samma bild av samtalet som Tamminen. Trots att duon inte kände varandra sedan tidigare flöt samtalet på direkt.

– Teemu är en fantastisk handbollsspelare, snabb, explosiv och svårtstoppad, men ibland blir han frustrerad då saker och ting inte går hans väg. Det verkade som att grejerna jag sa till honom träffade rätt. Han tog ju senare en stor "sine metu"-tatuering, säger Jalonen.

Han beskriver Tamminen som en mjuk kille med ett hårt yttre, en spelare som är känslosam.

Jag får ge Jukka ett stort tack för att jag fortsatte spela

– Som tränare måste man kunna hantera honom rätt för att få ut det bästa på planen, säger Jalonen, som noga följt med Tamminens karriär.

Tamminen:

– Han talade med mig på ett sätt som var nytt för mig, även om jag redan var 30 år gammal. Jag får ge Jukka ett stort tack för att jag fortsatte spela.

Fint så, men vad händer nu?

Teemu Tamminen växte upp vid Riihimäkis gamla idrottshall. Ibland tillbringade han mer tid i hallen än hemma.

Tamminen har kommit fram till idrottshuset.

Han tar upp handbollen, snurrar den på ett finger och berättar om hur han brukade ladda upp inför matcherna i hallen.

– Jag tog mig hit klockan 15, åt en berlinermunk och spelade biljard. I omklädningsrummet drack jag en energidryck och så spelade vi. Jag hoppas att juniorerna inte inspireras av mina mat- och dryckesvanor.

Teemu Tamminen vid Riihimäkis kyrka.
Bildtext Tamminen har fortfarande ett rekord han siktar på att överta.
Bild: Yle/Sebastian Backman

Tamminen har hunnit fylla 33 år och har vunnit allt som går att vinna inom finländsk klubbhandboll – flera gånger om. I somras kritade han på ett nytt i kontrakt av modellen 1+3 år.

Vad är det som fortsätter inspirera honom?

Svaret är en särskild siffra: 3 063. Det är så många mål som BK-46-legendaren Jan Rönnberg pangade in under sina år i handbollsligan.

Tamminen är fast besluten på att lägga vantarna på rekordet. Han har cirka 250 mål till "Jankas" notering – och får uppdateringar om läget av vänner efter varje match.

– Jag vill förbättra rekordet så mycket att det ska bli svårt att slå i framtiden.

Alla talar om Källman och Rönnberg. Jag vill vara ett efternamn i det gänget

En utlandsflytt är inte aktuell. Det var nära för åtta år sedan, då han testspelade för Bundesligaklubben HSG Wetzlar och fick ett kontraktsförslag. Men Cocks satte käppar i hjulet för transfern.

Först var Tamminen bitter, men han kom snabbt över besvikelsen.

Nu är han nyskild med delad vårdnad om barnen. Han vill ha stabilitet i tillvaron och är nöjd över vardagen i Riihimäki.

Tamminen drar några rader från JVG:s hitlåt Häissä med ett leende på läpparna.

– I den här staden finns det bara en sheriff, och det är jag.

Teemu Tamminen med dottern på bild i tidningen efter att Cocks tagit ett guld.
Bildtext Tamminens mamma har sparat tidningsartiklar om sonen i en klippbok.
Bild: Yle/Sebastian Backman

Han berättar om handbollsarvet han vill lämna efter sig.

– Alla talar om Källman och Rönnberg. Jag vill vara ett efternamn i det gänget. Jag hade ingen pappa som spelade handboll och vars namn nämndes runt i alla kretsar.

– Jag hoppas att mina barn ska få höra "jaså, du är Teemu Tamminens unge".

Diskussion om artikeln