Strukturkalkning av åkrar undersöks i Egentliga Finland – kan användas för att minska övergödningen av vattendrag
Strukturkalk sprids på ett flertal åkrar i Åbo, Pemar och Euraåminne
På tisdagseftermiddagen spreds strukturkalk på några av Åbo stads åkrar i Patis som en del av ett omfattande forskningsprojekt. I projektet, som leds av Åbo yrkeshögskola undersöker man hur spridning av strukturkalk på åkerjordar kan användas som en åtgärd för vattenskydd.
Under hösten kommer strukturkalk att spridas på ett flertal åkrar i Åbo, Pemar och Euraåminne.
Förutom Åbo stad och de andra parterna som medverkar i forskningsprojektet (information på finska) ska också cirka 30 jordbrukare delta i forskningen. Man kommer också att utföra forskning i Satakunta och Birkaland.
En länge svunnen metod som är på återkomst
Strukturkalk användes redan i början av 1900-talet, men i och med att jordbruken blev större föll metoden bort. Men nu har den börjat komma tillbaka.
– Strukturkalk är väldigt bra jordförbättringsmedel och också ett av de mest effektiva sätten att minska övergödningen av Skärgårdshavet eller Östersjön, säger Tove Holm som jobbar för Åbo stads vattenskyddsprogram Östersjöutmaningen.
Varför ska man använda strukturkalk på åkrar och inte till exempel gips?
– Båda är effektiva metoder för att minska övergödningen, men de lämpar sig för olika marker. Strukturkalken passar bra för lerjordar som vi har mycket av i vårt närområde kring Skärgårdshavet.
– Dessutom har gips och strukturkalk lite olika effekt. Gipsen måste man sprida oftare på marken medan strukturkalkens effekt håller i åtminstone i tio år och upp till tjugo år, säger Holm.
Holm poängterar att man i Finland testar båda metoderna för att få mera kunskap om hur och i vilken jordmån de två metoderna lämpar sig, och att man således ska få till stånd det bästa möjliga vattenskyddet.
Binder fosfor
I jord som strukturkalkats klumpar mull och lerpartiklar ihop sig till en struktur som släpper in luft, vilket leder till att vatten och näringsämnen hålls kvar i jordmånen i stället för att rinna ut i vattendrag.
– Förutom att vatten och näringsämnen inte rinner ut i havet är det ju också bra för jordbrukaren, som också vill att näringsämnena hållas kvar på åkern.
Strukturkalkning leder till att fosfor, som bidrar stort till övergödningen av vattendrag, binds i jordmånen.
– Genom strukturkalkning kan fosforbelastningen av vattendragen minska med upp till 50 procent, säger Holm.
Hurudana resultat förväntar ni er av projektet?
– Att få information om hur strukturkalkning ska genomföras i praktiken, både från jordbrukarens synvinkel och med tanke på bästa möjliga miljöpåverkan. Målsättningen är att vi kan optimera strukturkalkningen för de bästa resultaten, säger Holm.
Enligt Holm kan man snabbt få resultat av kalkningen.
– Redan efter tio, femton minuter börjar strukturkalkad jord bli mjukare och fogligare. Höstens strukturkalkning borde ge resultat inför nästa år, säger Holm.