"Till slut grät jag mellan varje möte" - inget görs trots att allt fler sjukskrivs på grund av utbrändhet
Den tidigare målmedvetna karriärmänniskan Daphne Jensen kände att någonting inte riktigt var som vanligt. Men utbrändhet? Det var det knappast frågan om.
"Till slut grät jag mellan varje möte" - utbrändhet klassas ännu inte som en egen sjukdom. Del 1
"Till slut grät jag mellan varje möte" - utbrändhet klassas ännu inte som en egen sjukdom. Del 2
Hon jobbade på, kunderna blev fler och kraven i hemmet växte. Men i något skede kände hon att kroppen blev stel, hjärtat rusade och det blev allt svårare att sova.
Då hon besökte läkaren pekade allt på att hon var frisk som en nötkärna - redo för nästa arbetsdag.
- Ändå kändes det som att jag höll på att dö. Det kändes inte längre som att jag var i min egen kropp. Till sist var jag så slutkörd att jag grät mellan varje möte. Där tror jag vi som kvinnor har tur. Oftast kommer tårarna innan hjärtat stannar.
Sömnbristen blev allt mer akut och till slut sa Daphnes granne till på skarpen, sök hjälp medan du ännu kan.
- Den gången konstaterade man genast akut stressreaktion. Det blev sjukledighet med en gång och jag återvände aldrig till den arbetsplatsen igen.
Utbrända behandlas som deprimerade
Eftersom utbrändhet fortfarande klassas som ett symptom och inte en egen sjukdom blir diagnosen ofta depression och behandlingen därefter. Vägen till återhämtning tog många år för Daphne Jensen.
Sjukvården behandlade henne bland annat med antidepressiv medicinering och terapi. Hon kan inte säga om behandlingen direkt var fel, men återhämtningen började ske först när hon själv hittade metoder som passade henne många år senare.
- När jag åkte på en tre dagars yogakurs upphörde plötsligt stresspåslaget för första gången på många år. Efter den upplevelsen började jag yoga nästan dagligen. En lugn andning påverkar det parasympatiska nervsystemet. Mental ohälsa påverkar olika människor på olika sätt, och vissa upplever inte att yoga hjälpt dem, men det fungerade för mig. Det är också viktigt att tillåta sig vila och återhämtning. Om man vilar sig för att reducera sin stress är det inte att vara lat utan att ta hand om sig själv och sitt liv, säger hon.
Hela tiden har hon också aktivt jobbat med hur hon fokuserar sina tankar. Om de blir väldigt negativa försöker hon vara medveten om det och ersätta dem med positiva eller konstruktiva tankar.
- Varje dag påminner jag mig om det här, och säger till mig själv att jag är värdefull precis som jag är, säger Jensen.
Problemet är att behandlingarna mellan depression och utbrändhet skiljer sig åt. Som utbränd är dock ofta den kognitiva förmågan nedsatt och många har svårt att sätta sig in i texter och uppfatta sammanhang. Då litar man helt enkelt på hälsovården och ta emot den vård som erbjuds oberoende om den känns relevant eller inte.
Daphne Jensen jämför det med en bil som vägrar starta. Symptomet är att bilen inte går igång och felen kan vara olika. I fall bränslet tagit slut skulle rätt åtgärd vara tankning och möjligen att lappa ett hål i bränsletanken.
Om man i stället försöker tvinga igång bilen med startkablar händer ingenting.
Än så länge är Sverige det enda landet i EU som godkänner utmattningssyndrom som en egen medicinsk diagnos och i år var det första gången som Försäkringskassan redovisade siffror över utmattningssyndrom. 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen som blev sjukskrivna för psykiska sjukdomar 2019 fick diagnosen utmattningssyndrom.
Det vanligaste är att drabbas av stressrelaterad ohälsa då man är mellan 30 och 39 år, enligt Försäkringskassans rapport.
Att en person utvecklar utmattningssyndrom beror sällan bara på en sak. Ofta handlar det om att livspusslet inte går ihop, men samtidigt framgår det att en stor del av sjukfrånvaron kan kopplas till arbetet. I internationella studier har det konstaterats att mellan 50 och 60 procent av sjukfrånvaron kan kopplas till arbetsrelaterad stress.
Vad säger regeringspartierna?
Stigma och skam
Det är fortfarande ett stort stigma att tala om utbrändhet, som även ofta omskrivs som att man gått in i väggen. I dag är Daphne Jensen frisk och som utbildad erfarenhetsexpert hoppas hon kunna hjälpa andra.
Syftet med hennes föreläsningar är att minska stigmat kring mental ohälsa. De bidrar också med kamratstöd, ett slags stödnätverk, som sammanför flera drabbade så man inte känner sig ensam.
För det tredje lyfter erfarenhetsexperter upp och skapar förståelse kring utbrändhet vilket Jensen hoppas ska leda till att vården blir bättre och mer ändamålsenlig.
Statistik för hur många personer som är sjuklediga på grund av utbrändhet i Finland finns inte, däremot har depressionsdiagnoser bland 15 till 34-åringar stigit från drygt 2000 till över 14 000 sedan mitten av 1990-talet. De förebyggande insatserna mot utbrändhet är nästan obefintliga i dag.
- Eftersom det inte finns exakta siffror på utmattning så finns det inte heller någon press eller vilja att diskutera saken och försöka hitta den verkliga orsaken till problemet och de rätta lösningarna, säger Jensen.
Artikeln uppdaterades den 6.10.2020 med Vänsterförbundets svar i faktaboxen.