Finland satsar hårt på rehabilitering och på att minska återfall vid fängelserna: "Utmaningen är att skapa trygga och säkra miljöer där människor kan mötas"

Unikt fängelsekoncept i nya kvinnofängelset i Tavastehus, satsning på unga kriminella och drogförebyggande arbete i Kervo och inlärning av empati i Riihimäki – i år har flera finländska fängelser och avdelningar sett dagens ljus. Målet är att integrera fångarna tillbaka till samhället på bästa möjliga sätt.

I mitten av september i år slog Finlands största öppna fängelseanstalt upp sina dörrar i Kervo, strax nordost om Helsingfors.

De flesta fångar som hamnar i Kervo är förstagångsförbrytare. Många av dem är under 30 och har svårt att klara av ens grundläggande saker som att laga en middag, tvätta eller betala räkningar, så en viktig del av rehabiliteringen är att lära sig dessa grundläggande färdigheter.

Men man satsar också på mycket annat, såsom drogförebyggande arbete, socialisering, möjlighet till vuxenstudier och arbete vid nationalparken i Noux.

- Fången måste veta hur det ser ut i civilsamhället och hur man klarar sig där ute när man väl blivit utsläppt, förklarar fängelsedirektör Minna Saukko i Brottspåföljdsmyndighetens pressmeddelande.

I Riihimäki fängelse övar fångarna på att känna empati

En annan enhet som öppnat sina dörrar i början av september i år är rehabiliteringsenheten i Riihimäki fängelse. Dit förs fångar som begått allvarliga våldsbrott, men som vill inse att de gjort fel och undvika återfall.

Fångarna får då hjälp med att bygga upp en ansvarskultur där de intagna samarbetar med varandra och lär sig uppskatta varandra.

- Målet är att de ska lära sig att utveckla empati för dem som de skadat och lära sig sociala färdigheter och icke-våldsamma metoder när det gäller att lösa konflikter, berättar psykolog Arja Konttila i ett pressmeddelande.

Enligt Brottspåföljdsmyndighetens senaste rapport utgjorde människor dömda för våldsbrott den största gruppen bland fångarna förra året, en tredjedel.

Antalet fångar dömda för våldsbrott har ändå minskat sedan 2010-talet, medan antalet fångar som dömts för narkotikabrott har gått upp och utgjorde förra året en femtedel av alla fångar.

"Jyväskylä är Finlands bästa öppna fängelse"

Tidigare i somras blev också Jyväskyläs fängelsecentrum klart, och då var Yle Uutiset där för att titta in i de nya utrymmena.

Där träffade de på en fånge som berättade att Jyväskylä fängelse är det klart bästa fängelset. Orsaken är att personalen möter fångarna som människor, inte som fångar.

- Personalen är trevlig, äkta, smart och vägledande, och så ska det vara. Ju mer öppet vi kan prata om saker, desto bättre är det för alla inblandade, säger fången till Yle Uutiset.

På gång är också Finlands nya kvinnofängelse i Tavastehus.

Fängelset sägs vara unikt i världen och uppbyggt på ett helt nytt fängelsekoncept, där forskning om de bästa fängelserna i hela Norden och Mellaneuropa står som grund.

Det kommer att stå på samma tomt som det gamla fängelset, som var ett av få aktiva fängelser där det ännu fanns celler utan toalett, något som Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr prickade dem för flera gånger.

Där kommer inte bara byggnaden att vara ny, utan det kommer också finnas en naturstig och goda möjligheter till motion, friluftsliv och till exempel stadsodling.

Fångarna får också hålla sig uppdaterade med det digitala samhällets utveckling, genom ett projekt som kallas "Det intelligenta fängelset". Fängelset sägs därför vara ett av världens mest avancerade fängelser, berättar fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki i ett pressmeddelande.

Avsikten med det nya fängelset är som med de andra nya enheterna, att minska återfallsbrottsligheten. Fängelset beräknas vara inflyttningsklart i november i år.

Fängelserna i Norden satsar på rehabilitering

En och annan läsare kanske frågar sig varför just fångarna ska få ha det "så bra". Är de inte i fängelse för att de gjort någonting olagligt och ibland också förkastligt?

Det här är frågor som bland annat arkitekten Mårten Leringe fått svara på flera gånger under de senaste åren. Han är nämligen delägare i arkitektfirman C.F.Møller som ritat vad som just nu nämns som "världens mest humana fängelse", nämligen Storstrømsfängelset i Danmark. Det har fått många internationella blickar på sig för att det anses vara "för fint" för fångar.

Men Leringe ger svar på tal.

- Någonstans i slutändan ligger den stora kostnaden för att driva ett fängelse på om får du tillbaka fångar på nytt, det vill säga, hamnar de i återfall eller ej. Där menar vi att den miljön vi skapar i fängelset, den skickar också en signal till de som är intagna om samhället tror på att de här personerna skulle kunna återvända till samhället, eller om man tror på att de är i en slutlig förvaring där i fängelset.

Mer dagsljus och gröna träd - en fin fängelsemiljö påverkar både personal och intagna positivt och kan leda till färre återfall

9:56

Den miljön vi skapar i fängelset, den skickar också en signal till de som är intagna om samhället tror på att de här personerna skulle kunna återvända till samhället, eller om man tror på att de är i en slutlig förvaring där i fängelset

Mårten Leringe, arkitekt

.

Och i Norden vill man tro på fångarna. Så som det nämnts här, satsar Finland mycket på rehabilitering, och förutom att det är det bästa för individen, är det också en stor kostnadsfråga för samhället.

Sammanlagt kostar brott i Finland 1 miljard euro för det finländska samhället. Varje fånge som får ett återfall blir också en ny kostnad för samhället, så det vill man undvika, både i Finland och i de andra nordiska länderna.

Och ett sätt att förebygga återfall är genom evidensbaserad design, vilket också Leringe betonar att deras arkitektfirma jobbar mycket med.

- Evidensbaserad design handlar om hur vi kan skapa goda, helande miljöer för att förbättra rehabiliteringen. Det är ganska självklara saker egentligen, som att skapa goda dagsljusförhållanden och att ha utsikt över natur. Det är viktigt för att vi ska må bättre.

Dessutom betonar också Leringe att man inte bara ska tänka på de intagna vid fängelserna när man bygget ett fängelse. Minst lika viktigt är det att fängelset också har en god arbetsmiljö för personalen.

Arkitektur handlar väldigt mycket om hur människor agerar och upplever en fysisk miljö och ifall man kan hitta och skapa miljöer som upplevs intressanta, välfungeranden, funktionella och kanske till och med vackra, då tror jag att fångar, vårdsökande eller personal agerar på ett annat sätt i de här miljöerna. Kanske behandlar man varandra bättre ifall man har tillgång till goda livsmiljöer

Mårten Leringe, arkitekt

Utmaningen är sedan att arkitekturen också upplevs som trygg hos alla inblandade. Ett fängelse som utåt sett kanske anses vara "fint", är fortfarande ett fängelse, poängterar Leringe.

- Det handlar om att få fångar att lära sig att interagera med andra människor och det är det som är utmaningen med de här miljöerna, att kunna skapa miljöer där människor möts, men samtidigt under så säkra förhållanden att både personal och fångar känner sig trygga.

Att driva fängelser enbart med tanken om att "låsa in dem för gott", anser inte Leringen vara ett fungerande koncept alls.

- Och det skulle jag inte tro att någon i Skandinavien anser. Vi har en stark tro på att i vårt välfärdssamhälle ska det alltid finnas det en möjlighet till bättring.

Hur bestraffar du en människa?

Den nordiska fångvården skiljer sig från den amerikanska.