Sannfinländarna gör kommunalvalskampanj varje helg – planerar för ny valskräll medan huvudmotståndaren Centern tar det lugnt

Kampen i kommunalvalet kommer på många håll gå mellan Centern och Sannfinländarna. Sannfinländarna förbereder en ny valskräll. För att locka Centerväljare vill Sannfinländarna tala om både EU-lånen och miljöskatter. Hur svarar Centern på utmaningen och vem leder racet i kandidatuppställningen?

Tältevenemang i Imatra, lantbruksmarknad i Dickursby, träff med riksdagsledamöter vid köpcentret i St Michel, torgevenemang med riksdagsledamoten Kike Elomaa i Kuopio ... När man bläddrar igenom Sannfinländarnas evenemangsspalt skulle man inte tro att det är över ett halvt år kvar till kommunalvalet. Partiet har startat kampanjen långt tidigare än alla andra partier.

Ett vanligt oktoberveckoslut kan man räkna till nästan tio evenemang och partiets profiler som ordförande Jussi Halla-aho och Riikka Purra reser landet runt.

"Vi är Finlands största torgparti"

Jag undrar om Sannfinländarna förbereder en tredje "jytky" eller valskräll, och vad partiet kan berätta om sin strategi. En som kan svara på det är partisekretare Simo Grönroos, som jag träffar på partikansliet på Stora Robertsgatan i Helsingfors.

– Vi kallar oss för Finlands största torgparti och idén är att vi ordnar torgevenemang hela tiden mellan valen. Det hör till vår verksamhet att vi turnerar och lyssnar på vad folk har på hjärtat, oberoende av val. Men nu, efter coronavåren, är folk ännu mer ivriga över att turnera, säger Grönroos.

Sannfinländarna har vind i seglen i opinionsmätningarna, då väljarna tillfrågas om vem de skulle rösta på i riksdagsvalet.

I kommunalval har Sannfinländarna hittills inte nått lika höga nivåer som i riksdagsvalet. Senast fick partiet knappt nio procent av rösterna, i jämförelse med Centern som fick nästan 18.

Ser man på antalet platser är Centern just nu nästan fyra gånger större, vilket i huvudsak beror på att Centern är representerat i en så stor andel av kommunerna.

I valet om ett halvt år är det framför allt Centerväljarna som Sannfinländarna riktar in sig på.

– Jag tror inte att Centerväljarna gillar alla möjliga miljöskatter som drabbar landsbygden. Och att miljarder förs över till de sydeuropeiska länderna – det gillar inte Centerväljarna eller någon annan för den delen heller, anser Simo Grönroos.

Trots att det här är frågor som inte bestäms på kommunal nivå, utan på EU- och riksdagsnivå, så är de ständiga samtalsämnen, bedömer Sannfinländarna. Strategin är att tala om dem, vid sidan om invandringen som är huvudfråga för partiet.

Centern: "Vi har turnerat runt hela landet"

På Centerns partikansli följer man noggrant med vad Sannfinländarna sysslar med, även om man helst vill tala om den egna politiken. Konkurrenterna vill undvika att bidra till att valet handlar om Sannfinländarna.

Partisekreterare Riikka Pirkkalainen svarar på Sannfinländarnas kampanj runt omkring i landet med att Centern har synats mer än på mycket länge.

– Vi har turnerat runt hela landet under hela sommaren. Vi fick hundratals kandidater och inför ordförandevalet syntes vi överallt. Partiet fick stor mediesynlighet i och med ordförandekampen mellan Annika Saarikko och Katri Kulmuni, säger Pirkkalainen.

Pirkkalainen berättar att någon slogan för kommunalvalet inte finns ännu. Nya ordföranden Annika Saarikko får vara med och forma den. Målet är att ställa upp kandidater i alla kommuner förutom på Åland. Senast hade några kommuner, till exempel Hangö och Kronoby ingen Centerlista.

Centern har nu 1 800 kandidater – Sannfinländarna 2 300

Just nu har Centern 1 800 kandidater och målet är 7 500. Det här kan jämföras med Sannfinländarna som nu har 2 300 kandidater och siktar på över 6 000.

Hur är det att föra kampanj efter sex år i regeringen och med opinionssiffror som har gått neråt under en längre tid?

– Vi ser ödmjukt på opinionsläget. Vi är glada över alla som säger att de stöder Centern, och vi bygger på det. Vår styrka är att vi är ett starkt kommunparti, vi har flest ledamöter i kommunerna och vi försöker bygga förtroende på det.

– Åtminstone har läget inte inverkat negativt på folks vilja att ställa upp för oss i valet, säger Pirkkalainen.

Man kan också fråga Sannfinländarna – vad har de att erbjuda för att hjälpa landsbygden? Jag har inte hört ett enda förslag

Riikka Pirkkalainen, partisekreterare för Centern

Hur svarar ni på Sannfinländarnas kritik av miljöskatter som drabbar invånarna på landsbygden?

– För det första kan man se på den faktiska situationen. Ser man på bränsleskatten så har Sannfinländarna själva varit med om att fatta liknande beslut i den förra regeringen, påpekar Pirkkalainen.

Pirkkalainen säger att Centerns politik har svar på många frågor som gäller social- och hälsovården och hur man ska öka kommuninvånarnas inflytande i det lokala beslutsfattandet.

Pirkkalainen anser att Sannfinländarna vill bygga sin politik på motsättningar, i stället för att ge alternativ.

– Man kan också fråga Sannfinländarna – vad har de att erbjuda för att hjälpa landsbygden? Jag har inte hört ett enda förslag, säger Pirkkalainen.

Får högerextrema ställa upp i valet för Sannfinländarna?

I kandidatuppställningen tampas Sannfinländarna med en ständig utmaning, och det är att hålla koll på högerextrema personer som stundvis aktiverar sig inom partiet.

Sannfinländarna har uteslutit medlemmar på grund av rasistiska uttalanden. En del anser att partiet har för högt i tak, andra anser att reglerna är för stränga. Jag frågar partisekreterare Simo Grönroos om vilka regler som gäller för vem som får ställa upp i kommunalvalet.

– Om man är medlem i en olaglig organisation som Nordiska motståndsrörelsen så är det absolut nej. I andra fall så måste vi granska varje fall för sig. Om personen inte förbinder sig till demokratiska verksamhetsformer, så kan man inte ställa upp. Man måste göra det här hantverket, undersöka, intervjua och dra slutsatsen om personen kan kandidera, säger Grönroos.

Får man vara med i organisationer som Kansallismielinen liittouma och Soldiers of Odin, om man kandiderar för Sannfinländarna?

– Det är inte förbjudet eftersom polisen inte har förbjudit organisationerna. Förstås, om man har en sådan bakgrund så måste man mycket noggrant gå igenom vad det är frågan om, och fråga om personen vet vad det handlar om för förening, säger Grönroos.

Kansallismielinen liittouma har samlat många högerextrema aktivister. Bland dem finns också aktiva inom den numera förbjudna organisationen Nordiska motståndsrörelsen. Föreningen fick uppmärksamhet bland annat för ett sommarläger år 2019, då en skjutövning ordnades med finländska ministerbilder som måltavlor.

Soldiers of Odin bildades som ett slags medborgargarde i samband med flyktingvågen år 2015, och har likväl samlat många högerextrema aktivister.

"Våra kandidater är hårdhudade"

Hur utbildar ni kandidaterna i vad man får säga på till exempel sociala medier?

– Det är mest bondförnuft, men visst ordnas det utbildningar om vilka spelreglerna är och hur en kampanj går till, säger Grönroos.

En del sannfinländare råkar själva ut för trakasserier, våld och hårt språk. Det grövsta exemplet är mordförsöket på valchefen i Mellersta Finland Pekka Kataja. I det fallet kan det enligt medieuppgifter handla om en hämnd från högerextremt håll för uteslutning ur partiet.

Sannfinländarna måste vanligen verka i en ganska fientlig miljö

Simo Grönroos, partisekreterare för Sannfinländarna

De personer som sitter misstänkta för mordförsöket på Kataja har också kopplingar till den ovan nämnda rörelsen Kansallismielinen liittouma, enligt Helsingin Sanomats utredning.

Så hur trygga är de sannfinländska kandidaterna själva?

– Sannfinländarna måste vanligen verka i en ganska fientlig miljö, det kommer kritik från medierna och vi måste vara hårdhudade, säger Grönroos.

Han har inte märkt att trakasserier skulle vara ett stort problem överlag.