Vårdreformen ekonomisk katastrof för Österbotten – förlorar nästmest av alla i landet: "Motsvarar 660 sjukskötare"

Regeringen har uppdaterat sina beräkningar för hur pengarna ska fördelas då vårdreformen träder i kraft 2023. Siffrorna är en katastrof för Österbotten, säger Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen.

Finansieringsmodellen för vårdreformen har fått kritik alltsedan de första beräkningarna offentliggjordes i juni. Förra veckan presenterades nya siffror, och Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen konstaterar att det är fråga om en försämring för Österbottens del.

– Tidigare var vi det landskap som förlorade tredjemest i landet, men nu förlorar vi nästmest. Det här är verkligen jättedåligt för oss, säger Kinnunen.

Landskapet Österbotten använder årligen 645 miljoner euro på social- och hälsovårdstjänster för sin befolkning. Regeringens förslag minskar den summan med 35 miljoner euro per år. Då staten börjar styra över pengarna, i och med reformen, får varje österbottning kosta 200 euro mindre per år än hittills.

Marina Kinnunen vet idag inte hur ekvationen ska gå ihop.

– Våra uppgifter är lagstadgade, vi kan inte sätta lapp på luckan. Ska vi till exempel utföra samma arbete men med långt färre anställda?

Enligt Kinnunen räknade man inom sjukvårdsdistriktet i somras ut vad förlusten skulle betyda i praktiken för Österbotten. Siffrorna skrämmer, säger hon.

– I rena lönekostnader så motsvarar det 660 sjukskötare i vårt område. Eller omkring 300 läkare.

Jag säger inte att de landskap som nu ges mer pengar inte behöver dem, tvärtom så vet jag nog att pengarna behövs hos dem. Men landskap som redan har lyckats kunde belönas för det

― Marina Kinnunen

Kan inte acceptera förslaget

Den 25 september avslutades remissrundan för lagförslaget.

Omkring 900 utlåtanden har lämnats in av kommuner, sjukvårdsdistrikt, organisationer och experter. Det är bråttom med att gå igenom den stora mängden text, inte minst eftersom regeringen har aviserat att man ämnar ha lagförslaget klart för riksdagen att ställning till redan före jul.

Vasa sjukvårdsdistrikt har i sitt utlåtande skrivit att man omöjligt kan acceptera finansieringsmodellen. Modellen är orättvis eftersom den straffar de landskap som skött bäst om sin befolkning, anser Marina Kinnunen.

– I Österbotten har vi medvetet valt att satsa resurser på social- och hälsovården. Nu har vi nästan den friskaste befolkningen i hela landet. Men modellen tar inte alls i beaktande att vi redan har lyckats i Österbotten, tvärtom så blir vi straffade, säger Kinnunen.

Det som Kinnunen vill peka på som orättvist är att omkring 87 procent av finansieringen bygger på landskapens behov. Den behovsbaserade modellen gynnar landskap där befolkningen mår sämre och servicebehovet ökar, men i samma process förlorar de landskap som har en relativt sett mer välmående befolkning.

– Det här gör att modellen inte uppmuntrar på rätt sätt. Enda sättet att få mera pengar är om befolkningen mår sämre och servicebehovet växer. Jag tycker att man borde få tack och belöning om man har arbetat så att befolkningen mår bra.

Tittar man exempelvis på Österbottens grannar och jämför med den summa som vården får kosta för varje österbottning per år, så ger regeringens modell årligen cirka 500 euro mer per invånare i Södra Österbotten och cirka 350 euro mer per invånare i Mellersta Österbotten.

Hoppas på politikernas hjälp

Om Kinnunen skulle få korrigera modellen som nu föreslås så vore en mindre andel av finansieringen behovsbaserad.

– Jag säger inte att de landskap som nu ges mer pengar inte behöver dem, tvärtom så vet jag nog att pengarna behövs hos dem. Men landskap som redan har lyckats kunde belönas för det.

Samtidigt borde tvåspråkiga landskap enligt Kinnunen ges finansiering som täcker de kostnader som faktiskt uppstår då man ordnar all service på både finska och svenska.

– Tvåspråkighetskoefficienten är för liten i regeringens förslag. Summan vi får är bara hälften så stor som det vi använder idag. Och vi har noggrant granskat hur mycket det kostar att vara tvåspråkig, så vi vet att man åtminstone borde dubbla tvåspråkighetskoefficienten.

Här är det viktigaste ändå inte pengarna utan det att vi tryggar servicen på svenska.

― Marina Kinnunen

Inom sjukvårdsdistriktet har man kommunicerat utåt att det behövs draghjälp för att motverka finansieringsmodellen, och inte minst har budskapet gått till det egna valdistriktets riksdagsledamöter.

– Helst skulle vi inte alls vilja ha den här modellen, vi tycker att det rentav vore bättre med en landskapsskatt, men det kommer vi knappast att få med den tidtabell som gäller nu.

Vilka förändringar som eventuellt går att få igenom har Kinnunen ändå ingen aning om just nu.

Oklart om Landskap X ges tilläggsresurser

Samtidigt är det helt öppet om regeringen kommer att ge några tilläggsresurser till det landskap som axlar ansvaret för att koordinera och utveckla vården på svenska. I regeringens förslag kallas landskapet än så länge endast Landskap X.

Det är ännu oklart vilket landskap som ska ges uppgiften, men Österbotten har anmält sitt intresse eftersom man anser att någon med erfarenhet av att organisera vård på två språk borde ta sig an uppdraget.

– Vi har sagt att man bör få resurser för arbetet, men det är helt oklart vad man eventuellt kommer att få. Här är det viktigaste ändå inte pengarna utan det att vi tryggar servicen på svenska, säger Marina Kinnunen.