EU-parlamentet röstar om utsläppsmålen för 2030 och en bindande klimatlag: "Lägger ramar för EU:s resa mot klimatneutralitet"

Den här veckan tar EU ett steg mot klimatneutralitet då EU-parlamentet röstar om en bindande klimatlag och tillhörande utsläppsmål. Men åsikterna går isär om hur mycket utsläppen borde minska till 2030.

Bryssel

Den gröna given som syftar till att göra unionen koldioxidneutral till 2050 hör till EU:s främsta prioriteringar under de närmaste åren.

Nu röstar EU-parlamentet om lagstiftning som ska föra EU ett steg närmare utsläppsneutralitet.

– Det är historiskt att vi nu arbetar med en förordning som ska lägga ramarna för hela den resa som EU ska göra mot klimatneutralitet, säger svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S&D).

Guteland har i egenskap av föredragande lett förhandlingarna mellan de politiska grupperna i parlamentet om var utsläppsmålet för 2030 borde ligga.

"Viktigt att öka takten"

EU-kommissionen vill att målet för utsläppsminskningar för åren 1990–2030 skrivs upp från nuvarande 40 till 55 procent. Parlamentets miljöutskott vill se ett mål på 60 procent.

På onsdag röstar EU-parlamentet i sin helhet om utsläppsmålet för 2030.

Resultatet lägger grunden för parlamentets ståndpunkt i de fortsatta förhandlingarna med ministerrådet och kommissionen.

– Jag känner att det är viktigt att vi ökar takten och att vi får en mer ambitiös färdriktning till klimatneutralitet, säger Guteland.

Bindande lagstiftning ska säkra klimatmålen

Utsläppsmålet för 2030 är en central del av den så kallade klimatlagen som syftar till att omvandla politiska löften om klimatneutralitet till juridiskt bindande skyldigheter.

Det handlar om en förordning som medlemsländerna måste tillämpa i sin helhet, utan nationella tillämpningar. Kommissionen utvärderar medlemsstaternas framsteg och vidtar vid behov åtgärder om målsättningarna inte uppfylls.

Medlemsländerna ska också ha bindande mål, det ska inte bara vara på EU-nivå

Jytte Guteland, S&D

Trots att klimatlagen är ett historiskt steg i kampen mot klimatförändringen så är Guteland inte helt nöjd med kommissionens förslag.

Hon anser att för mycket läggs på framtiden i kommissionens förslag samtidigt som de enskilda medlemsländernas ansvar inte framhävs tillräckligt.

– Medlemsländerna ska också ha bindande mål, det ska inte bara vara på EU-nivå. Det är ju en rättvisefråga för länder som Sverige som går före men det handlar också om att hjälpa de länder som faktiskt sackar efter.

Näringslivet ser hot och möjligheter

Planerna på att skärpa utsläppsmålen delar åsikter. Kommissionens förslag att minska utsläppen med 55 procent till 2030 ses som såväl alltför blygsamt som mycket ambitiöst.

Centralorganisationen för de europeiska handelskamrarna Eurochambers varnar för att de skärpta klimatmålen inte ensamma kommer att vara tillräckligt för att stoppa den av människan beroende uppvärmningen.

Däremot riskerar man att belasta ekonomin ytterligare.

En ordentlig implementering av befintlig lagstiftning vore att föredra framom nya tillägg, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Vid Finlands Näringsliv EK ser man en utsläppsminskning på 55 procent som en ambitiös men genomförbar målsättning.

– Det är en tuff förändring, men vi stöder den under förutsättning att Finlands och EU:s återhämtningsfinansiering riktas till att stöda en hållbar utveckling inom våra företag och en hållbar tillväxt, säger Karoliina Rasi som är expert vid EK:s Brysselkontor.

Krav på att skärpa målen ytterligare

Miljöorganisationerna anser i sin tur att varken 55 eller 60 procent räcker om man vill begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader i enlighet med det internationella klimatavtalet från 2015.

Världsnaturfonden WWF vill att utsläppen ska minska med 65 procent till. Samtidigt vill man ha en vägkarta för hur EU ska bli koldioxidneutralt år 2040, tio år tidigare än planerat.

Klimatfrågan är brådskande och FN:s senaste rapport antyder att vi borde skära i utsläppen betydligt mer

Imke Lübbeke, WWF

Organisationen beskyller även kommissionen för att skönmåla sina klimatambitioner genom att även inkludera kolsänkor i sitt 55-procentsmål. Utan kolsänkorna skulle utsläppsminskningen vara några procentenheter mindre.

– Det är fint att se EU höja sin ambitionsnivå. Men fem år efter Parisavtalet så känns det ledsamt att löftena inte motsvarar det som behöver göras, säger Imke Lübbeke som är ansvarig för klimatfrågor vid WWF:s enhet i Bryssel.

– Klimatfrågan är brådskande och FN:s senaste rapport antyder att vi borde skära i utsläppen betydligt mer.

Tanken är att kommissionen senast i juni 2021 ska föreslå de lagändringar som krävs för att genomföra de skärpta klimatmålen för 2030.