Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Valet i Kirgizistan ogiltigförklarat efter att demonstranter stormat regeringshögkvarteret och fritagit den fängslade förre presidenten

Från 2020
Uppdaterad 06.10.2020 14:40.
Tusentals arga demonstranter protesterade mot vad såg som ett fuskval och stormade regeringshögkvarteret i huvudstaden Bisjkek.
Bildtext Tusentals arga demonstranter protesterade mot vad såg som ett fuskval och stormade regeringshögkvarteret i huvudstaden Bisjkek.
Bild: /All Over Press

Valmyndigheterna i Kirgizistan har ogiltigförklarat resultatet från landets omtvistade parlamentsval.

Valresultatet ledde till omfattande kravaller och politiskt kaos i det centralasiatiska landet. Under natten mot tisdagens stormade tusentals oppositionsanhängare parlamentsbyggnaden i huvudstaden Bisjkek.

Det officiella valresultatet gav segern till regeringspartier. Men både oppositionen och oberoende valobservatörer säger att det förekom omfattande köp av röster i parlamentsvalet under veckoslutet.

Kravallpoliser försökte under natten mot tisdagen desperat driva bort flera tusen demonstranter i stadens centrum med hjälp av tårgas, vattenkanoner och bedövningsgranater, men misslyckades. Poliserna verkade ge upp och demonstranterna kunde fritt röra sig i regeringsbyggnaden i centrum av Bisjkek.

Regeringshögkvarteret som kallas Vita huset, hyser både parlamentet och presidentens kansli. Vita huset stod delvis i lågor tidigt på tisdag morgon. Åtminstone 120 personer skadades men våldsamheterna krävde inga dödsoffer.

Valet tas om?

Oppositionen och oberoende valobservatörer säger att det förekom omfattande köp av röster i parlamentsvalet under veckoslutet.

De två partier som vann det nu ogiltigförklarade valet, stöder president Jeenbekov och är kritiska mot den förre presidenten Almazbek Atambajev.

Presidentens partier Birimdik och Mekenim, som bägge förespråkar fördjupat samarbete med Ryssland, fick omkring hälften av rösterna.

Oppositionen kräver att valet tas om och att den proryska presidenten Sooronbay Jeenbekov avgår. Birimdik, där presidentens yngre bror Asylbek Jeenbekov är en framstående medlem, har antytt att det är redo att ta om valet, men det är nu osäkert vad som händer efter de våldsamma protesterna i Bisjkek.

Den hårt trängda presidenten tog till orda på tisdag morgon då han uppmanade oppositionspartierna att se till att deras anhängare avhåller sig från våld.

- Jag beordrade säkerhetsstyrkorna att inte öppna eld, förklarade Sooronbay Jeenbekov, som anklagade oppositionspartier för att ha tagit lagen i sina egna händer.

Oppositionspartiet Ata-Meken tog försiktigt avstånd från våldsamheterna. Partiet anklagade provokatörer för våldet men försäkrade samtidigt att "det står med folket ända till slutet."

Kravallpolisen försökte driva bort demonstranter med vattenkanoner och bedövningsgranater men misslyckades.
Bildtext Kravallpolisen försökte driva bort demonstranter med vattenkanoner och bedövningsgranater men misslyckades.

Över 2 000 demonstranter tog sig sedan in i det närbelägna statliga säkerhetshögkvarteret i Bisjkek och fritog den fängslade Atambajev.

Atambajevs förre medarbetare Adil Turdukuov säger att ex-presidenten befriades utan våld eller med hjälp av vapen och att säkerhetsagenterna inte försökte stoppa demonstranter.

- De bara gav upp, säger Turdukuov.

Den 64-årige Atambajev som en gång i tiden samarbetade med sin 61-årige efterträdare Jeenbekov, dömdes i år till elva års fängelse för samröre med en ledare för ett kriminellt gäng.

Atambajev betraktas i likhet med Jeenbekov som Rysslands nära allierade men männen som en gång stod nära varandra hamnade i gräl efter Jeenbekovs seger i det förra presidentvalet år 2017.

Pensionärer i Bisjkek demonstrerade i fjol för den fängslade förre presidenten Almazbek Atambajev.
Bildtext Pensionärer i Bisjkek demonstrerade i fjol för den fängslade förre presidenten Almazbek Atambajev.

Oroligheterna i Bisjkek kommer knappast att påverka de nära relationerna mellan Ryssland och Kirgizistan och president Vladimir Putin har försökt medla mellan den förre och nuvarande presidenten.

Det är tills vidare oklart om det förekom plundring i samband med protesterna, så som det gjorde åren 2005 och 2010 då auktoritära presidenter drevs från makten efter liknande protester.

Jeenbekovs ställning är hotad eftersom två impopulära presidenter har drivits från makten under de senaste 15 åren.

Denna gång har protesterna underblåsts av omfattande korruption och förvärrade ekonomiska problem i sviterna av coronapandemin.

Demokratin i det centralasiatiska landet som har en miljon fler invånare än Finland, har också urholkats av att politiska partier domineras av starka klaner som ofta köper väljarnas stöd.

Fusket i söndagens val var såpass flagrant att det fick bägaren att rinna över förklarade en oppositionskandidat.

- Presidenten lovade att han skulle se till att valet skulle vara fritt och ärligt men han höll inte sitt ord, klagade oppositionspolitikern Ryskeldi Mombekov.

Källor: AFP, Reuters

Diskussion om artikeln