I Kirgizistan förklarades valresultatet ogiltigt efter häftiga demonstrationer

Efter att tusentals människor dragit ut i protest mot valfusk beslöt den kirgiziska centralvalnämnden i dag ogiltigförklara valresultatet i söndagens parlamentsval.

Det förekom bland annat uppgifter om att väljare hade fått betalt för att rösta på vissa kandidater.

Det här är inte ovanligt i det politiskt instabila landet, men den här gången blommade väljarnas missnöje ut i upplopp.

Missnöjet har länge pyrt under ytan

I Bisjkek säger journalisten Timur Toktionaliev att det inte endast var valfusket som fick folket att dra ut på gatorna. Missnöjet har hopat sig under flera år och det har ett antal orsaker.

Korruptionen som ingen får bukt med är en orsak, en annan är en skandal med försnillning inom tullen och en tredje det att bara få partier får plats i parlamentet, säger Toktonaliev.

Han säger att ingen trots det pyrande missnöjet hade väntat sig så här häftiga demonstrationer just nu.

Toktonaliev är oroad över att ett folkmassornas välde nu råder. Oppositionsledarna har inte längre kontroll över det som händer.

Flera än sexhundra personer har skadats i de häftiga demonstrationerna, av dem var över 160 intagna på sjukhus under tisdagen. En nittonårig yngling har dött och sju personer får intensivvård, uppger nyhetsbyrån 24.kg.

Statsledningen försöker stoppa oroligheterna

Kirgizistans parlament sammanträder i dag till ett extra insatt möte för att diskutera läget. Eftersom parlamentshuset är stängt efter en eldsvåda som uppstod då folkmassor i går stormade huset möts parlamentet i ett hotell i centrum av Bisjkek.

Enligt uppgifter från Bisjkek sitter partiledare också i förhandlingar för att försöka bilda en interimsregering.

President Sooronbai Jeenbekovs talesman sade på tisdagen att presidenten var i huvudstaden Bisjkek och att han hade läget under kontroll.

Enligt talesmannen uppmanade Jeenbekov alla politiska krafter till lugn. Han konstaterade att det var nödvändigt att se över valresultatet och eventuellt annullera det.

Några timmar senare meddelade centralvalnämnden att resultatet var ogiltigt. Trots det fortsatte demonstrationerna.

Läget eskalerade snabbt i hela landet

Roza Otunbajeva, som var president i landet 2010–11, kritiserade i ett uttalande presidenten och de ledarna för de politiska partierna för att de inte genast gick ut och talade med demonstranterna.

Otunbajeva anser att ett dygn gick förlorat och att det ledde till att demonstrationerna blev allt mera våldsamma.

Två dagar av demonstrationer och politisk instabilitet har lett till oroligheter i hela landet.

I huvudstaden Bisjkek demonstrerar de flesta mot den sittande presidenten Sooronbai Jeenbekov. I staden Osj i södra Kirgizistan demonstrerar folket istället för Jeenbekov.

Eftersom Kirgizistans maktstruktur alltid följer det ledande partiet har protesterna redan lett till att flera lokala ledare har avgått.

Två revolutioner

Kirgizistan är den av republikerna i Central-Asien som har haft den mest dynamiska politiska utvecklingen efter att Sovjetunionen föll sönder.

Två gånger har presidenten bytts ut efter en revolution. Det hände 2005 och 2010.

Under försommaren 2010 ledde maktskiftet till allvarliga sammandrabbningar mellan etniska kirgizer och uzbeker i städerna Osj och Jalal-Abad i södra Kirgizistan. Nästan femhundra människor dödades och omkring 80 000 flydde.

Kirgizistan är ett land där partipolitiken inte i någon högre grad bygger på olika politiska åsikter utan mestadels handlar om olika klaners ekonomiska intressebevakning.

Bland annat den organiserade kriminaliteten, som i stor utsträckning handlar om narkotikahandel, har alltid funnits med i landets politiska liv.

Kirgizistan har nära kontakter till Ryssland, där också hundratals tusen kirgizer jobbar som gästarbetare. Ryssland har en flygbas i Kirgizistan.