Doomscrolling – därför dras vi till negativa nyheter

Den tråkigare nyheten efter den andra dyker upp i ditt nyhetsflöde men du kan inte sluta läsa. Doomscrolling innebär att du fortsätter skrolla negativa nyheter på till exempel sociala medier fast det kan kännas tråkigt och deprimerande. Men varför fortsätter vi skrolla om det gör oss på dåligt humör?

- Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.

- I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Helle tror att doomscrolling har ökat betydligt under coronapandemin.

- Covid-19 är ett hot och det är viktigt att vi är uppdaterade för att vi och de runt om oss ska må bra, säger Helle.

Hon påpekar ändå att det finns en stor risk att vi läser på alldeles för mycket och ägnar flera timmar om dagen till att läsa negativa nyheter.

Varför utsätter vi oss själva för doomscrolling?

Siri Helle säger att doomscrolling är ett sätt för oss att skapa kontroll. Vi vill ha koll på vad som händer runt om oss.

Hon säger att det kan lugna oss i stunden.

- Om du känner dig orolig kan du känna dig lugnare av att hålla dig uppdaterad om till exempel antalet nya fall av coronaviruset. Det kan också kännas spännande att följa med, säger Helle.

Men på längre sikt så kan du börja må dåligt.

För vissa kan doomscrolling växa till ett jättestort problem

Siri Helle

I själva verket kan det vara så att du bara matar oron.

- Du kanske får information som går emot vad traditionell media säger, och så blir du ännu mer orolig för att du inte vet vem du kan lita på. Det gör att du läser på ännu mera, vilket skapar en negativ spiral, säger Helle.

Vi tror alltså att det är bra för oss men egentligen kan det påverka oss negativt.

När det går för långt

För de flesta hålls doomscrolling på en hanterbar nivå. Du kanske slösar lite tid här och där på att skrolla nyheter som gör dig nedstämd i stunden.

- Men för vissa kan doomscrolling växa till ett jättestort problem, säger Helle.

Det kan skapa så stor oro att det blir svårt att fokusera på annat, som till exempel jobbet och familjen.

Dessutom tillbringar många mycket tid ensamma hemma, och plötsligt finns det en massa extra tid.

- Om du lägger den tiden på att bara skrolla negativa nyheter så kommer du inte att må så bra, säger Helle.

Hon säger att om du känner att du har tappat kontrollen och det gått för långt, så kan det vara bra att söka hjälp. Du kan vända dig till en hälsostation och få hjälp med att dra ner på tiden som du lägger på att skrolla.

Så kan du minska på skrollandet

Helle säger att det ändå finns flera saker du själv kan tänka på för att minska ditt skrollande.

1. Begränsa tiden

Lägg tydliga ramar för när eller hur länge du får skrolla. Till exempel när du sitter på bussen eller en halv timme per dag.

2. Kolla vem du följer

Ser över vilka konton du följer på sociala medier. Om du vill fortsätta lägga mycket tid på sociala medier men inte exponeras för massa nyheter så kan det vara en idé att avfölja nyhetskonton. Följa mera positiva konton som inspirerar dig.

3. En nyhetssändning per dag

Titta på till exempel en nyhetssändning per dag så att du ändå håller dig uppdaterad, men slipper fastna i det deppiga skrollande.

4. Ersätt skrollande

Ofta när du ska försöka sluta med något så handlar det om att börja göra något annat. Då kan det vara bra att ta reda på vilken tid på dagen du brukar skrolla och planera in något annat istället. Planera in ett gympass, en träff med en kompis eller laga det där nya receptet som du länge har funderat på.

- Det är lättare att konkurrera ut meningslösa aktiviteter, stället för att bara försöka sluta, säger Helle.

Svepandet som inte leder till någon dejt

Ett annat beteende som på sätt och vis påminner om doomscrolling är doomswiping. Det betyder att du planlöst bläddrar i dejtingappar utan avsikten att träffa någon.

- Ofta gör folk det för att de får ut något positivt av svepandet, säger Helle.

Det kanske bara är roligt att titta på folk eller fantisera om hur det skulle vara att träffa någon.

Men även om det är roligt i stunden så kan det ändå ta onödigt mycket tid.

Problemen kan uppstå när det börjar ta tid från sådant som du borde göra eller sådant du skulle må bättre av.

Då kan det vara bra att försöka förändra sitt beteende.

Hon säger ändå att doomswiping inte brukar orsaka några större problem.

- Det kan ju vara positivt om det tar tid från sådant du brukar må sämre av, som till exempel doomscrolling, säger Siri Helle.