Nobels fredspris 2020 går till FN:s livsmedelsprogram (WFP) - det vill säga programmet för matbistånd och bekämpandet av hunger världen över.
Enligt prismotiveringen får WFP (World Food Programme) fredspriset för att ha bekämpat hunger, för dess insatser för att förbättra förutsättningarna för fred i konfliktområden samt för att ha varit en drivande kraft i jobbet med att försöka förhindra att hunger används som ett vapen i krig och konflikter.
Vidare sägs det att WFP genom att trygga tillgången på mat inte enbart kan förebygga hunger, utan också bidra till att förbättra möjligheterna till stabilitet och fred.
- Ett bra symboliskt val. Här kopplas dessutom både pandemin och flyktingrörelsen ihop. Matbrist leder till att folk flyr, och livsmedelsprogrammet kopplar ihop allt det här, säger Svenska Yles utrikeskommentator Song-Hak Ra.
BildtextHunger är ett problem på många håll i världen. WFP jobbar för att motarbeta hungersnöd.
WFP tackar djupt för priset på Twitter och säger att världen här får en mäktig påminnelse om att fred och tillgången på mat (#ZeroHunger) går hand i hand.
Transporter under coronapandemin en utmaning då flyg inte kan användas
WFP:s talesman, Tomson Phiri, säger att han är ödmjuk och stolt.
I en kommentar till nyhetsbyrån Reuters säger han att arbetet med att leverera mat och förnödenheter speciellt nu under covid-19-pandemin då flygtrafiken inte fungerat har inneburit mycket nytt och ett annorlunda jobb - utöver det vanliga arbetet.
Phiri ser ett klart samband mellan fredsarbete och arbetet för att människor inte ska lida av hunger.
- Vi ser till exempel i Sydsudan, Syrien, Jemen och Afghanistan att då det förekommer konflikter blir också hjälp och bistånd oregelbundet och otillräckligt. Det uppstår förseningar och i en del fall uteblir hjälpen helt.
Phiri säger vidare att det goda med WFP är att det inte handlar bara om att ombesörja mat för dagen och morgondagen.
- Vi ger också människor kunskap och verktyg så att de kan hålla sig vid liv under därpå följande dagar.
BildtextFruktförsäljare i Quito, Ecuador 23.7.2020. I Latinamerika har matdistributionen försämrats under coronapandemin.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
Världslivsmedelsprogrammet,FN,bistånd,mathjälp (familje- och socialservice),livsmedel
BildtextChefen för FN:s livsmedelsprogram, David Beasley, i Ecuador den 22 juli 2020.
Bild: EPA-EFE/All Over Press
Världslivsmedelsprogrammet,FN,bistånd,mathjälp (familje- och socialservice),livsmedel,David Beasley
"En liten överraskning"
- Det här var ett bra val, men nog en liten överraskning eftersom WFP inte har förekommit i förhandsspekulationerna, säger Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnestys avdelning i Finland.
Johansson säger att han uppskattar att det i prismotiveringen talas om att vi behöver solidaritet och multilaterala institutioner i dagens värld mer än någonsin.
Hungern i världen har förvärrats av coronakrisen och dessutom har klimatproblemen lett till att odlingen av livsmedel har försvårats.
- Vi ska också komma ihåg att rätten till föda hör till de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, säger Johansson.
President Sauli Niinistö gratulerar WFP för ett "välförtjänt" pris. Han säger att kampen mot hunger hör till de viktigaste sakerna i världen och till och med mera nu mitt under pandemin.
FN:s livsmedelsprogram WFP
World Food Programme (WFP) är en organisation inom FN för matbistånd och livsmedelssäkerhet.
WFP:s arbete innefattar direkta nödhjälpsinsatser och långsiktiga sociala och ekonomiska projekt i utvecklingsländer och länder som drabbats av naturkatastrofer eller hungersnöd.
WFP samarbetar med Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och med FN:s livsmedels- och jordbruksorgan (FAO).
WFP drivs med hjälp av frivilliga donationer från regeringar, företag och privatpersoner. FN:s och FAO:s medlemsländer ger också bidrag till verksamheten i form av varor och transportmedel.
WFP står under ledning av en styrelse bestående av representanter för de 36 medlemsländerna.
Organisationen grundades 1961, och dess sekretariat ligger i Rom.
Källa: Nationalencyklopedin
Nobels fredspristagare genom tiderna
1901 Henri Dunant (Schweiz), Frédéric Passy (Frankrike)
1902 Élie Ducommun (Schweiz), Albert Gobat (Schweiz)
1903 William Randal Cremer (Storbritannien)
1904 Institut de droit international
1905 Bertha von Suttner (Österrike)
1906 Theodore Roosevelt (USA)
1907 Ernesto Teodoro Moneta (Italien), Louis Renault (Frankrike)
1908 Klas Pontus Arnoldson (Sverige), Fredrik Bajer (Danmark)
1909 Auguste Beernaert (Belgien), Paul d’Estournelles de Constant (Frankrike)
1910 Internationella fredsbyrån
1911 Tobias Michael Carel Asser (Nederländerna), Alfred H. Fried (Österrike)
1912 Elihu Root (USA)
1913 Henri La Fontaine (Belgien)
1914 Utsågs ej
1915 Utsågs ej
1916 Utsågs ej
1917 Internationella rödakorskommittén
1918 Utsågs ej
1919 Woodrow Wilson (USA)
1920 Léon Bourgeois (Frankrike)
1921 Hjalmar Branting (Sverige), Christian Lange (Norge)
1922 Fridtjof Nansen (Norge)
1923 Utsågs ej
1924 Utsågs ej
1925 Austen Chamberlain (Storbritannien), Charles G. Dawes (USA)
1926 Aristide Briand (Frankrike), Gustav Stresemann (Tyskland)
1927 Ferdinand Buisson (Frankrike), Ludwig Quidde (Tyskland)
1928 Utsågs ej
1929 Frank B. Kellogg (USA)
1930 Nathan Söderblom (Sverige)
1931 Jane Addams (USA), Nicholas Murray Butler (USA)
1932 Utsågs ej
1933 Norman Angell (Storbritannien)
1934 Arthur Henderson (Storbritannien)
1935 Carl von Ossietzky (Tyskland)
1936 Carlos Saavedra Lamas (Argentina)
1937 Robert Cecil (Storbritannien)
1938 Nansenbyrån
1939 Utsågs ej
1940 Utsågs ej
1941 Utsågs ej
1942 Utsågs ej
1943 Utsågs ej
1944 Internationella rödakorskommittén
1945 Cordell Hull (USA)
1946 Emily Green Balch (USA), John R. Mott (USA)
1947 Vännernas samfund (kväkarna) i Storbritannien och USA
1948 Utsågs ej
1949 John Boyd-Orr (Storbritannien)
1950 Ralph Bunche (USA)
1951 Leon Jouhaux (Frankrike)
1952 Albert Schweitzer (Frankrike/Tyskland)
1953 George C. Marshall (USA)
1954 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1955 Utsågs ej
1956 Utsågs ej
1957 Lester Pearson (Canada)
1958 Georges Pire (Belgien)
1959 Philip Noel-Baker (Storbritannien)
1960 Albert Luthuli (Sydafrika)
1961 Dag Hammarskjöld (Sverige)
1962 Linus Pauling (USA)
1963 Internationella rödakorskommittén, Rödakorsföreningarnas förbund
1964 Martin Luther King (USA)
1965 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)
1966 Utsågs ej
1967 Utsågs ej
1968 René Cassin (Frankrike)
1969 International Labour Organisation (ILO)
1970 Norman E. Borlaug (USA)
1971 Willy Brandt (Västtyskland)
1972 Utsågs ej
1973 Henry Kissinger (USA), Lê Đúc Tho (Vietnam) (avböjde priset)
1974 Seán MacBride (Irland), Eisaku Sato (Japan)
1975 Andrej Sacharov (Sovjetunionen)
1976 Mairéad Corrigan-Maguire (Storbritannien), Betty Williams (Storbritannien)
1977 Amnesty International
1978 Menachem Begin (Israel), Anwar as-Sadat (Egypten)
1979 Moder Teresa (Indien)
1980 Adolfo Pérez Esquivel (Argentina)
1981 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1982 Alva Myrdal (Sverige), Alfonso García Robles (Mexico)
1983 Lech Wałęsa (Polen)
1984 Desmond Tutu (Sydafrika)
1985 Läkare mot kärnvapen (IPPNW)
1986 Elie Wiesel (USA)
1987 Oscar Arias (Costa Rica)
1988 FN:s fredsbevarande styrkor
1989 Den 14:e Dalai lama (Tenzing Gyatso) (Tibet)
1990 Michail Gorbatjov (Sovjetunionen)
1991 Aung San Suu Kyi (Burma)
1992 Rigoberta Menchú (Guatemala)
1993 Nelson Mandela (Sydafrika), Frederik Willem de Klerk (Sydafrika)
1994 Yasir Arafat (Palestina), Shimon Peres (Israel), Yitzhak Rabin (Israel)
1995 Joseph Rotblat (Storbritannien), Pugwashrörelsen (Canada)
1996 Carlos Filipe Ximenes Belo (Östtimor), José Ramos-Horta (Östtimor)
1997 International Campaign to Ban Landmines (USA), Jody Williams (USA)
1998 John Hume (Storbritannien), David Trimble (Storbritannien)
1999 Läkare Utan Gränser
2000 Kim Dae Jung (Sydkorea)
2001 FN, Kofi Annan (Ghana)
2002 Jimmy Carter (USA)
2003 Shirin Ebadi (Iran)
2004 Wangari Maathai (Kenya)
2005 IAEA, Mohamed ElBaradei (Egypten)
2006 Muhammad Yunus, Grameen Bank (Bangladesh)
2007 Al Gore (USA), IPCC
2008 Martti Ahtisaari (Finland)
2009 Barack Obama (USA)
2010 Liu Xiaobo (Kina)
2011 Leymah Gbowee (Liberia), Ellen Johnson Sirleaf (Liberia), Tawakkul Karman (Jemen)
2012 Europeiska unionen
2013 OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons)
2014 Malala Yousafzai (Pakistan), Kailash Satyarthi (Indien)
2015 Tunisiska kvartetten för nationell dialog (Tunisien)
2016 Juan Manuel Santos
2017 International Campaign to Abolish Nuclear Weapons
2018 Denis Mukwege (Kongo, Kinshasa), Nadia Murad (Irak)
2019 Abiy Ahmed Ali (Etiopien)
åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta
BildtextNorska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen visar upp mottagaren av Nobels fredspris 2020 - FN:s livsmedelsprogram WFP.Världslivsmedelsprogrammet,FN,bistånd,mathjälp (familje- och socialservice),livsmedel,Berit Reiss-Andersen,Norska Nobelkommittén
Det fanns 318 nominerade kandidater för Nobels fredspris i år - 211 personer och 107 organisationer. Pristagaren utsågs av den norska Nobelkommittén som består av fem ledamöter utsedda av stortinget.
Priset delas ut den 10 december, Alfred Nobels dödsdag. Årets prisutdelning, som var avskalad med anledning av coronapandemin, ägde rum i Oslo universitets aula med omkring hundra gäster närvarande.