Är det viktigt att vara vacker? - Vi drar lätt slutsatser efter utseende, säger forskare

Som ung gjorde Erica Åberg uppror mot utseendenormen. Hon klädde sig i trasiga kläder och fick bland annat skolfotografen att skratta till och fråga från vilken öststat hon skaffat kläderna. Nu forskar hon i hur vi finländare förhåller oss till vårt utseende.

– När jag var ung tävlade vi i min kompiskrets lite om vem som klädde sig fulast och vem som hade smutsigast kläder, säger Erica Åberg.

Nuförtiden forskar hon i ekonomisk sociologi vid Åbo Universitet, mer specifikt sociala normer och könsskillnader när det kommer till utseende. I och med det har hon också reflekterat över sin egen bakgrund.

– Trots att vi gjorde uppror fanns det också saker vi tyckte var viktiga. Trots att vi frigjorde oss från vissa ideal kom andra istället, säger Åberg.

Utseende är socialt kapital

När det kommer till utseende är det klart att det spelar en stor roll, större än många tror. Trots att finländare inte anser sig så utseendefokuserade är det ändå tydligt att det finns en norm och att det spelar roll hur man ser ut.

– Vi drar väldigt mycket slutsatser om människor utgående från hur de ser ut. Om någon har glasögon tänker vi lätt att den är intelligent, om någon klär sig i pastellfärger antar vi att det är en mjuk person och så vidare. I sådana fall är det ju också frågan om medvetna val, hur människor väljer att visa upp sig, säger Åberg.

Till utseende räknas allt man kan se: kläder, skägg, kroppsform, sminkning och så vidare. Därför finns det också delar i ens utseende man inte kan bestämma över, men som också inverkar på hur människor ser på en. Till exempel finns det en massa antaganden om hurdan en överviktig person är.

– Antagandet är att människor med övervikt är lata, långsamma och kanske till och med dumma. Det här är ju något som man inte kan påverka på samma sätt som att byta till en pastellfärgad skjorta

Inverkar på karriären

Enligt forskningen är det så att människor som ser bra ut lättare blir anställda. De favoriseras också på andra sätt i arbetslivet.

– Vad som söks är ju olika beroende på jobbet, men det spelar stor roll vem som söker, säger Åberg.

Forskningsgruppen som Erica Åberg ingår i intervjuade människor i olika branscher om utseendenormer inom deras bransch.

– Trots att nästan alla som deltog sade att de inte har några klara normer inom sin bransch visade det sig att det fanns sådana inom nästan alla branscher. Också branscher som verkar fria från normer har sådana, säger hon.

– Det kunde handla om oskrivna regler och förväntningar på hur till exempel en bilförsäljare eller en ungdomsarbetare ser ut och hur de använder sitt utseende för att skapa förtroende i sin yrkesroll. Det är helt tydligt en del av jobbet att använda sig av sitt utseende.

Kvinnor kommenteras lätt

Utseendeforskningen har länge fokuserat på kvinnor. Till exempel baserar sig allt man mäter på kvinnors utseende, då finns risken att man inte lägger märke till utseendekrav hos män.

– Speciellt kvinnor baserar sitt självförtroende mycket på hur andra ser på en. Om blicken då ofta är frånstötande kan det ha väldigt stor betydelse för ens självbild och självkänsla.

Speciellt unga kvinnor får väldigt ofta respons på hur de ser ut, vare sig de vill det eller inte. Också Erica Åberg har upplevt det i arbetslivet.

– När jag var ung jobbade jag i en specialbutik, och en dag kom ägaren in med kläder åt mig. Eftersom det inte var frågan om en arbetsuniform och jag klädde mig helt normalt vägrade jag. Då bestraffades jag med att till exempel beordras tvätta toaletten.

Även män känner press

Trots att utseendeforskningen länge utgått ifrån att kvinnor bryr sig mer om sitt utseende än män har man sakta börjat ifrågasätta det.

Eftersom utseendeforskningen fokuserat på hur kvinnor upplever frågor om utseende kanske man inte letat efter rätt saker när det kommer till det andra könet.

– Den senaste forskningen visar att män också identifierar sig väldigt mycket via andras blick, säger Åberg.

– Det verkar också som att det moderna arbetslivet ökar utseendetrycket på män. Om många andra har högre utbildning kan det egna utseendet bli ett viktigt sätt att skapa en identitet.

Erica Åberg vill därför forska mer i männens utseende.

– Det är möjligt att många saker som män gör egentligen grundar sig i utseende på olika sätt, men det vet vi inte, eftersom vi inte har forskat i det.

Ideal i olika åldrar

Det allmänna utseendeidealet är en ung ljushyad person i gott fysiskt skick, men förutom det finns många andra ideal. Bland annat kan det handla om vem man anser att får åldras.

– Det är frågan om klass. De som har annat socialt kapital att luta sig tillbaka mot tillåts åldras på ett helt annat sätt. Har man en lång akademisk karriär är det inte så stor grej att ens utseende inte är lika bra som tidigare. Dessutom kanske man har råd att ta hand om sig på ett helt annat sätt.

Tidigare talade man om att kvinnor tappade socialt status då de blev äldre, medan det inte påverkade män så mycket. Senare har man insett att det också gäller män i vissa samhällsskikt.

Till exempel har Åberg själv märkt att hennes inställning till utseende förändrats med åldern.

– Jag tänker själv mindre på utseende än jag gjorde tidigare. Jag älskar kläder och annat liknande, men i takt med att mitt övriga sociala kapital har ökat spelar utseende allt mindre roll.

Erica Åberg medverkar i Efter Nio med temat skönhet måndag 12.10.2020 kl. 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.