Det blir 21 välfärdsområden, områdesval hålls 2022 och vårdtjänster ska få köpas av företag – regeringen presenterade förslaget till vårdreform

Det blir 21 välfärdsområden i Finland, och därtill blir Helsingfors stad ett eget område. Områdesval kommer att hållas år 2022 och välfärdsområdena får beskattningsrätt. De får köpa vårdtjänster av privata aktörer inom vissa ramar, enligt regeringens nya förslag till vårdreform.

Regeringen presenterade förslaget till vårdreform, efter att regeringspartierna hade enats om ett nytt förslag som ska ges till riksdagen. Många ändringar har gjorts efter de 804 utlåtanden som hade sänts in under utlåtanderundan.

Det blir 21 välfärdsområden förutom Helsingfors, som får eget ansvar för social- och hälsovården. Tidigare kallades områdena landskap. Det val som hålls till välfärdsområdenas fullmäktige år 2022 kallas områdesval. Välfärdsområdena kommer att få beskattningsrätt från och med år 2026. Nyland delas in i fem välfärdsområden.

- Målet är en bättre tillgänglighet på vård, större jämlikhet mellan medborgarna, att minska hälsoskillnaderna mellan människor och att spara på kostnaderna, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Meningen är att spara på kostnaderna genom att ta bort dubbla funktioner, samarbeta mer och konkurrensutsätta vissa tjänster.

Så vilken betydelse har en förvaltningsreform för hur bra vård man får?

- Man kan inte göra underverk med hjälp av en ny administration. Det är pengar och de beslut som fattas i välfärdsområdena, som avgör hur det blir. Där kan fattas goda eller dåliga beslut, säger professor Ilmo Keskimäki, som kommenterade förslaget i Yles sändning på tisdagen.

Man kan inte köpa in vilka tjänster som helst

Reformen gäller social-, hälso- och sjukvårdstjänster, samt räddningstjänsten. En ändring som har gjorts efter remissrundan är de privata aktörernas position.

Välfärdsområdena ska kunna köpa in tjänster av privata aktörer, men det är tydligare definierat vem som får utöva offentlig makt. Till de uppgifter som inte kan köpas in hör till exempel organiseringsansvar, socialt arbete, socialjour och dygnetruntjour, om inte undantagen är särskilt inskrivna i lag.

Det kommer fortsättningsvis att vara möjligt att köpa in tjänster inom till exempel hemservice, hemvård, familjevård, boendeservice och service på en institution.

Tillväxtområdena får lite mera pengar

Finansieringsmodellen har diskuterats mycket under remissrundan. Den går i korthet ut på inkomstöverföring från kommuner med friskare invånare till kommuner med sjukare invånare. Det här har gjort att storstadskommunerna i söder har varit oroliga för hur de ska ha råd att ta hand om alla nya medborgare och samtidigt betala för vården i andra delar av landet.

I det nya förslaget kompenseras tillväxtkommunerna delvis, men det finns alltjämnt kritiska röster i riksdagen, eftersom det fortfarande sker en inkomstöverföring.

- Då betyder det att de som är mer sjuka får mera pengar. Var finns incentiven att hålla sina kunder friska, om man alltid får mera pengar om invånarna är sjukare, frågar sig Samlingspartiets riksdagsledamot Sari Multala, som kommer från Vanda.

Fler skrivningar om vården på svenska

Då det gäller vården på svenska har flera ändringar gjorts. Man skriver in att välfärdsområdet i Egentliga Finland ansvarar för samarbetet kring vård på svenska, medan välfärdsområdet i Västra Nyland ansvarar för att utveckla vården på svenska.

Då det gäller finansieringen har tvåspråkighetskoefficienten höjts lite. Det betyder att de välfärdsområden som ger vård på två språk får en större finansiering.

Vi direktrapporterade också från pressträffen.

LIVEBLOGG

Artikeln har uppdaterats med en sammanfattning av det viktigaste innehållet från pressträffen och kommentarer av Kiuru, Multala och Keskimäki kl. 17.30