Vårddirektör om reformförslaget: Ser bättre ut för oss än den tidigare modellen

Regeringen presenterade i dag sitt förslag till vårdreform. Bland annat har man gjort om finansieringsmodellen vilket gläder i Österbotten.

Finansieringsmodellen för vårdreformen har under sommaren fått kritik och Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen har kallat det för en katastrof för Österbotten.

Men när regeringen presenterade det nya förslaget till vårdreform på tisdagen hade man gjort ändringar i modellen.

Den statliga finansieringen kommer att öka för att göra utjämningen mellan vårdlandskapen mera rättvis. Därtill stärker man resurserna för att garantera en vård på de två nationalspråken genom att öka koefficienten för tvåspråkigheten i finansieringsmodellen.

Allt detta gynnar speciellt tvåspråkiga Österbotten.

- Det som jag tycker var jättebra var det att regeringen vill ha en landskapsskatt. Det är också en sak som vi tog upp i vårt utlåtande. Det här ser bättre ut för oss än den tidigare modellen, säger Kinnunen nu.

Rätten att uppbära skatt ska förverkligas från och med år 2026, så att finansieringen garanteras på sikt.

Ahlberg: Bästa förslaget hittills

Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg är aningen skeptisk till förslaget, men ser ändå positivare på det än tidigare förslag.

- Jag tror att det här i alla fall är den bästa hittills och jag tror den har en stor chans att gå i mål, säger Ahlberg.

- Den bygger mycket på offentlig makt och på att det är skattedriven finansiering. Under tidigare regeringen hade vi däremot en ganska stor utlokalisering till privata.

Enligt Ahlberg blev ännu många frågor obesvarade.

- För mig verkar det som om vi skulle få leva i spänning en tid framåt. Utan att se paragraferna i lagförslaget så är det svårt att se vilka förändringar som har gjorts.

I Österbotten har man redan en längre tid arbetat med ett nytt österbottniskt välfärdsområde och nu fick man bekräftelse om att man jobbar i ungefär samma riktning.

- Jag tror att det är riktigt bra. Vi kan ta lagstiftningen i beaktande nu när vi jobbar vidare med vår modell. Nog har vi samma riktning hela tiden. Det är bra att vi kan starta ett år tidigare så vi hinner göra allt färdigt innan man startar med statliga välfärdsområden, säger Marina Kinnunen.

Vissa saker är enligt Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg till och med bättre i den österbottniska modellen.

- Det som jag tycker vi har tydligare är hur samspelet mellan kommuner och landskap ska ske. Det har man inte ännu kunnat läsa i det här lagförslaget.

Österbotten blir inte landskap X

Österbotten hade anmält sitt intresse för att axla ansvaret för att koordinera och utveckla vården på svenska. Men det ansvaret faller nu på Västra Nylands och Egentliga Finlands välfärdsområden.

- Jag tror ändå att vårt område är det område som kommer att klara sig bäst. Vi har tvåspråkig service redan nu, så på det sättet kommer vi nog att klara det. Jag tror att vi kommer att ha ett bra samarbete så inte ska vi gråta efter det, konstaterar Kinnunen.

- Jag skulle säga att det var lite väntat i och med att Kårkulla har en stark ställning i Åboland. Inte är jag överrumplad, säger i sin tur Ahlberg.

Ännu viss oklarhet i Kronobyfrågan

I Kronoby följde man också med regeringens info med intresse. Kommunen hör till landskapet Österbotten men har vården i Mellersta Österbotten.

Det specialarrangemanget har man velat fortsätta med även i framtiden, men det har varit oklart om det är möjligt i och med den nya vårdreformen.

Tf kommundirektör Kronoby Ulf Stenman tycker att man nu fick en liten klarhet i frågan.

- Det kan jag tycka att man fick. Om inte klart, så åtminstone uttalat att det ska vara möjligt.

Men Stenman vågar ändå inte ta ut något i förskott och dagens presskonferens lämnade mycket osagt.

- Det här var den första presentationen och sedan ska den till lagstiftning innan vi har ett klart besked. Men jag har redan diskuterat frågan med Soite och tillsammans ska vi reda ut och se vad det innebär.