Analys: Vare sig man betalar ut coronastöd till företag eller låter bli får man moraliska problem

Flow Festival Ab har i år betalat ut 700 000 euro till sina aktieägare och fått 780 000 euro i coronastöd. Det är inte oproblematiskt då vanliga löntagare betalar för att rädda ofta förmögna företagares plånbok, skriver Svenska Yles ekonomireporter Patrik Schauman.

Coronakrisen skulle visa hur vi lärt oss av tidigare kriser. Under depressionen i början av 1990-talet och under finanskrisen 2008 stödde staten inte företagen så som nu.

Följderna var avskräckande. Horder av företag gick omkull och många av dem som förlorade sina jobb blev långtidsarbetslösa. De ekonomiska siffrorna döljer stora mänskliga tragedier.

Äktenskap sprack, alkoholismen ökade och inte ont anande privatpersoner som gått i borgen för barns eller bekantas företagslån blev överskuldsatta för långa tider.

Den här gången har vi velat minska på de negativa effekterna och behålla så mycket som möjligt av samhället i funktionsdugligt skick också efter krisen.

Därför tar staten lån med en sorglöshet som om det inte skulle finnas någon morgondag, och betalar pengar till dem som behöver.

Då talar vi förstås i första hand om företagen, men i högsta grad också om deras anställda.

Tack vare direkt stöd till företag och arbetslöshetsersättning till deras permitterade räddas många äktenskap, barndomar tryggas, anställdas snedsteg i missbrukarträsket undviks liksom ekonomiska ruiner.

Företagsstödet är ofta en inkomstöverföring från fattigare till rikare

Samtidigt som mångas privatliv räddas finns det klara orsaker till att man varit tveksam till att den här typen av stimulans under tidigare kriser.

Den första är förstås att lån i princip borde betalas tillbaka någon gång. Nu lyfter vi skulder som belastar kommande släktled och ingen vet vilka utmaningar de står inför.

En annan är att det är hart när omöjligt att betala ut ekonomiskt stöd till företag på ett oproblematiskt sätt.

På tisdagen rubricerade kvällstidningen Iltalehti att bolaget Flow Festival Ab i år betalat ut 700 000 euro till sina aktieägare och fått 780 000 euro i coronastöd.

Det är lätt att förstå att bolaget har klarat alla kvalgränser för stöd. Bolaget organiserar vanliga år den populära Flowfestivalen i Helsingfors.

Men i sommar blev det ingen festival.

Därmed rasade hela bolagets omsättning. Flow Festival AB har fått mera stöd än något annat uteblivet kulturevenemang, hela elva procent av hela kulturevenemangspotten.

I ljuset av detta är det enkelt att förstå att utbetalningen till ägarna upprör.

Men de härrör sig inte från i år. Bokslutet där utbetalningen framgår är undertecknat i januari i ett läge då ingen förstod hur allvarlig epidemin skulle bli.

I utbetalningen har ägarna lyft pengar från den vinst bolaget gjorde i fjol. För i år delar bolaget inte ut några pengar.

Allt har alltså egentligen gått rätt till. Ändå sticker nyheten i ögonen. Förra året var utdelningen ännu större. Under två år har Flow Festival Ab betalat ut 2,2 miljoner till sina ägare.

Huvudtanken i ett aktiebolag är att ägarna ska bära all risk. Det är de som ska betala om det går dåligt.

Men under coronakrisen tar vanliga löntagare statsskuld för att rädda ofta förmögna företagares plånbok. Oberoende av hur de detaljerade lånevillkoren ser ut kommer många att uppleva stöden som orättvisa.

Oklokt att bara stöda fattigare företag

Jag slår en signal till Edvard Johansson som är biträdande professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.

Han håller med om att situationen är bekymmersam. Men i sig är det inte något fel med utdelning till aktieägare.

- Ett företag och dess ägare är egentligen inte olika saker. Det är inte företaget som bestämmer om utdelning. Det är ägarna som bestämmer hur mycket pengar de tar ut ur det egna bolaget. Utdelningen innebär att ägarna tar pengar från sin vänstra ficka för att sätta dem i sin högra ficka. Utdelning i sig gör ingen rikare eller fattigare.

Då infinner sig frågan om inte staten bara kunde betala stöd till de bolag som på riktigt är fattiga. Varför ska skattebetalarna skuldsätta sig för att stöda företagare som är rikare än de själva?

Men också den tanken är problematisk.

Edvard Johansson ber mig tänka på två bolag som håller på med samma typ av verksamhet. Det ena är väl skött medan det andra bolaget kanske till och med har gått med förlust.

Är det då en bra idé att bara stöda det dåliga bolaget?

- Ska man gynna sådana bolag som har misskött sig men inte sådana som har skött sig? Det blir fel hur man än gör det. Det är extremt svåra frågor man måste fundera på, säger Edvard Johansson.

Coronakrisen har satt Finland i en ekonomisk rävsax

Om vi inte stöder företagen förlorar vi en massa jobb och blir både fattigare och olyckligare.

Om vi stöder dem tvingas små- och medelinkomsttagare ta ansvar för en växande statsskuld som används till att stöda företagare som ofta är rikare än de själva.

Allt tyder på att coronakrisen håller på att bli minst lika lärorik som de tidigare ekonomiska kriserna.

När krisen slog till tvingades regeringen fatta beslut om företagsstöd med snabb tidtabell och bristande beredskap och information.

I krisens efterdyningar kommer vi att tvingas fundera över hur vi ska kunna betala ut stöd på smartare sätt nästa gång.