Snuvad på lön – hör du till självriskgruppen när du coronatestar dig?

Det finns en grupp löntagare som hamnar i ett ingenmansland när de testar sig för coronaviruset och väntar på testsvar. Det är löntagare vars anställningsförhållande är kortvarigt, timavlönat eller som har varat i högst 30 dagar.

Jonas Franck kände av förkylningssymptomen en söndagskväll. Bäst att ta det säkra före det osäkra tänkte han och bokade tid till ett coronatest.

Det tog en arbetsdag att få en tidsbokning till testet. Då visste han ännu inte att han gick miste om sin lön den dagen.

På fjärde dagen kom testsvaret. Negativt! Goda nyheter, tillika dåliga, för nu hade Franck gått miste om lön för sammanlagt fem arbetsdagar.

– Det är en fjärdedels månadslön. Kan man leva med 25 procents ekonomiskt bortfall är det jättefint men jag kan inte, säger Franck.

Vad Franck hade gjort var att följa anvisningarna på pappret som hälsomyndigheten i Helsingfors stack i hans hand.

Där står det tydligt att den testade ska stanna hemma, för att skydda medmänniskor åtminstone tills testsvaret är klart. Det rekommenderas inte att man går till butiken eller apoteket.

Franck tolkade texten som en stark uppmaning till karantän, men detta var inte ett beslut fattat av en läkare för smittsamma sjukdomar.

Franck arbetar som kock. Distansarbete under väntetiden var aldrig ett alternativ. Han stannade hemma.

Vem räddar inkomstbortfallet medan du väntar på testsvar?

Blicken vänds mot Folkpensionsanstalten; utbetalare av sociala förmåner.

Franck beslöt att lämna in en ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom som ersätter inkomstbortfall.

Hans ansökan avslogs. FPAs skriftliga motiveringar lydde så här:

– Din ansökan har avslagits, eftersom du inte har lämnat in något beslut om frånvaro från arbetet av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

– Din ansökan har avslagits, eftersom du inte har visat något inkomstbortfall i arbetet eller företagsverksamheten från lönekontoret.

– Läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar skriver inte ut intyg för väntetiden på testsvar, hen skriver inte heller ut sjukintyg eller övriga intyg om frånvaro, säger Timo Lukkarinen som är chefläkare för hälsocentralerna i Helsingfors.

Skulle Franck med säkerhet ha varit utsatt för smitta, umgåtts med någon smittad och till exempel blivit spårad av hälsomyndigheten hade läkaren för smittsamma sjukdomar kommit med i bilden.

– I det här fallet var det inte fråga om karantän enligt lagen om smittsamma sjukdomar så personen är inte berättigad till dagpenning vid smittsam sjukdom, säger Lukkarinen.

Det är väl inte meningen att jag ska ta någon risk innan jag har fått svar på coronatestet och gå tillbaks till jobbet? Eller är det?

― Jonas Franck

Matchen mot motståndaren coronaviruset är tuff. Försvarskedjan stärks bland annat av höjd testkapacitet och spårningsappen Coronablinkern. Du ser om du har blivit utsatt för smitta.

Samtidigt försvagas försvarskedjan om lönen får avgöra och inte myndigheternas rekommendation när den testade ska bestämma sig om hen håller sig fysiskt isolerad från omvärlden i väntan på testsvar.

Franck menar att också utan Coronablinkern använde han sitt sunda förnuft.

Bakom honom låg ett veckoslut med studentdimission. Han hade åkt tåg mellan Helsingfors–Tammerfors och tåg och buss till Åbo och Pargas.

– Jag hade träffat många människor. Så vad kunde jag veta? frågar sig Franck.

FPA har inget limbo-stöd

– Vi behöver alltid ett beslut av läkaren i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar som grund för att utbetala dagpenning, säger Anna Lindholm, planerare vid juridiska enheten vid FPAs förmånstjänster.

– Det kan gå så att man inte får pengar någonstans i från, för tiden mellan testtagning och resultat. Väntetiden kan bli en självrisktid, säger Lindholm.

Lindholm tillägger att den här situationen nästan helt kunde undvikas om testresultaten kom snabbare.

Men betalar inte arbetsgivaren lön vid sjukfrånvaro?

Franck hade otur. Kvällen då han kände sig krasslig hade han inte hunnit jobba ens en månad för sin nya arbetsgivare, en småföretagare.

– Har man jobbat mindre än en månad för arbetsgivaren är man berättigad endast till halva lönen under sjukdomstiden eller om anställningsförhållandet inte varar mer än en månad, säger Aki Eriksson jurist i arbetarskyddsfrågor på regionförvaltningsverket.

– I övrigt gäller regeln att man är berättigad till lön för den dag man har insjuknat och de följande nio dagarna, säger Eriksson.

I sista hand är det arbetsgivaren som har ansvaret för att betala ut lön för sjukdomstiden om den anställda är arbetsoförmögen.

I kollektivtavtalet finns detaljerad information. Där står det bland annat vilken typ av anmälan om arbetsoförmögenhet som arbetsgivaren godtar.

Eriksson räknar upp att ibland räcker det med att man själv sjukanmäler sig eller arbetsgivaren kräver sjukintyg av hälsovårdare eller sjukintyg av läkare.

Arbetsgivare kan slingra sig undan utbetalning av lön

I arbetslivet ökar de atypiska anställningsförhållandena. Hyrd arbetskraft, snuttjobb, jobb för flera arbetsgivare samtidigt.

Franck kom att tänka att han knappast är den enda.

Enligt Statistikcentralen finns det omkring 100 000 finländare som jobbar med nollavtal, det vill säga avtal som inte ens garanterar dem arbetstimmar.

Trots att Franck och andra i samma situation går med oförrättat ärende från FPA finns möjligheten att arbetsgivaren betalar, om inte det fulla beloppet så halva lönen för sjukdomstiden.

Den chansen hänger på om ordet arbetsoförmögen står på sjukintyget.

– Det problematiska är om arbetstagaren inte kan redovisa att hen varit arbetsoförmögen till sin arbetsgivare, säger Eriksson.

I klartext: saknas begreppet arbetsoförmögen på sjukintyget kan arbetsgivaren låta bli att betala lön.

– Det märks nog i vår telefonrådgivning att människor behöver råd också om den här typen av situationer, säger Eriksson.

Ta självrisken eller gå på jobb?

Aki Eriksson understryker att i sista hand är det arbetsgivaren som ansvarar för personalens hälsa och säkerhet i arbetet.

– Då är det viktigt att arbetsledningen ser till att personalen inte smittar varandra eller kunderna, säger Eriksson.

Arbetsandan kan vara det avgörande.

– Att det är lätt för personalen att avgöra när det finns anledning att stanna hemma på grund av symptom och sjukdom och inte utsätta andra för smitta. Att arbetsatmosfären inte skuldbelägger. Å andra sidan är det hårda tider och företagare i en del branscher har det kärvt, säger Eriksson.

Arbetarskyddet har fått förfrågningar från arbetsplatser där det börjar bli knappt om kunnig personal om man kan rucka på uppmaningen till rekommenderad karantän.

Den goda nyheten är att på Francks sjukintyg står det att han var arbetsoförmögen vissa dagar.

Franck kan alltså vända sig till sin arbetsgivare – men han tvekar.

När permitteringsvarslen och uppsägningarna ökar till följd av coronaepidemin känns det mindre riskabelt att kontakta FPA än prata med arbetsgivaren.

– Inte vet jag om jag har lust att pressa min arbetsgivare ytterligare, situationen är redan pressad i dessa tider, säger Franck.

– En hälsning till FPA: kanske de ändå kunde fundera om det kunde införas ett limbo-bidrag. Det finns många frilansare, konstnärer, småföretagare som jag tror hamnar i kläm om de coronatestar sig och blir hemskickade efteråt och alltså förlorar pengar, säger Franck.

Här är de vanligaste frågorna till arbetarskyddet:
Arbetarskyddets FAQ