Mer samarbete kan ge bättre svenskspråkig vård i Egentliga Finland – svenskspråkig specialsjukvård koordineras från regionen

Den svenskspråkiga specialsjukvården ska koordineras från Egentliga Finland. Det blev klart då regeringen presenterade vårdreformen i tisdags.

Folktingets ordförande och SFP:s riksdagsledamot Sandra Bergqvist är ändå fundersam över hur Egentliga Finland ska trygga de svenskspråkiga rättigheterna.

- Det finns alltid en oro då ett stort finskspråkigt område för en liten minoritets ärenden. Den vardagliga förståelsen för den svenska servicen finns inte på samma sätt här, som i områden där språkfördelningen är jämnare. Men vi är medvetna om det här och kommer att följa upp det, säger Bergqvist.

Kan vara positivt för vården i regionen

Det här betyder ändå inte att all svenskspråkig vård kommer till Egentliga Finland. Vårdlandskapen kommer själva att ansvara för den svenskspråkiga vården inom sina områden, medan Egentliga Finland ansvarar för att koordinera ett samarbetsavtal för specialsjukvården på svenska.

Bergqvist tror att en stor orsak till att Egentliga Finland fick ansvaret är att Kårkulla finns i regionen.

- Det positiva med det här är att man nu måste grundligt sätta sig in i de här frågorna och samarbeta med alla de andra tvåspråkiga landskapen i Finland. På sikt kan det vara en bra sak för den svenskspråkiga vården i Egentliga Finland, säger Bergqvist.

Viktigt att svenskan inte glöms bort

Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som ska bevaka tillgången till tjänster på det mindre nationalspråket.

Bergqvist ser det som positivt att ordföranden för nationalspråksnämnden i området har närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdets styrelse.

- I Egentliga Finland är det viktigt att ständigt påminna om att samma service ska finnas på både finska och svenska, säger Bergqvist.

Positiv överraskning

På Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är de positivt överraskade över förtroendet att få koordinera den svenskspråkiga servicen.

- Nu gäller det för oss att fundera på hur samarbetet kunde se ut. Vi har redan nu ett samarbete med Satakunta och Vasa, eftersom de hör till vårt specialansvarsområde, säger Matti Bergendahl, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

I första hand kommer koordineringsarbetet, eller landskap X som det kallas, fokusera på specialsjukvården, medan hälsovården och den sociala vården ganska långt kommer att fungera som tidigare.

Hur ska den svenskspråkiga servicen garanteras?

Gällande frågan om hur sjukvårdsdistriktet ska garantera den svenskspråkiga servicen svarar Bergendahl att de här diskussionerna förs hela tiden.

- Det är en utmaning, men också något som sjukvårdsdistriktet hela tiden jobbar på för att bli bättre. Men jag tror att då personalen får en chans att använda språket, blir också språkkunskaperna bättre, säger Bergendahl.

Ett eget välfärdscenter för svenskspråkig vård

Wiveka Kauppila, koordinator för svenska ärenden, vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, tror precis som Bergqvist, att Kårkulla är en stor orsak till att Egentliga Finland fått ansvaret för att koordinera den svenskspråkiga servicen.

Hon tycker att samarbete, både med Kårkulla och de tvåspråkiga välfärdsområdena, är viktigt för att garantera den svenska servicen.

- Vi skulle kunna bygga upp ett välfärdscenter för svenskspråkig service vid exempelvis Åbolands sjukhus. Därifrån kunde man styra och tillgodose allas behov. Vi finlandssvenskar är för få, vi måste göra ett brett samarbete för att få servicen att fungera, säger Kauppila.

Artikeln uppdaterades 15.10 kl. 10.45 med att precisera att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fått till uppgift att koordinera ett samarbetsavtal för specialsjukvården på svenska. Vårdlandskapen kommer själva att ansvara för den svenskspråkiga vården inom sina områden.

Dessutom ändrades rubriken till "svenskspråkig specialsjukvård koordineras från regionen".