Lovisa ska minska på antalet lärare och skolgångshandledare - stor oro för elevernas framtid

Lovisas sparplaner slår hårt mot skoleleverna. De nedskärningar som görs nu kan få konsekvenser långt in i framtiden.

På onsdagen (14.10) avslutades Lovisas senaste samarbetsförhandlingar. Resultatet blev att personalen ska minskas med 20,1 årsverken.

9,1 årsverken tas från centralen för bildning och välfärd. Enligt stadsdirektörens förslag ska bland annat två skolgångshandledare, två timlärare och en klasslärare bort.

- Det är självklart beklagligt. Det kommer ju att leda till att vi i skolorna kanske inte kan erbjuda tillräckligt med stöd för de elever som behöver det, säger Linnéa Nystedt.

Hon är ordförande i föreningen Hem och Skola i Lovisavikens skola och mamma till en dotter som går i åttan och en son som går i gymnasiet.

- Det att man tar bort en klasslärartjänst måste ju betyda att klasstorleken blir större. Samtidigt leder det ju till att den som är en svagare elev kanske inte märks lika bra. En elev som behöver hjälp men inte får det blir snabbt efter, säger Nystedt.

Att minska på personalen i det här läget känns inte som en bra idé.

- Själva det att de jobbade på distans passade inte alls min dotter. Jag väntar med fasa på vad hennes resultat för åttan kommer att vara, och för alla andra också. Nog tror jag det kommer att synas på ett eller annat sätt, säger Nystedt.

Lovisa ska minska på antalet lärare och skolgångshandledare - elevernas framtid oroar

4:06

Slår mot lärarnas ork

- Den första tanken är att det är ledsamt att man i nuläget skär i utbildning. Jag vet att Lovisa stad har tagit emot 190 000 euro i stöd av Undervisnings- och kulturministeriet för att täppa till kunskapsluckor som uppkommit på grund av coronaepidemin. Det rimmar väldigt illa med att som följande steg skära i personalstyrkan, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Det här särskilt eftersom coronavårens distansundervisning tagit på krafterna både för elever och för personal.

Lärare, liksom många andra yrkesgrupper, har tänjt sig till det yttersta för att elever ska få det de behöver.

- Det är inte bara lärandet utan också välmåendet vi pratar om. Att sen skära i den sektorn slår mot lärarnas ork och därmed också mot skolans välmående, säger Damlin.

Hösten kommer antagligen att bli tung med både fortsatta coronarestriktioner och oro för de kommande personalminskningarna.

Permitteringar kan göra skada

Samarbetsförhandlingarna som nyss avslutats var de tredje i Lovisa i år.

Under de tidigare samarbetsförhandlingarna i somras beslöt man att nästan hela stadens personal ska permitteras i tre veckor under hösten och nästa vår.

Att det överhuvudtaget blev en tredje omgång samarbetsförhandlingar beror på att politikerna inte har tyckt att inbesparingarna blir tillräckligt stora annars.

Enligt Damlin är det konstigt om staden både minskar på antalet lärare och skolgångshandledare och dessutom utför de tidigare överenskomna permitteringarna.

- Om man skär i strukturerna så måste man rimligtvis komma till ett sådant läge där man uppnår en effektivitet vilket därmed inte kan betyda att man förutom att skära också måste permittera, säger Damlin.

Hon anser att permitteringar alltid är lika bedrövliga när de gäller skolan.

- De utförs ju vanligen så att några i taget är permitterade. Då blir det kaos under en längre tid i en skola, säger Damlin.

Att lappa kunskapsluckorna som uppstår kan ta tid.

- Det är alltid barn och ungdomar som lider när lärare permitteras. Och lärare som permitteras är inte nödvändigtvis alltid lika starka när de kommer tillbaka.

Om antalet lärare minskar är det svårare att lappa luckorna.

- Det faller ju på färre lärares axlar att se till att eleverna får den läroplansenliga undervisningen de har rätt till, säger Damlin.

Det är alltid barn och unga som lider när lärare permitteras

― Inger Damlin, ordförande i FSL

Enligt fullmäktiges beslut ska permitteringarna göras och staden försöker som bäst räkna ut hur.

Eleverna måste få undervisning i skolan. Elever i åk 4-9 kan flyttas över till distansundervisning om närundervisning anses riskabel på grund av coronaviruset, men inte på grund av permitteringar.

- Utmaningarna i att arrangera en permittering är stora. Därför kan jag i det här skedet inte exakt säga vad det innebär och inte heller om det överhuvudtaget kan genomföras, säger Lovisas utbildningschef Timo Tenhunen.

Minns 90-talets recession

Hur coronavårens distansundervisning samt eventuella permitteringar och personalminskningar inverkar på elevernas mående och skolframgång i det långa loppet är oklart.

- Själv kommer jag väl ihåg hur det var under "laman", lågkonjunkturen på 90-talet då det var permitteringar i två-tre veckor. Det var en generation där vi hade satt märke i deras lärande och skolgång. De kunskapsluckor som uppstår är jättesvåra att täppa till då de blir över månader, över halvår, över år, beroende på hur permitteringar genomförs, säger Damlin.

Det här är något Damlin tycker politikerna borde fundera på.

- Man behöver se på mer än bara siffror. Man bör också ta ansvar för ungdomars växande och mående, säger Damlin.

Också Linnéa Nystedt efterlyser långsiktighet.

- Det ekonomiska läget i Lovisa är ju besvärligt, liksom i andra städer också. Det är klart att man måste fatta svåra beslut, men man borde kanske se lite längre fram: finns det en risk för att de svaga eleverna blir ännu svagare?

Inverkar på kvaliteten

Enligt Lovisas utbildningschef Timo Tenhunen leder en minskning av personalen till större gruppstorlekar och i vissa fall till att skolresorna blir längre.

- I sådana här samarbetsförhandlingar har vi sällan bra förslag. Allt påverkar negativt och vi talar om att hitta de minst dåliga förslagen, säger Tenhunen.

Att minska på antalet skolhandledare är problematiskt.

- Vi har ganska stor press annars också från omgivningen, vi har sakkunniga som ofta föreslår och rekommenderar vuxenhjälp åt våra elever. Jag vet inte riktigt vad vi ska göra om vi inte har tillräckligt många vuxna att tillgå, säger Tenhunen.

- Klart att man kan effektivera sin verksamhet och var rektorn placerar in handledaren så att det inte blir tom tid, men nog märks det på något vis i vår undervisning, fortsätter han.

Antalet skolhandledare kommer att minskas från och med nästa höst, sådana ändringar kan inte göras mitt i skolåret.

Klasslärartjänsten som skärs bort kommer antagligen att gälla en tjänst som också för tillfället är obesatt.

- Då betyder det lite större grupp, men elevantalet har också minskat på det stället.

Hittills har man skött tjänsten med andra arrangemang, men i fortsättningen kommer man i den skolan att vara tvungen att klara sig med färre vuxna.

De två timlärartjänsterna sparas in genom att flytta vissa förskolor in till centrum.

Redan i somras beslöt fullmäktige att Tessjö skolas förskoleundervisning flyttar till Generalshagens skola eftersom gruppen är så liten.

Bedrövad

Inger Damlin nämnde coronastödet som staden fått av Undervisnings- och kulturministeriet.

- Nog har vi fått stöd men den delen är kanske lite annan. Vi har också minskat elevunderlag. I de här fallen som vi nu har på förslag minskar vi ju inte på verksamheten utan ändrar den, säger Tenhunen.

Han är ändå orolig för hur det kommer att gå med coronastödet och jämställdhetsunderstödet som staden fått om man måste permittera undervisningspersonalen.

Han tar Kouvola som ett exempel: där måste staden antagligen betala tillbaka en del av coronastödet till ministeriet eftersom de permitterat lärare under stödtiden, vilket är emot villkoren.

Den kanske viktigaste frågan här är hur eleverna påverkas på längre sikt efter att ha gått igenom distansundervisning, eventuella permitteringar och personalnedskärningar.

Damlin och Nystedt är båda oroliga för framtiden. Vad säger Tenhunen?

- Behöver jag ens svara på det? säger Tenhunen och låter bedrövad.

- Om vi sätter in mycket som inte är en utveckling mot det goda utan snarare avveckling, så nog påverkar det eleverna. Vissa elever klarar av vad som helst och andra påverkas helt otroligt starkt. Oftast i vår verksamhet ser vi resultaten först långt i framtiden. Det här är inte trevligt om vi måste genomföra alla de här grejerna, fortsätter han.

Tenhunen påminner ändå om att staden samtidigt har ett sjunkande elevunderlag, och att verksamheten också måste anpassas enligt det.