Flera mutationer av coronaviruset uppdagade i Norge – inga bevis för att de skulle vara farligare

Forskare har hittills lagt märke till 35 mutationer av coronaviruset i Norge. Majoriteten av dem har upptäckts under de senaste två månaderna, när fler norrmän coronatestat sig den senaste tiden.

Att virus muterar är inte ovanligt. Och att coronaviruset nu gjort det är ytterligare exempel på att coronaviruset förändras såsom virus vanligen kan göra när de sprider sig.

Mutationer innebär att det sker små förändringar i virusets genetiska kod.

Det finns i nuläget ingen bekräftad information om att de aktuella virusmutationerna skulle vara farligare.

De nya virusvarianterna har officiellt lagts in under en genetisk undergrupp som kallas för B 1.4.24 Norwegian.

Verkar spridas ännu lättare

På en presskonferens på fredagen sade kommunöverläkare Tove Røsstad att läkare i Trondheim har sett tecken på att viruset kanske sprider sig snabbare där än annanstans, och det är något som den norska hälsomyndigheten Folkhelseinstituttet nu utreder.

En virusvariant som under den senaste tiden har infekterat personer på en pub i den norska staden har till exempel visat sig ha flera ändringar i virusets ytprotein, som gör att det är något kortare än normalt.

Det här kan eventuellt ha betydelse för hur lätt viruset kan binda sig till människoceller, men det är ganska spekulativt i det här skedet.

– Hur det här påverkar virusets möjligheter att smitta eller själva sjukdomsförloppet är ännu oklart, kommenterar Karoline Bragstad som är sektionsledare vid hälsomyndigheten Folkhelseinstituttet i Norge.

Coronaviruset, som officiellt kallas för sars-cov-2, muterar enligt forskare relativt långsamt.

Mutationer påverkar också en minimal del av virusets genetiska kod och har för det mesta ingen betydelse för hur viruset fungerar i praktiken.

På lång sikt brukar virus ändå förändras så att de orsakar mindre allvarliga symptom.

De virusstammar som är mer smittsamma och mindre farliga får då företräde i förhållande till de farligare varianterna.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature för en månad sedan påpekades också att forskare i nuläget har mer frågor än svar gällande coronavirusmutationer, och att ingen hittills har hittat någon sådan förändring i viruset som klart skulle orsaka problem för folkhälsan.

Däremot är det enligt Nature-artikeln viktigt att studera mutationer noggrant för att man ska kunna hålla viruset i schack.

Det kan göra det möjligt att upptäcka om det skulle uppstå mutationer som kunde innebära att viruset kan klara sig bättre mot immunsystemet, vacciner eller antikroppsbehandlingar.