Nu ska Kemira riva sin gamla fabrik i Vasa

I början av november inleder Kemira rivningen av byggnaderna på det 50 hektar stora fabriksområdet intill Infjärden i Vasa. Fabriksområdet har så gott som stått tomt sedan Kemira la ner sin verksamhet i slutet av 2013.

På Vasa stad säger miljöinspektör Esa Hirvijärvi att de är nöjda med att man kommer igång med rivningen på området.

- Det är sju år sedan verksamheten upphörde, så nog har vi väntat ganska länge på att det händer något med saneringen.

Vecka 45, alltså första veckan i november, inleds rivningen av de omkring 20-30 byggnaderna och det beräknas pågå till slutet av nästa år.

Esa Hirvijärvi berättar att tanken är att kunna använda det material som finns i byggnaderna, till exempel betong och tegel, och pulverisera det för att sedan återanvända det som fyllnadsmaterial i området. Men det är osäkert om det går att använda.

- Om det är tillräckligt rent material går det att återanvända. Det har redan undersökts men det ska undersökas vidare då byggnaderna rivs. Det finns nämligen också giftiga ämnen i byggnadsmaterialet och sådant ska inte återanvändas i markbyggandet.

Väntar på saneringstillstånd

Rivningen av byggnaderna är del ett i en större plan som också innehåller sanering av fabriksområdet samt Infjärden. Kemira har fått rivningstillstånd för byggnaderna av Vasa stad men har ännu inte fått tillstånd och godkännande av saneringsplanerna.

Det är Regionförvaltningsverket som ger tillstånd för sanering. Markku Järvela, teknisk direktör på Vasa stad, uppger att den processen är igång och att staden har gett sitt utlåtande för sanering.

Den aktiva delen av saneringen väntas pågå i omkring fem år, men man kommer att fortsätta med uppföljning av saneringen ännu efter det.

Området kan ändras - men oklart till vad

Kemira hade verksamhet på området under åren 1945-2013, men det har funnits fabriksverksamhet i området längre än så. Redan på 1800-talet fanns det en fabrik på det aktuella området.

Kemira äger själva fabriksområdet medan sjöområdet i Infjärden ägs av Vasa stad. Därför är det inte direkt aktuellt för Vasa stad att avgöra vad som ska finnas i området. Det är först om och när detaljplanen behöver ändras som staden kopplas in.

I dagsläget betecknas området som industriområde i detaljplanen.

- När vi kommer så långt som till att ändra detaljplanen måste vi fundera på vad annat man kunde ha i området än industri. Det finns olika begränsningar i området som också avgör vilken riktning framtiden tar. Men i nuläget kan jag inte säga något annat än att det är ett industriområde, säger planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso på Vasa stad.

Ett av de smutsigaste vattendragen i landet

2017 rapporterade Yle Österbotten att Infjärden hör till de smutsigaste vattendragen i landet. Den innehåller arsenik, krom, granater och exceptionellt höga halter av kvicksilver.

Redan 1995 bestämde man att sjön skulle rensas upp, men projektet är fortfarande på hälft.

Samtidigt växer bebyggelsen omkring sjön men Esa Hirvijärvi på Vasa stad säger att det inte finns någon fara för bosättningen i området.

- Till exempel stannar tungmetaller där de är, de sprids inte till omgivningen, säger Hirvijärvi.

Varför är det då viktigt att saneringen görs?

- Det kan hända att det finns ett litet flöde av tungmetaller och andra giftiga ämnen från industriområdet till Infjärden. Först måste man sanera marken och sedan Infjärden.

När man undersökt Infjärden har man bland annat hittat 60 000 till 70 000 kilo arsenik, 10 000 till 20 000 kilo krom, 1000 till 3000 kilo koppar och mellan 400 och 800 kilo kvicksilver.

Miljöministeriet har betecknat det som exceptionellt. En likadan nedsmutsning som skett i Infjärden skulle inte vara möjlig i dag. Men 1945 när Kemira inledde sin verksamhet var miljölagstiftningen en helt annan än den är i dag.

Tvist mellan Kemira och försvarsmakten

Det är inte bara Kemira som ska beskyllas för nedsmutsningen. Försvarsmakten har haft verksamhet i området, bland annat har man dumpat gammalt krigsmateriel och sprängämnen i sjön.

Redan 2009 skred Kemira till verket med att sulfidera bottensegmentet. Arbetet avbröts när man inledde muddring och upptäckte krigsmateriel och vit fosfor i sjön.

Kemira ville då att försvarsmakten skulle ta över, vilket försvarsmakten också gjorde. Krigsmateriel, granater och fosfor lyftes upp ur sjön, men försvarsmakten konstaterade att fosfor inte är ett sprängämne och att det därför inte hör till dem varpå arbetet avslutades i förtid.

Kemira krävde att försvarsmakten skulle ta ansvar för en trygg muddring och tog saken till förvaltningsdomstolen, men förvaltningsdomstolen förkastade Kemiras krav. Nu är det Kemiras ansvar att sanera Infjärden.

Artikeln uppdaterad 21.10.2020 kl 15.05 med citat av Esa Hirvijärvi och Päivi Korkealaakso samt information från Markku Järvelä.