Snart sker så gott som allt i molnet – serverhallar kritiseras för att sluka el, men kan vara betydligt mer energieffektiva
Både företag och privatpersoner har under senare tid använt molntjänster allt mer.

Molntjänster är allt populärare – coronatiden har snabbat upp trenden
Med molntjänster menas i synnerhet funktioner som traditionellt har skötts på egna datorer men som genom molnet sköts av någon annan, direkt på nätet.
Coronatiden har accelererat den här trenden avsevärt, berättar Joakim Stolpe, som är affärsområdeschef i Norden för IT-företaget Amazons molnverksamhet.
– Från att man kanske har varit specifik i sitt användande, för specifika projekt, så ser vi nu att kunderna flyttar hela datacenter till molnet, säger han.
Stolpe påpekar att nordiska och finländska företag alltså i allt högre utsträckning stänger ned sina egna mindre datacenter och övergår till molnverksamhet, ofta via en av IT-jättarnas serverhallar.
Exakta siffror vill han ändå inte avslöja.
Intresserar finländska företag
I början av året var läget att mer än 90 procent av finländska storföretag betalade för molntjänster, och mer än 74 procent av de medelstora företagen.
Finlands näringsliv EK uppskattar för Svenska Yle att andelarna har vuxit en hel del under coronapandemin, men man har inte ännu exakta siffror att tillgå.
Aktörer som erbjuder populära molntjänster är bland annat Amazon, Microsoft och Google.
Det som lockar företag till molnet är till exempel att det kan göra det lättare för anställda att jobba på distans, företag kan ha uppdaterade system och de kan också reagera snabbare på förändringar.
– Kunderna kan anpassa användningen efter behov. Man kan skala upp då efterfrågan ökar, och ner då den avtar. Under pandemin har vi sett resebranschen dra stor nytta av att kunna skala ned sina molntjänster, och endast betala för det de använder, säger Stolpe.
Allt från e-post och textbehandling till HR-system och spelutveckling kan fungera direkt på nätet.
I framtiden väntas företag också kraftigt öka satsningar på molntjänster som drar nytta av maskininlärning – en slags tillämpning av artificiell intelligens.
Video på nätet
För konsumenter är det video som är den stora trenden, med ökad streamning av videor via IT-jättarnas moln. Det gäller till exempel Yle Arenan, Netflix, Youtube och spelsajten Twitch.
Tidsanvändningen på Yle Arenan (både audio och video) var under årets första sju månader 37 procent högre än under motsvarande period i fjol. En snabb ökning på 25 procent skedde i våras, i samband med att coronarestriktionerna trädde i kraft.
Att streamat innehåll har intresserat extra mycket är kanske inte så överraskande med tanke på att många har varit en hel del hemma under coronapandemin.
Kritik mot stor elförbrukning
Samtidigt drar de stora IT-företagens serverhallar en hel del elektricitet.
Google bygger till exempel för tillfället en ny serverhall i Fredrikshamn och Amazon har tre serverhallar i mellersta Sverige – centralt i Norden.
Totalt kan det handla om hundratusentals internetuppkopplade datorer, eller servrar, per serverhall.
I svenska myndighetsdokument framkommer att Amazons hallar kan dra upp till 140 megawatt elektricitet var för sig. Det är ungefär tre gånger den maximala förbrukningen av en medelstor stad, för varje hall.
Energimarknadsinspektionen i Sverige är enligt Aftonbladet (bakom betalvägg) oroad för att det ska leda till kapacitetsbrist, och påpekar att det till exempel kan bli svårt att bygga ut bostadsområden på vissa orter till följd av det här.
Amazon förnekar och betonar klimatvänlighet
På Amazon kommenterar man ändå till Svenska Yle att maxförbrukningen för företagets nordiska serverhallar för tillfället bara är "en bråkdel" så stor som det har skrivits i svenska medier.
Joakim Stolpe påpekar också att en stor serverhall är mer energieffektiv än många mindre serverhallar hos enskilda företag.
– Vi har satt en väldigt aggressiv plan för att driva det här mot förnybar energi. Vi fortsätter att se till att det hela tiden är energioptimerat, och vi investerar i vindkraftsverk och så vidare.
Amazon köper för tillfället in förnybar energi som motsvarar minst 50 procent av företagets energiförbrukning. Man siktar på att uppnå 100 procent år 2025.
Flera andra IT-jättar har också liknande planer. Google siktar på klimatneutralitet senast år 2030, och Microsoft går steget längre med ett mål om att senast år 2030 ta bort mer koldioxid ur atmosfären än vad företaget släpper ut.
Samtidigt visar molnverksamheterna inga tecken på att avta i popularitet.
Den nyaste trenden är till exempel att spela i molnet, vilket innebär att man kan spela grafikintensiva spel trots att man gör det på äldre eller billigare apparater, med mindre processorkraft och sämre grafikkort.
Särskilda spel-molntjänster lanseras sannolikt i Finland nästa år.
Artikeln uppdaterades 23.10.2020 kl. 9.26: Rubriken ändrades så att den också nämner att serverhallar kan vara mer energieffektiva.