Libanon blev inte av med den politiska eliten – Saad Hariri utsågs till premiärminister för fjärde gången
Den politiska veteranen Saad Hariri valdes till premiärminister i Libanon för fjärde gången i dag. Han avgick för ett knappt år sedan efter stora protester mot landets politiska elit.
Demonstranterna krävde bland annat en reform av Libanons politiska system, efter år av korruption och kaos.
Hariri står nu inför en svår uppgift: Att bilda en reformorienterad regering som lyckas få landet på fötter igen. Den ekonomiska krisen var värre än på flera årtionden redan innan den massiva explosionen i Beiruts hamn den fjärde augusti.
Också coronapandemin har varit förödande för den redan mycket ansträngda ekonomin.
Arbetet inleds i morgon
President Michel Aoun utsåg Hariri, som genast lovade att bilda en teknokratregering bestående av experter i enlighet med de krav Frankrikes president Emmanuel Macron ställt för att hjälpa det skuldsatta Libanon från en värre kris.
– Jag kommer att arbeta för att bilda en regering snabbt för att tiden snart tar slut, det här är landets enda och sista chans, sa han.
Han kommer inleda arbetet med att konsultera landets politiska block på fredag, meddelade parlamentet. Och förhandlingarna lär inte bli lätta.
Komplext politiskt system
Att bilda regering är ändå inget som brukar ske över en natt i Libanon, tvärtom. Det politiska systemet är komplext, där en balans mellan olika religösa och politiska grupper ska upprätthållas.
Det politiska systemet i Libanon är uppbyggt på maktdelning efter religionstillhörighet. Det sekteristiska systemet anses vara huvudorsaken till den omfattande korruptionen och det ineffektiva styret i landet.
Hälften av parlamentarikerna är kristna, hälften muslimer.
År 2018 då Hariri senast bildade regering tog det åtta månader.
Bankkris, coronakris, valutakollaps, fattigdom ...
Dagens utnämning stöddes av en majoritet på 65 lagstiftare. 53 personer avstod från att backa någon viss kandidat under diskussionen med presidenten.
Shiamuslimska Hizbollah-rörelsens block gav inget namn på någon särskild kandidat, men dess närmaste allierade Amalrörelsen understödde Hariri.
Libanons förre premiärminister Hassan Diab avgick efter explosionen i Beirut, och hans efterträdare - diplomaten Mustafa Adib kastade in handduken mindre än en månad efter att han utsågs.
Läget i Libanon är allvarligt, och till exempel FN har varnat för att landet står inför en akut brist på mat innan årets slut.
På det nya parlamentets dagordning finns en bankkris, valutakollaps, tilltagande fattigdom och statsskuld. För att inte tala om coronakrisen och skador som uppgår i miljardbelopp efter explosionen som dödade nästan 200 personer.
Ännu är det tyst på gatorna i Libanon, men frågan är om proteströrelsen köper Hariris försök. Det var trots allt den politiska eliten de ville åt från första början, långt innan explosionen.
Källor: AFP, Reuters