Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Konspirationsteorier i coronakrisen: ”Gäller att handla snabbt om ens kompis börjar tänka i konspirationsteoretiska banor”

Från 2020
Uppdaterad 26.10.2020 16:54.
Demonstranter protesterar mot coronarestriktioner såsom att användningen av munskydd i Tyskland i början av oktober 2020
Bildtext Demonstranter protesterar mot coronarestriktioner i Konstanz i Tyskland i början av oktober.
Bild: EPA-EFE/RONALD WITTEK

Också i Tyskland har den pågående coronakrisen lett till att konspirationsteorierna frodas. Det här såväl på nätet, som på de många demonstrationerna mot landets coronapolitik. Från judiskt håll varnar man för hur pandemin stärker antisemitismen.

Personer som bär en gul davidsstjärna med texten ”icke-vaccinerad”. Plakat där sionister sägs bära skulden för coronaviruset.

Därtill anspelningar på Förintelsen, där folk som är missnöjda med coronapolitiken jämställer sig med de verkliga offren. Allt det här kan ses i samband med protesterna mot coronareglerna i Tyskland.

– Konspirationsteorierna växer sig alltid starkare i kristider och det samma gäller för antisemitismen. Det må sen handla om när pesten slog till eller under tidigare finanskriser, säger Andrea Kockler från föreningen Der goldene Aluhut – den gyllene foliehatten.

Föreningen erbjuder information och rådgivning i alla frågor som rör konspirationsteorier. Föreningens namn kommer från det pris, vilket varje år, med glimten i ögat, delas ut till de ”bästa” bidragen i kategorin konspirationsteorier och falska nyheter.

Demonstranter protesterar mot coronarestriktioner såsom att användningen av munskydd i Tyskland i början av oktober 2020
Bildtext En demonstrant talar under en demonstration mot coronarestriktioner i Konstanz i Tyskland.
Bild: EPA-EFE/RONALD WITTEK

Andrea Kockler säger att allt fler människor under den senaste tiden har varit i kontakt med föreningen.

– Vi märker helt tydligt att många mänskor är oroade och vi får för tillfället en hel del förfrågningar av personer vars vänner eller släktingar har fallit för eller dras till konspirationsteorier och pseudovetenskap.

För barnens väl och säkerhet

Enligt Andrea Kockler bygger de tyska coronaprotesterna i första hand på en diffus tanke om att någon vill en illa eller att saker och ting hemlighålls, men enligt henne finns också klara konspirationsteorierna i bakgrunden.

– I samband med coronademonstrationerna talas ofta om att skydda barnen. Det här hänger ihop med det som den amerikanska konspirationsteorin QAnon i kärnan bygger på.

– Det vill säga en gammal antisemitisk myt om blodsoffer. Om att eliten kidnappar barn för att dricka deras blod, säger Kockler som samtidigt är förundrad över att de här medeltida legenderna faktiskt har fått en så stor relevans i dag.

QAnon har också i Tyskland växt sig allt starkare och just barnens välmående har börjat användas som slagträ i frågan om coronapolitiken.

En tysk man bär en skylt där det står "munskydd är barnmisshandel" under en demonstration mot coronarestriktioner i början av oktober 2020
Bildtext "Munskydd är barnmisshandel" lyder budskapet på den här tyska mannens banderoll.
Bild: EPA-EFE/RONALD WITTEK

På sociala medier har det talats om fullkomligt påhittade fall där barn ska ha dött på grund av att de har använt munskydd.

De här falska nyheterna har spritts till den grad att till och med det tyska barnskyddsförbundet gick ut och fördömde att vissa kretsar utnyttjar barns död för sina politiska ändamål.

– En vanlig teori handlar om att de obligatoriska munskydden är tänkta att likrikta befolkningen och göra den lydig. Det här stöds med någon pseudovetenskaplig förklaring som säger att skydden inte är till någon nytta, samtidigt som de ses som en konkret symbol för att få folk att hålla tyst, säger Kockler.

Lätt att trilla ner i kaninhålet

Att så många verkar falla för konspirationsteorier i samband med coronakrisen, hänger enligt Andrea Kockler på att det handlar om en för alla ny och obekant erfarenhet.

– Coronan är inte något handgripligt. Vi vet inte allt om viruset och det som vi varje dag får veta är inte information som nödvändigtvis skulle bidra till att lugna ner oss.

Kockler jämför situationen med en finanskris. På den punkten har de flesta av oss en viss erfarenhet av vad en finanskris betyder och vilka följder den kan ha. För alla nu levande européer är en pandemi i motsats något helt obekant.

En skylt med texten "ansiktsskyddsplikt" på tyska
Bildtext En skylt som uppmanar till att bära ansiktsskydd ifall man rör sig i området vissa tider.
Bild: EPA-EFE/FOCKE STRANGMANN

Om man märker att någon i ens vänskaps- eller bekantskapskrets tenderar att börja tänka i konspirationsteoretiska banor, uppmanar Andrea Kockler att snabbt ta tag i saken.

– Oftast kan starten vara en helt vardaglig sak som att man har ekonomiska problem och grubblar över en osäker framtid. Då kan det vara lätt att börja se saker som är ”fel” och i vår rådgivning har vi märkt att det snabbt kan komma till en nedåtgående spiral.

– Man söker kanske bekräftelse genom vänner och grupper på sociala medier och kan ramla ner i ett kaninhål där en värld uppbyggd av konspirationsteorier blir det nya normala. I värsta fall tar den här världen helt över ens tänkande.

Ta samtalet

I rådgivningen försöker man inom föreningen alltid ta reda på vad som kan ligga bakom att en person har börjat tänka på ett visst sätt.
Samtidigt gäller det att skapa en kontaktyta med personen för att på så sätt kunna nå en lösning.

– Vet man att en person är konservativt sinnad är det bäst att börja diskussionen utgående från det som till exempel konservativa medier rapporterar, säger Andrea Kockler.

Att gå till direkt angrepp mot en person är enligt henne sällan en bra lösning. Nyckeln är att övertygande försöka föra fram att det här med konspirationsteorier inte är bra för personen.

– Om personen inte redan är allt för djupt nere i träsket kan det här hjälpa, fortsätter Kockler.

Diskussion om artikeln