FSD:s kommunalvalsdilemma: försvara en vårdreform som kan försämra för de egna väljarna

De finlandssvenska socialdemokraterna försöker segla med moderpartiets gallupframgångar ända fram till vårens kommunalval

Men först gäller det att komma över motgångarna. Under året har två framstående medlemmar hoppat av till SFP

Den ene är Kyösti Kurvinen som var en av Pargas röstmagneter i kommunalvalet 2017.

Den andre är ingen mindre än tidigare FSD-ordförande Steven Frostdahl från Nykarleby.

Nuvarande ordförande Anette Karlsson försöker ändå hålla humöret uppe.

- Jag tror inte det där påverkar oss alls. Det är naturligt att man börjar fundera på sin ställning inför kommunalval: vill man fortsätta och i vilket parti i så fall.

Ekonomisk hållbarhet - hur ska den finansieras?

En av FSD:s rubriker inför kommunalvalet är "den ekonomiskt hållbara kommunen".

Under rubriken ställs krav på bättre trafikförbindelser, bättre vägar, flera billiga bostäder och fler kommunala fasta anställningar och sommarjobb.

- FSD:s ordförande Anette Karlsson, här listar ni bara utgifter för kommunen. På vilket sätt är det ekonomiskt hållbart?

- Det är ett mångsidigt begrepp. Till exempel förebyggande åtgärder leder till besparingar i framtiden, även om det betyder en liten kostnad först.

- Var tar ni pengarna?

- Genom skatteinkomsterna. Har vi fungerande vägnät och infrastruktur och bra skolor så flyttar fler skattebetalare in till kommunen.

- Vill FSD att kommunerna höjer skattesatsen för att anställa flera och för att skapa fler sommarjobb?

- Vi föredrar skattehöjningar framför nedskärningar. När vi satsar på framtiden så är skattehöjningar ett alternativ.

Vårdreformen skaver, men FSD vill inte måla hotbilder

FSD:s medlemmar jublar över att man nu nått ett förslag till vårdreform som skalat bort privata finansiärer.

Däremot vill man helst tona ner problemen med den nu föreslagna finansieringsmodellen.

I lördagens Helsingin Sanomat, lämpligt inför FSD-kongressens öppning, målar HNS vd Juha Tuominen upp dystra hotbilder för de nyländska kommuninvånarna.

Enligt Tuominen innebär regeringens utjämningsmodell att Nylands skattebetalare får punga ut med 300 miljoner euro om året som det nu ser ut.

I värsta fall förlängs vårdköerna i Nyland och servicen blir sämre, hotar Tuominen med.

FSD-kongressen är inte alls nöjd med HNS-direktörens utspel.

Argast är riksdagsledamoten Johan Kvarnström från Ekenäs som säger att Tuominens kommentarer är struntprat och att det är oansvarigt att måla upp sådana hotbilder.

Anette Karlsson är försiktigare, hon säger att utjämningsmodellen leder till förändring och att Nylands större kommuner brukar få lov att axla betalarens roll när man gör reformer.

- Nu ändrade regeringen ju på utjämningsmodellen när man märkte problem, och jag tror att man är villig att förbättra den i framtiden om det behövs

- Kan FSD lova sina väljare i de nyländska kommunerna att servicenivån inom hälsovården inte försämras på grund av vårdreformen?

- Jag tror inte man någonsin blint kan lova saker i politiken, men man kan lova att man gör sitt bästa. Och jag tror också att regeringen gör sitt bästa för att vårdreformen ska minska hälsoskillnader och förbättra alla människors lika rätt till vård