Chile sa ja till en ny grundlag som ersätter diktaturens 40 år gamla konstitution - stort jubel på gatorna trots pandemin

Chile kommer att få en ny grundlag som ersätter den som militärdiktaturen införde för 40 år sen. I söndagens folkomröstning röstade 78 procent för en ny, demokratisk grundlag mot Nej-sidans 22 procent. Resultatet utlöste stort jubel på gatorna trots nattligt utegångsförbud på grund av pandemin.

Chilenarna gav alltså sitt rungande, förkrossande godkännande till en ny grundlag. Det var som väntat konservativa och mer välbärgade som motsatte sig idén om en ny konstitution eftersom de har gynnats mest av den extrema marknadsekonomin som den nuvarande grundlagen garanterar.

Resultatet innebär att man i april anordnar val till en konstituerande församling som skall utarbeta förslaget till ny konstitution. En ny folkomröstning om den nya grundlagen hålls senast år 2022.

79 procent röstade för att den nya grundlagen utformas av 155 direkt valda medborgare och inte av en församling där hälften av medlemmarna är direkt valda medborgare och andra hälften ledamöter från kongressen.

Den konservativa regeringen gick med vänsterns krav på folkomröstningen efter massprotester i fjol mot ökande ojämlikhet och bristerna i hälsovård, i skolor och universitet i ett land som traditionellt har hört till de mest utvecklade i Sydamerika.

Den konservativa presidenten Sebastián Piñera erkände att de som har krävt en ny grundlag vann, men han varnade för att det här bara innebär starten på en lång process.

- Det är början av en stig som vi måste träda tillsammans för Chile, konstaterade Pinera som motsatte sig förslaget om en ny grundlag.

Hopp om förändringar

Tusentals människor firade segern i centrum av huvudstaden Santiago de Chile

- Det som hände i det sociala utbrottet återspeglas nu i folkomröstningens resultat, konstaterade Paulina Leon som hade kommit till stadskärnan för att fira.

- Jag deltog i marscherna för ett år sedan och jag vill vara med om att skapa en ny, värdig konstitution..

Den nuvarande grundlagen fastslogs under Augusto Pinochets diktatur på 1970-talet efter att den demokratiskt valda presidenten Salvador Allende hade störtats i en blodig militärkupp som stöddes av USA.

Demokratiska partier hade bannlysts och Pinochets grundlag antogs i en atmosfär av förtryck, tortyr och sträng censur. Diktaturens grundlag godkändes till slut i en folkomröstning år 1980 med 66 procent av rösterna mot 30 procent.

- Många gick då ut och röstade av rädsla, säger forskaren Claudio Fuentes som har skrivit en bok om den omstridda folkomröstningen som han kallade "Bedrägeriet."

Fria marknadsprinciper som omhuldas i grundlagen, ledde till en ekonomisk tillväxt som var stark men ojämlik även efter återgången till demokrati år 1990. Stora delar av samhället privatiserades medan sociala och offentliga tjänster led.

Fattiga, särskilt bland de äldre, led mest av ökande inkomstklyftor och idag är de lägsta pensionerna mindre än 200 euro per månad eller ungefär hälften av minimilönen.

Den 59-årige försäljaren Luisa Fuentes Rivera hoppas att en ny grundlag "medför bättre jobb, hälsovård, pensioner och ett bättre liv för pensionärer."

Löser inga konkreta problem

Historikern Felipe Navarrete varnar i alla fall för överoptimism.

- Det är viktigt att konstatera att grundlagen inte kommer att lösa konkreta problem. Den kommer bara att avgöra under vilka förhållanden vi löser problemen, säger Navarro.

Claudia Heiss vid Chiles universitet säger att omröstningens resultat sänder en signal om folkets hopp om förändring.

- En sådan förändring som gör att sektorer av samhället som har marginaliserats, kan inkluderas mer i politiken.

Konservativa grupper som rörelsen Nej tack är rädda för att ekonomiska framgångar kan äventyras i och med en ny konstitution.

- Folket demonstrerade med krav på bättre pensioner, bättre hälsovård och bättre utbildning men det här löser inte problemen utan öppnar en ny period av osäkerhet, säger juristen Felipe Lyon som är talesman för rörelsen Nej tack.

Källor: AFP, AP