Yle Nyhetsskolan: I karantän med en covid-19 patient

Det här är Alvas berättelse om hur frustrerande det var att tvingas leva i karantän efter att hennes syskon testat positivt för corona. Skolgången per distans var jobbig och tiden blev lång. Till slut gjorde hon storstädning och målade om hela sitt rum. Familjen vill vara anonym, därför är Alva inte 17 åringens riktiga namn.

För två veckor sedan fick Alvas syskon ett positivt svar på sitt coronatest. För den 17- åriga Pedersörebon och hela hennes familj betydde detta att de måste isolera sig från omvärlden och även hålla sig isolerade i sitt eget hem.

Nu är det distansstudier som gäller för Alva under hennes tre veckor långa karantän. Studier på distans resulterar i enformiga dagar framför datorn.

Det hela började med att det insjuknade syskonet hade kommit hem till Pedersöre från Vasa på fredagskvällen och kände sig då frisk. Efter att ha fått feber på lördag ordinerade Malmska sjukhuset i Jakobstad ett coronatest, eftersom syskonet vistats i Vasa där sjukdomen nu sprids. Det positiva svaret kom redan på söndag och familjen instruerades att isolera sig i tre veckor.

Folk kan ha medlidande för att jag behöver sitta i karantän. Annars har jag inte fått några starka reaktioner när jag berättat om situationen

Alva

Själv har Alva mest varit oroad över hur det ska bli med hennes skola. Hon har inte varit rädd för att bo i samma hus som en coronasmittad.

Utmanande hemmastudier

Familjen vidtog åtgärder för att minimera risken för att någon i familjen ska smittas. Syskonet höll sig hela tiden inne på sitt rum med undantag för besök i köket och på toaletten.

Vid dessa undantag användes ansiktsmask. Familjen hade även möjlighet att reservera en egen toalett för det insjuknade syskonet, som tillfrisknade småningom. Efter två symtomfria dagar fick syskonet återgå till sitt vanliga liv.

Men det fick inte resten av familjen, som var tvungen att sitta kvar i karantän på grund av inkubationstiden. De fick ändå börja röra sig fritt i huset, vilket underlättade vardagen.

Skolan gav Alva uppgifter att göra hemma. Distansuppgifterna gick ofta ut på att läsa ur boken och svara på några frågor. Alva tycker att det svåraste med att sitta i karantän har varit skolan.

Att få kontakt med lärare över Wilma för att ställa frågor har varit en utmaning och Alva anser att hon skulle ha behövt grundligare beskrivningar till uppgifterna.

Lärarna borde ha gett bättre förklaringar antingen i skrift eller per video när vi börjar med något helt nytt ämne. Ibland räcker inte boken. Jag vill hellre vara med på videosamtal under lektioner, än sitta helt ensam med uppgifter

Alva

Enligt Alva har undervisningens kvalitet varierat i de olika ämnena, därför är hon glad över att kunna återvända till skolan småningom.

Storstädning, heminredning och chattar

En annan aspekt som har varit utmanande för Alva är att hon snabbt blev rastlös och uttråkad. För att fördriva tiden storstädade hon hela huset och målade om i sitt rum. Hon talade också med sina kompisar varje dag och tyckte att det var ganska okej att umgås med dem via Google Meet. Ändå saknade hon kompisarna.

Det jag ser fram emot är att få träffa mina kompisar igen när karantänen är slut

Alva

Nu har Alva också tagit ett coronatest för att utesluta att hon är en symtomfri smittbärare. Om testet blir negativt får hon avsluta sin tid i karantän. Att den här tiden snart är slut är en lättnad för Alva. Hon är också tacksam för att ingen i hennes familj hör till en riskgrupp.

Artikeln har skrivits för Yle Nyhetsskolan av Tilda Cederberg som går i Vasa övningsskolas gymnasium.